För jämställdhet är inte en kvinnofråga

Mallorca, juni, 2014. Min väninna och jag sitter på hotellbalkongen och lyssnar på ett samtal som förs på svenska några balkonger bort. Det är tre män, bröder, 60+, som sitter och pratar. Om ensamhet, om före detta fruar, om gemenskapen de har tillsammans.

Vi träffar dem dagen efter, börjar snacka med varandra, så som människor som delar språk har för vana att göra när de befinner sig i minoritet, som på en liten semesterort på en spansk ö.

Vi äter middag ihop, all-inclusive, tar en kaffe med konjak till efterrätt. Ja, varför inte, tänker min väninna och jag, låt oss dricka kaffe på äldre mäns vis. Vi börjar prata politik. Vi pratar jämställdhet. Alla älskar jämställdhet. Några ”älskar kvinnor”. Men vad jämställdhet egentligen innebär, det är ändå inte helt solklart.

”Kan du inte förklara det för mig då, du som är ung och vet?” frågar mig en av bröderna. Jag tar honom under armen och stöttar honom ut på terrassen så han kan röka medan jag förklarar.

Och jag berättar hur könsrollssamhället fungerar – hur det delar upp människor, arbeten, sysslor, sfärer, till och med färger, kläder, intressen och egenskaper, efter kön. Hur detta får konsekvenser för både män och kvinnor. Hur män blir förlorare på så många punkter i livet, tack vare detta. Hur deras värde mäts i prestation, hur de förlorar närhet med sina barn eftersom de förväntas försörja dem men inte vara med dem, hur barnen i Kamratpostens undersökning uppgav att de hellre talar med ’ingen’ än med pappa om de har problem, hur uppfattningarna om mäns sexualitet gör att vi knappt kan föreställa oss att en man skulle kunna bli våldtagen, hur män skadas och dör i arbetslivet, hur män drar sig för att söka hjälp hos läkare, hur män är så extremt överrepresenterade i självmordsstatistiken, hur mäns sociala liv ofta upprätthålls via en partner och hur ensamma de står efter en skilsmässa eller när deras fru dör, hur äldre män ofta saknar både umgänge med familj och nära vänner…

Någonstans här avbryter han mig, med misstänkt blanka ögon, harklar sig, och säger ”Ja, men det är väl inte helt bra för kvinnor heller, det här systemet?”.

Och det är det såklart inte. För varje punkt som en man har en fördel, har en kvinna en nackdel. Och tvärtom. Och ännu oftare är de inte ens motsatser utan bara en förlängning av varandra.

Men det går inte att förklara hela den samhälleliga jämställdhetsproblematiken, med alla aspekter av tvåkönsmodellen, genussystemet, de patriarkala traditionerna, det globala perspektivet, heteronormativiteten eller för den delen konsekvenserna för transpersoner, över en kaffe med konjak på Mallorca.

Där och då kan det räcka med det perspektiv som ligger närmast den man pratar med. För sanningen är ju att jämställdhet inte är någon kvinnofråga. Alla gynnas av jämställdhet. Och då kan man från gång till gång mycket väl nöja sig med att skåla för äldre bröder som varje år åker på en semesterresa ihop och talar om sina liv och sina känslor med varandra.

Och bara glädjas åt det.

Tags: , , , ,
Publicerad den 10 juni, 2014 av Hannah Lemoine
4 kommentarer
Hannah Lemoine är utbildad genusvetare samt medie- och kommuniktaionsvetare med kompetens inom bland annat sociala medier, text- och diskursanalys, konflikthantering och sexualpolitisk problematik. Även jämställdhetsbloggare, föreläsare, tecknare och kulturskribent.

4 svar

  1. Bengt Andersson skriver:

    Jämställdhet har alla fördel av, även män, såklart. Inte svårt att inse när du påstår det och ger argumenten.

    Det finns andra som har betydligt svårare att få gehör för samma ståndpunkt, framförallt då det ensidigt gäller att omforma mannen och maskuliniteten!

  2. Anna skriver:

    JA! Jättebra skrivet. Tack för det! Man kan inte utgå från att man kämpar för kvinnor när man kämpar för jämställdhet. Man kämpar för alla som begränsas av normer. Jämställdhet är inte att dela allt lika 50/50 mellan könen utan att alla, 100% av människorna, ska ha rätt och möjlighet att göra de val som känns bäst utan att någon annan ifrågasätter deras val på basen av ovidkommande faktorer som t.ex. kön.

  3. [...] Läs mitt blogginlägg på Add Gender’s expertblogg, för jag tycker faktiskt det blev [...]

  4. Freja skriver:

    Fantastiskt bra skrivet! Och det här är en viktig anledning till att jag är feminist. Inte bara för mig och min dotters skull, utan precis lika mycket för min man och min sons skull!

Kommentera Jag funderar på comeback | One-way Communication

© 2018 Jämställdhetsexperten