Inlägg taggade med ’JĂ€mlikhet’

Rasstereotyper i barnkultur

Bild frÄn Varning för ras

I torsdags förra veckan besökte jag MÄngkulturellt Centrum för att gÄ pÄ en förelÀsning. Det var en förelÀsning som var mer som ett samtal och temat var rasstereotyper i barnkulturen.

Det uttalande som fastnade mest hos mig kom frĂ„n en av paneldeltagarna som arbetar inom förskolan. Hon menade att det antirasistiska agerandet mĂ„ste sitta i ryggmĂ€rgen hos personalen i förskolan. Hon drog Ă€ven paralleller till ”genustĂ€nket” inom förskolan och menade att pĂ„ det omrĂ„det har förskolan kommit lĂ„ngt, men nĂ€r det kommer till rasstereotyper Ă€r det en lĂ„ng vĂ€g kvar att gĂ„. Hon menade vidare att vi fortfarande reproducerar rasstereotyper i olika typer av media. I utstĂ€llningen Varning för ras  (bĂ„da bilderna ovan Ă€r tagna frĂ„n utstĂ€llningen) sĂ„g jag tidigare under kvĂ€llen exempel frĂ„n inredningstidningar frĂ„n 2012 som pĂ„ ett oerhört exotifierande sĂ€tt visade upp ”vild och djurisk inredning” frĂ„n den afrikanska kontinenten. TyvĂ€rr kan jag inte lĂ€nka till reportaget dĂ„ det togs bort, vilket sĂ€ger en del. Även Stina WirsĂ©ns nu stoppade bok om Lilla HjĂ€rtat var med som exempel frĂ„n idag. Det var inte bara exempel pĂ„ afrikanska rasstereotyper, men det dominerade helt klart.

Samtalet fortsatte under kvÀllen och Àven om de var för mig var otroligt givande och intressant, sÄ kunde jag inte lÄta bli att tÀnka pÄ alla som borde tagit del av det hÀr samtalet. För, det gÄr inte att sticka under stol med att de flesta som tagit sig tiden att komma ut till MÄngkulturellt Centrum denna kvÀll redan var dels relativt insatta i problemet med rasstereotyper i barnkulturen, dels relativt insatta i rasistiska teorier och dels mer eller mindre vana att röra sig i liknande sammanhang (jag menar dÄ debatter, samtal och diskussioner om antirasism).

Jag menar att inte att seminariet pÄ nÄgot sÀtt var bortkastat för oss som var dÀr, tvÀrtom. Men om vi ska komma nÀrmare att det antirasisistiska agerandet  eller i det hÀr fallet kanske medvetna agerandet, behöver det hÀr nÄ ut till fler. Jag har inga barn sjÀlv, men har bÄde syskonbarn, kusiner och vÀnner som har barn. Jag har precis som de flesta varit pÄ otaliga barnkalas inför detta besökt nÄgon bokhandel för att köpa en present. Och det Àr svÄrt, riktigt svÄrt att hitta  böcker  som inte handlar om vita/vÀsterlÀndska barn. Och dÄ ska det nÀmnas att jag inte Àr en jÀktande smÄbarnsförÀlder.  Jag har inte huvudet fullt av hÀmtning, lÀmning och packning av jumpapÄsar. Jag har tvÀrt emot huvudet fullt av idéer kring vad jag skulle vilja att exempelvis mina syskonbarn ska lÀsa för böcker och ÀndÄ Àr det svÄrt.

SÄ jag tÀnkte bidra med nÄgra exempel pÄ mer vettig barnlitteratur som kom upp under torsdagens samtal!

Det var bland annat paneldeltagaren Oivvio Polite som tipsade om nÄgra av nedanstÄende böcker. NÄgra andra Àr förslag frÄn övriga deltagare i publiken och nÄgra Àr mina egna förslag.

Pija Lindenbaums böcker om Gittan. Har inte sjÀlv lÀst denna men efter lite surfande sÄ fÄr jag reda pÄ att boken tar upp Àmnen som hur killar och tjejer förvÀntas vara, hur man hanterar att skÀmmas för nÄgot med mera.

Gunilla bergströms bok om Alfons Åberg.  Klassikern om den lilla killen som lever med sin pappa och vĂ€xer upp i stadsmiljö hĂ„ller fortfarande.

Eva Sussos böcker. PĂ„ hennes hemsida gĂ„r att lĂ€sa följande citat: ”Dessutom upptĂ€ckte jag den stora bristen pĂ„ böcker om alla svenska barn som inte Ă€r födda av svennar. Jag kommer att fortsĂ€tta skriva om dem. Jag Ă€r ocksĂ„ en”.

Johanna Rubin Drengers böcker om Nell. Nell Àr en tuff och sjÀlvsÀker tjej som funkar bra som förebild bÄde för tjejer och killar.

Anna Andersson Utter & Jenny Claessons Styrkan sitter inuti- Anna kör skogsmaskin. Boken Àr Add Genders första barnbok och den utmanar bilden av vem som kan och ska vara ute och jobba med tunga maskiner i skogen.

Nu vet vi vad vi tar med oss pÄ nÀsta barnkalas, eller hur?

Publicerad den 27 november, 2012 av Sara Ek
3 kommentarer

Vad Àr jÀmstÀlldhet?

JÀmstÀlldhet, jÀmlikhet, genusperspektiv, mÄngfald begreppen Àr mÄnga inom vÄrt fÀlt. Men vad betyder de egentligen?

JÀmstÀlldhet Àr ett ord som Àr unikt för Sverige, det avser jÀmlikhet mellan kvinnor och mÀn. Men jÀmlikhet avses att du ska ha samma rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett vem du Àr. MÄngfald har i Sverige blivit synonymt med etnicitet men Àr ett samlingsbegrepp för olika identitetsgrunder, det kan handla om bakgrund, erfarenheter, intressen, kön, utbildning och liknande.

JÀmlikhet, jÀmstÀlldhet och genus Àr sÄledes en del av mÄngfaldsbegreppet. Genus ja. MÄnga har hört genusperspektiv, genusanalys, genuspedagogik, genuskonsult och mÄnga skickar sina barn pÄ genusdagis, men nÀstan lika mÄnga kÀnner sig osÀkra pÄ vad begreppet avser och har svÄrt att förklara det.

LÄt mig reda ut det i korthet. Genusteori Àr en teori om att kvinnor och mÀn inte endast Àr biologiskt förprogrammerade utan att det finns en del hos oss som Àr förÀnderlig. Det teorin dÄ möjliggör Àr att erbjuda en arena för att bestÀmma hur framtiden ska se ut. Om vi Àr förÀnderliga sÄ kan vi sÀtta mÄl för hur vi vill ha det istÀllet för att lÄta slumpen styra. Vi kan till exempel bestÀmma att det ska vara tillÄtet för alla barn (och vuxna) att testa fotboll, dans, badminton, skulptur, politik, möbelsnickeri och vad det nu kan vara. Att upptÀcka sin egen talang och forma sitt liv efter intressen snarare Àn fördomar och traditioner.

Genus Àr en teori, en förklaringsmodell av verkligheten, det finns ingenting i genusteorin som vill förbjuda pojkar att leka med bilar och flickor att leka med dockor.

Teorier Àr förÀnderliga de med och inget sÀger att genusteorin som den ser ut idag kommer att vara för evigt. Ni kÀnner alla till att solen brukade snurra runt jorden och att jorden sjÀlv var platt. JÀmstÀlldhet behöver inte heller ha med genusteorin att göra, vi kan strÀva efter lika rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter för kvinnor och mÀn oavsett hur mÄnga av vÄra egenskaper som Àr biologiskt bestÀmda.

PÄ Add Gender anvÀnder vi oss av genusteorin som förklaringsmodell (eftersom det Àr den mest troliga just nu) och har jÀmstÀlldhet som mÄl (eftersom Sverige och EU beslutat att det ska vara sÄ och för att det Àr en fantasisk idé).

JÀmstÀlldhetsexperten Àr ett forum för oss att stöta och blöta jÀmstÀlldhetsfrÄgor och att visa vÀrlden vilken fantastisk idé jÀmstÀlldhet Àr. I jÀmstÀllda lÀnder lever mÀnniskor lÀngre, jÀmstÀllda företag har bÀttre lönsamhet och högre trivsel bland medarbetare och dessutom gör jÀmstÀlldhet oss friskare.

 

Publicerad den 16 oktober, 2012 av Jenny Claesson
Inga kommentarer
© 2024 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten