Inlägg taggade med ’jĂ€mstĂ€lldhet’

LÄt det komma en förÀndring

Jag Àr inte sÄ noga med högtider och traditioner. Jag blir nog tvÀrtom rastlös nÀr saker upprepas och sker som förvÀntat. Gillar variation, avskyr rutiner. Jag tror att rutiner fÄr oss att fastna i beteenden utan att egentligen reflektera, de fÄr oss att lyda blint utan att ifrÄgasÀtta om det verkligen Àr den hÀr ordningen som fÄr oss att mÄ bra.

Idag tog jag en promenad pĂ„ SkogskyrkogĂ„rden. TraditionsfrĂ„nvĂ€nd som jag Ă€r insĂ„g jag först nĂ€r jag kom dit att det just nu Ă€r den stunden pĂ„ Ă„ret dĂ€r vi extra mycket hedrar vĂ„ra döda. De som gĂ„tt bort och lĂ€mnat minnen efter sig. Fina och tunga, svĂ„ra och lĂ€tta att bĂ€ra vidare för dem som blivit kvar. Oavsett sĂ„ har alla namnen pĂ„ sten efter sten en stor betydelse för nĂ„gon. För mig Ă€r det bokstĂ€ver och naturmaterial, för nĂ„gon annan – saknad och sjĂ€l.

Och jag drabbas sĂ„ plötsligt av hur kort allting Ă€r. Den hĂ€r dagen Ă€r kort. IgĂ„r susade förbi. Och imorgon
 jag vet inte. Kanske imorgon inte ens finns för mig.

För nÄgon kommer imorgon inte finnas.

Jag kramar handen jag har i min och tittar ut över gravarna. Alla dessa avslutade liv. Alla ord de sagt, skratt de skrattat, tÄrar de grÄtit. Tystnaden och lugnet.

Jag kastar ett gulnat löv i önskebrunnen vid Skogskapellet och ber tyst: lĂ„t det komma en förĂ€ndring. Och sĂ„ faller tanken och landar i mörkret. HjĂ€rnan börjar stĂ€lla mig frĂ„gor om ondska och jag har inga svar. Ser ner pĂ„ mina kĂ€ngor i ett försök att hindra tĂ„rarna frĂ„n att stiga rakt upp i ögonen. Jag Ă€r en del av ett samhĂ€lle som sĂ„gar av grenen det sitter pĂ„. Ett samhĂ€lle dĂ€r det som ”inte hĂ€nder hĂ€r” hĂ€nder precis hĂ€r. En vĂ€rld dĂ€r vi rĂ€ddhĂ„gset, fĂ„fĂ€ngt och patetiskt stĂ€nger om oss som om det ens var möjligt att inte vara en del av övrig vĂ€rld, sĂ€tter upp osynliga och meningslösa grĂ€nser. DĂ€r vi vill ha kakan men Ă€ndĂ„ Ă€ta den, trots att den Ă€r sĂ„ stor att vi krĂ€ks nĂ€r vi gör det.

FrÄgorna rusar omkring i huvudet som en hysterisk fluga i panik och landar i det som Àr omöjligt att greppa. Lika omöjligt att förstÄ som att jag en dag inte lÀngre ska ha en kropp att gÄ omkring med.

Jag förstÄr inte hatet.

Varför Àgnar sÄ mÄnga mÀnniskor sina begrÀnsade timmar pÄ jorden till att hata andra och deras olikheter?

Varför tillĂ„ter sĂ„ mĂ„nga mĂ€nniskor sina egna livstimmar att slukas upp av det? Hur orkar mĂ€nniskor bry sig om vad andra – för dem helt okĂ€nda! – gör eller beter sig? PĂ„ vilket sĂ€tt Ă€r det relevant hur andra ser ut eller vĂ€ljer att leva sina liv? PĂ„ vilket sĂ€tt Ă€r det viktigt att Ă€ndra pĂ„ det som inte angĂ„r oss? PĂ„ vilket sĂ€tt Ă€r det störande vem nĂ„gon annan Ă€lskar, vad nĂ„gon annan tror pĂ„, vad nĂ„gon annan vĂ€ljer att ha pĂ„ middagsbordet?

SĂ„ lĂ€nge det inte skadar nĂ„gon och sĂ„ lĂ€nge ingen annan tvingar dig att leva som dem – hur kan det vara vĂ€rt att lĂ€gga tid, tankar och hat pĂ„ det? Vi har ju sĂ„ mycket annat att stĂ„ i innan det tar slut. Vi mĂ„ste skratta och prata, Ă€lska och fundera, skrika och grĂ„ta, förstĂ„ och stĂ„ förundrade.

Hur har ni tid att hata?

Jag kommer aldrig förstÄ.

Vi gĂ„r upp mot höjden och minneslunden. TvĂ„ barn cyklar levande omkring. NĂ„gra enstaka ljus fladdrar i eftermiddagsljuset. Ett Ă€ldre par stĂ„r tysta och ser ut över kyrkogĂ„rden, de har precis lagt ned en hjĂ€rtformad sten med texten ”Jag Ă€lskar dig”.

Och jag tÀnker: lÄt det komma en förÀndring.

För imorgon kan det vara för sent.

Publicerad den 26 oktober, 2015 av Frida Nilsson
1 kommentar

Statistik hjÀlper oss hitta mönster

Grafer, pajdiagram, siffror och procent. Vissa Àlskar statistik, andra hatar det. Idag, den 20 oktober 2015 firar FN internationella statistikdagen och SCB passar samtidigt pÄ att slÀppa en ny websida- Sverige i siffror. I Sverige sÀger lagen att officiell statistik ska vara könsuppdelad, detta för att bÀttre kunna se hur bland annat förutsÀttningar och behov ser ut hos kvinnor och mÀn. SÄ lÄngt Àr könsuppdelad statistiken tillgÄng.

Men vi ska inte tro att statistiken Àr fri frÄn fördomar och normer. Vi har till exempel i Sverige idag tvÄ juridiska kön, samtidigt som det finns personer som inte ser sig tillhöra nÄgon av dessa tvÄ alternativ. Hur kan de synliggöras om de inte har ett svarsalternativ som de Àr bekvÀma med?

Statistikens vÀrde beror pÄ hur den anvÀnds, vilka frÄgor som stÀlls, och svarsalternativ som ges. Ni har hört talesÀttet: som en frÄgar fÄr en svar. StÀller du till exempel frÄgan; Vilket pÄlÀgg har du pÄ din frukostmacka? sÄ blir det svÄrt för personer som inte Àter frukost eller mackor till frukost att svara rÀttvisande. Ger du svarsalternativen; ost, prickigkorv och kaviar missar du alla som har marmelad pÄ sin macka.

Trots att det finns mÄnga fallgropar sÄ Àr statistik fortfarande ett bra hjÀlpmedel för att se mönster. SÀrskilt nÀr det kommer till kvinnor, mÀn, tjejer och killar sÄ avslöjar fortfarande statistiken viktiga skillnader i till exempel resursfördelning. Statistik Àr ocksÄ ett viktigt redskap i jÀmstÀlldhetsintegrering nÀr vi tittar pÄ representation och resursfördelning pÄ olika nivÄer.

SÄ vi pÄ Add Gender gillar ÀndÄ siffror och mönster, just nu hÄller vi pÄ att sammanstÀlla Ärets byrÄjÀmstÀlldhetsindex i reklambranschen som ska ligga till grund för Jordens första GuldvÄgenprisutdelning pÄ GuldvÄgengalan i november 2015.

SÄ hÄll utkik efter indexet pÄ GuldvÄgens hemsida!

Publicerad den 20 oktober, 2015 av Jessica Areborn
Inga kommentarer

Innovera ditt ledarskap – eller Let it go, let it gooo

The wind is howling like this swirling storm inside
Couldn’t keep it in;
Heaven knows I’ve tried
Don’t let them in,
don’t let them see
Be the good girl you always have to be
Conceal, don’t feel,
don’t let them know

Ta pÄ dig ledartröjan, innovera ditt ledarskap och agera för ett jÀmstÀllt Blekinge! HjÀrnan har fattat, hjÀrtat Àr med, nu Àr det dags att komma till handling. SÄ löd budskapet en minnesvÀrd förmiddag i ett soligt Karlskrona.

Add Gender hade fÄtt Àran att bidra under Region Blekinges slutkonferens för projektet Resurscentra för tillvÀxt i Blekinge som var en del av TillvÀxtverkets satsning pÄ jÀmnare fördelning av företagsfrÀmjande resurser. MÄlet var ett annorlunda upplÀgg som avviker frÄn alla andra konferenser och seminarier deltagarna matas med. Dagen inleddes med intervjuer av personer som deltagit eller drabbats av projektet, vilket var olika perspektiv och kÀnslor som florerat under 18 mÄnaders tid. Flera hade med sig nÄgot att visa upp som symboliserar var projektet betytt.

Anders Cronholm frĂ„n Blekinge Business Incubator bjöd pĂ„ följande insikter: ”Min första kĂ€nsla var att vi var under attack. SĂ„ dĂ€rför har jag med en hockeyhjĂ€lm. Men under projektets gĂ„ng insĂ„g att det finns en förbannelse (ett snedvridet innovationssystem) som vi tillsammans mĂ„ste hjĂ€lpas Ă„t att bryta. Elsa frĂ„n Frost fĂ„r symbolisera detta. Och vi har nu samarbetspartners som vi antagligen skulle tackat nej till förut, parters som med facit i hand i hög grad bidrar till tillvĂ€xt i Blekinge.” HĂ€rligt och viktigt med öppenhet och Let it go, let it goooo!

Turn away and slam the door
I don’t care
what they’re going to say
Let the storm rage on.
The cold never bothered me anyway

Pernilla Alexandersson, certifierad makttekniker höll en workshop om makttekniker som vi alla anvÀnder. Hela tiden. Viktiga perspektiv att ha med sig i vardagen för att kunna identifiera och synliggöra. Ett av de verktyg vi kan anvÀnda för att gÄ frÄn hjÀrna och hjÀrta till handling. Bakom konceptet stÄr Retorikkonsult Sverige.

Avslutningsvis överfördes kunskaper och kÀnslor frÄn projektet och dagen över pÄ varsin ledartröja att ta med in i det fortsatta arbetet för ett jÀmstÀllt Blekinge med en blomstrande tillvÀxt.

Dagen dokumenterades grafiskt av Lana Leuchuk.

Heja Blekinge sÀger vi och tackar för att vi fÄr vara med och bidra!

It’s funny how some distance
Makes everything seem small
And the fears that once controlled me
Can’t get to me at all
It’s time to see what I can do
To test the limits and break through
No right, no wrong, no rules for me,
I’m free!
That perfect girl is gone
Here I stand
In the light of day
Let the storm rage on
The cold never bothered me anyway!

 

 

 

Publicerad den 8 oktober, 2015 av Petra Charlotte Arrenas
Inga kommentarer

Samspelskalendern – att störa och beröra

Tjejer och killar Àr ungefÀr lika nöjda med sin fritid, men det Àr vanligare att tjejer avstÄr frÄn att besöka en fritidsaktivitet pÄ grund av rÀdsla för att bli dÄligt bemötta enligt Ungdomsstyrelsens rapport frÄn 2014. MÄnga ungdomar uttryckte ocksÄ att personalen Àr en av de viktigaste anledningarna till att de vill delta i olika fritidsaktiviteter. För att kunna bemöta alla olika ungdomar pÄ ett bra sÀtt Àr det dÀrför viktigt att vÄga granska sig sjÀlv och sina normer och fördomar.

Hösten 2014 gjorde JĂ€rfĂ€lla kommun en stor satsning för att öka kunskapen och kompetensen kring jĂ€mstĂ€lldhet och inkludering hos medarbetarna inom hela sin fritidsverksamhet.  Stor vikt lades vid att inkludera alla fritidsgĂ„rdar i kommunen och Ă€ven ledningen. Add Gender anlitades för att utveckla ett metodmaterial med syfte att öka personalens möjlighet att metodiskt arbeta med inkludering och jĂ€mstĂ€lldhet pĂ„ kommunens alla fritidsgĂ„rdar. I arbetet med Samspelskalendern, utryckte personalen att ”de Ă€ntligen kunde gĂ„ frĂ„n snack till verkstad”.

Samspelskalendern finns till för att störa och beröra och har visat hur ett genusperspektiv kan pĂ„verka gamla vanor och förestĂ€llningar som ofta utgĂ„r frĂ„n tanken om att ”hĂ€r kĂ€nner sig alla vĂ€lkomna sĂ„ vi gör bara som vi brukar”.  Samspelskalendern Ă€r uppdelad för att skapa en balans mellan att prata och att agera. Detta gör det till ett flexibelt verktyg som kan anpassas efter verksamhetens egna behov och hur personalen vill lĂ€gga upp jĂ€mstĂ€lldhetsarbetet. Samspelskalendern innehĂ„ller kompetensutveckling, övningar och konkreta mĂ„l för varje mĂ„nad för att fĂ„ arbetet integrerat i verksamheten. Varje mĂ„nad inleds med en illustration som beskriver en situation som har intrĂ€ffat eller kan uppstĂ„ inom ungdomsverksamheter. Illustrationen Ă€r till för att lĂ€ttare kunna öppna upp för diskussion mellan medarbetarna och kan Ă€ven fungera som diskussionsunderlag tillsammans med ungdomarna.

Ett konkret exempel, taget ur Samspelskalendern, Àr vikten av att reflektera vilka grupper som tilltalas av verksamhetens olika aktiviteter. NÀr till exempel tÀvling anvÀnds som metod Àr det ofta viktigt att det krÀvs olika kompetenser och speciellt viktigt att inte lÄta snabbhet och styrka dominera. Att istÀllet betona vikten av exempelvis samarbete, noggrannhet, kvalitet eller estetik öppnar för att andra kvaliteter ocksÄ vÀrderas.

Ett annat handlar om tilltal och hur vi stĂ€ller frĂ„gor…

Med JÀrfÀlla fritidsgÄrdspersonals feedback i Ätanke har vi pÄ Add Gender nu utvecklat en andra version av Samspelskalendern, med syfte att sprida erfarenheter och slutsatser till en bredare mÄlgrupp. Resultatet blev en kalender som Àr anpassad till att stötta alla som arbetar med unga, oavsett verksamhet.

LÀrare, fritidsledare och andra vuxna som arbetar med ungdomar har en viktig roll i att pÄverka och stÀlla krav. Serierna och friheten i arbetsmomenten gör att det gÄr att anpassa arbete och att det dÀrmed blir effektivare och mer lustfyllt!

 

Är du intresserad av att veta mer, klicka hĂ€r!

Samspelskalendern köper du enkelt genom att skicka ett mail till: Nakima.ackerhans.schreiber@addgender.se

Publicerad den 29 september, 2015 av Nakima Ackerhans Schreiber
Inga kommentarer

i ett nÀt av normer lever vi

Det talas om privilegier och vem som innehar dem och inte. Vissa kÀnner inte igen sig sjÀlva som privilegierade men de flesta skriver under pÄ att vi mÀnniskor har olika förutsÀttningar hÀr i vÀrlden. Denna korta film visar pÄ hur privilegier pÄverkar oss i det dagliga livet. Det Àr viktigt att komma ihÄg att beroende pÄ vilka frÄgor som stÀlls sÄ kommer fördelningen se olika ut. Det handlar inte om att hitta eller peka ut de som Àr mest utsatta eller de som har mest fördelar, det handlar om att skapa en förstÄelse för att vi alla lever i ett invecklat system av dem. Ett system av normer som ger oss fördelar och nackdelar i olika situationer.

 

 

Genom att bli mer uppmÀrksam pÄ nÀr du och andra har olika förutsÀttningar kan du bli duktig pÄ att se strukturer. Om vi verkligen vill ha ett samhÀlle dÀr mÀnniskor har lika rÀttigheter, möjligheter och skyldigheter Àr kunskap om normer och normsamverkan en av nycklarna.

 

(Jag Àr nyfiken av mig sÄ berÀtta gÀrna om dina spaningar och upplevelser i kommentarsfÀltet!)

Publicerad den 26 augusti, 2015 av Jenny Claesson
Inga kommentarer
© 2024 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten