Inlägg taggade med ’jĂ€mstĂ€lldhet’

NÄgra tankar inför internationella kvinnodagen: Var Àr brudarna?

Jag har en dröm, för den 8:e mars. Jag tror att den uppkom efter det att jag först sĂ„g Add Genders initiativ ”Stötta manligt företagande”. Tillsammans med Genusfotografen vĂ€nder vi helt sonika pĂ„ perspektiven och skapar en motbild till vad vi Ă€r vana vid gĂ€llande kvinnor och mĂ€n som Ă€r  entreprenörer. Samma frĂ„gor som kvinnor brukar fĂ„ stĂ€lls nu till mĂ€nnen. Med detta enkla grepp kĂ€nns frĂ„gorna plötsligt oseriösa och tidigare sanningar kĂ€nns konstiga.

DÀrför Àr min dröm att medier; tidningar, radio och tv, den 8:e mars skulle vÀnda pÄ mediasteken. Antalet artiklar som brukar handla om mÀn skulle nu handla om kvinnor och tvÀrt om. Artiklar och debattinlÀgg skrivna av kvinnor respektive mÀn skulle fÄ byta antal. Vilka bilder som publiceras, med och av vem, det skulle ocksÄ fÄ byta plats pÄ denna dag.

Varför önskar jag nĂ„got sĂ„dant? För att pĂ„ ett effektivt sĂ€tt fĂ„ folk att se hur, vad och vem som syns i medierna, bĂ„de bakom och framför. Medierna mĂ„lar den vĂ€rldsbild som vi ska förhĂ„lla oss till och den Ă€r inte jĂ€mstĂ€lld. The Gobal Media Monitoring Project jobbar bland annat med att belysa kvinnor i media. Deras forskning visar att kvinnliga reportrar oftare utmanar stereotyper Ă€n mĂ€n. För egen del tror jag inte det har att göra med att den ena skulle vara bĂ€ttre Ă€n den andre, utan snarare att reportrarna som Ă€r kvinnor i större utstrĂ€ckning har sett vad det innebĂ€r att skildras stereotypt och Ă€r mer benĂ€gna att bryta det mönstret. Ett sĂ„dant exempel Ă€r bland annat att kvinnor globalt portrĂ€tteras som offer dubbelt sĂ„ ofta som mĂ€n. Den globala statistiken visar ocksĂ„ att av de som syns, hörs eller skrivs om var bara 24 procent kvinnor Ă„r 2010 (bild finns hĂ€r). I Sverige var den siffran 32 procent och lĂ„g dĂ„ pĂ„ samma nivĂ„ som Norge och Filippinerna men sĂ€mre Ă€n bland annat Peru. Även om kvinnor och mĂ€n deltar i produktionen av medier i samma utstrĂ€ckning i Sverige sĂ„ ges mĂ€n traditionellt större utrymme i de olika medierna (lĂ€s artikel hĂ€r eller rapporten hĂ€r)

Mer om detta med Megan Kamerick i en tio-minuter lÄng förelÀsning pÄ Ted.com om jÀmstÀlldhet och alternativa, mer jÀmstÀllda, sÀtt att rapportera om vÄra vanliga och ovanliga nyheter.

Om svenska medier hoppar pÄ mitt experiment fÄr vi se, men jag hoppas kanske Ànnu mer att det inte kommer att behövas. Tills dess kan du sÀtta pÄ dig dina genusglasögon nÀr du följer med i nyheterna framöver.

Publicerad den 6 mars, 2015 av Jessica Areborn
Inga kommentarer

NÄgra tankar inför internationella kvinnodagen: 15:56-rörelsen

PĂ„ söndag Ă€r det sĂ„ Ă„terigen dags, Ă„rets internationella kvinnodag, en pĂ„minnelse om att den pandemiska diskrimineringen fortfarande ligger som en vĂ„t och sur trasa över jorden. InskrĂ€nkning av rĂ€ttigheter finns pĂ„ i princip alla omrĂ„den, indirekt och direkt, medvetet och omedvetet. Inte minst i Sverige och inte minst i arbetslivet. Jag hör inom mig hur det bubblar och ekar, hur ropen skalla – ”lika lön för alla”.

Efter kl. 15:56 jobbar kvinnor gratis. Enligt Medlingsinstitutets officiella statistik Àr löneskillnaden mellan kvinnor och mÀn 13,4 %. Baserat pÄ en arbetsdag frÄn kl 8-17 innebÀr detta teoretiskt att mÀn fÄr betalt hela dagen medan kvinnor kl 15.56 börjar jobba gratis.

För nÄgra Är sedan gick Sveriges Kvinnolobby, kvinnorörelsens organisationer, förbund och fackliga organisationer samman och bildade 15:51-rörelsen. Fem minuter ytterligare har sedan dess blivit betalda och nu har rörelsen fÄtt dra fram klockan till 15.56. Det fattas alltsÄ fortfarande 1 timme och 4 minuter, ca 4500 kr i genomsnitt för genomsnittskvinnan i mÄnaden, innan det Àr jÀmnt fördelat. Under en livstid ca 3 miljoner kronor.

Kvinnodominerade yrken Ă€r lĂ€gre betalda Ă€n manliga och Ă€ven pĂ„ samma jobb har kvinnor lĂ€gre lön Ă€n sina manliga kamrater – Det Ă€r alltsĂ„ könet som avgör din lön, inte vad du gör.

15:56-rörelsen krÀver bland annat att det blir skÀrpta krav pÄ lönekartlÀggningar, att ett jÀmstÀllt uttag av förÀldraförsÀkringen frÀmjas, att lönekartlÀggningar pÄ arbetsplatser ska genomföras varje Är istÀllet för vart tredje pÄ arbetsplatser med fler Àn 10 anstÀllda, att det blir samma rÀtt till heltidsarbete, för bÄde kvinnor och mÀn.

Den 8:e mars – exakt klockan 15:56 under den internationella kvinnodagen – kommer en digital manifestation hĂ„llas angĂ„ende löneskillnaden mellan kvinnor och mĂ€n. Med hashtaggen #lönheladagen vill Sveriges Kvinnolobby uppmĂ€rksamma det faktum att kvinnor arbetar gratis efter kl 15:56. Varje dag.

För att lÀsa mer, kolla in: http://sverigeskvinnolobby.se/blog/projekt/1552-lon-hela-dagen

Publicerad den 5 mars, 2015 av Hanna Bengtsson
Inga kommentarer

NÄgra tankar inför internationella kvinnodagen: A Mighty Girl

Nu pÄ söndag Àr det den internationella kvinnodagen, den 8:e mars.

Inför detta sÄ vill jag lista nÄgra av mina bÀsta tips om man i vardagen vill fÄ mer inspiration och tips om kvinnors rÀttigheter.

A Mighty Girl Àr bÄde en Facebooksida och en organisation som peppar inom tjejers rÀtt att vara riddare, prinsessor och ALLT. FÄr alltid massa bra tankar och tips av deras inlÀgg.

LÀs mer och följ A Mighty Girl hÀr.

Publicerad den 4 mars, 2015 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer

NÄgra tankar inför internationella kvinnodagen: The Girl Effect

SĂ„ pĂ„ söndag Ă€r det dags och Ă€mnet för Ă„rets internationella kvinnodag i Europaparlamentet Ă€r “att stĂ€rka kvinnor och flickor genom utbildning”. Vi vet alla vilken makt utbildning har, kunskap Ă€r nĂ„got som aldrig kan tas ifrĂ„n en.  Det möjliggör att makten över sitt liv och att forma sin framtid sjĂ€lv. Detta gör utbildning till nĂ„got som kan uppfattas som hotfullt av vissa, vilket blev extra tydligt nĂ€r talibanerna sköt Malala Yousafzai. Hon om nĂ„gon har visat pĂ„ utbildningens förmĂ„ga till förĂ€ndring.

PÄ hemsidan girleffect.org berÀttar organisationen om hur och varför de arbetar för att ge flickor verktyg för att sjÀlva kunna förÀndra sin framtid genom just utbildning. I en kort animerad film fÄr vi veta hur verkligheten ser ut för mÄnga flickor runtom i vÀrlden, men dÀr förtvivlan byts till hopp nÀr vi fÄr se vad utbildningen ger för effekter för varje enskild flicka. FÄr en flicka gÄ i skolan till 18 Ärs Älder istÀllet för att sluta vid 12 Ärs Älder förÀndras hennes förutsÀttningar drastiskt. Hon slipper gifta sig som barn, och behöver inte bli gravid vid 15 Ärs Älder eller riskera en komplicerad förlossning. Hon fÄr fÀrre barn med bÀttre hÀlsa och hennes barn i sin tur har en bÀttre chans till utbildning.

För verkligheten Àr den att i utvecklingslÀnder vÀljer fattiga familjer bort flickors möjlighet till utbildning, Àr det ont om pengar sÄ Àr det pojkars utbildning som gÄr först. 31 miljoner av vÀrldens flickor i grundskoleÄlder gÄr inte i skolan och 17 miljoner av dem kommer aldrig att göra det heller. LÀnder som inte satsar pÄ flickors utbildning fÄr betala med att landet utvecklas lÄngsammare och att intÀkterna blir mindre (girleffect.org). Inte heller nÄs flickor i lika stor utstrÀckning av de satsningar som görs av olika organisationer, fokus ligger oftare pÄ barn under fem Är, pÄ pojkar eller pÄ Àldre grupper Àn tonÄrsflickor som Àr extra utsatta. Kostnaderna för detta Àr enorma, bland annat berÀknar girleffect.org att tonÄrsgraviditeter i Indien (som resultat av barnÀktenskap) kostar $10 miljarder i förlorade intÀkter. En flickas möjlighet till utbildning ger med andra ord ringar pÄ vattnet och förÀndrar inte bara ett livsöde utan ett helt samhÀlle.

Som Malalaa Yousafzai sĂ„ vĂ€l uttrycker det: ”We cannot succeed when half of us are held back.”

Se den inspirerande filmen hÀr!

 

Vill du veta mer om vikten av flickors utbildning och deras kamp för denna rĂ€ttighet rekommenderas Ă€ven ‘Girl Rising‘.

Publicerad den 3 mars, 2015 av Jessica Areborn
Inga kommentarer

NÄgra tankar inför internationella kvinnodagen: Historiskan

PÄ söndag Àr det internationella kvinnodagen och varje Är sÄ uppkommer diskussioner om dagens varande eller icke varande. Det brukar ocksÄ komma frÄgor om varför det inte finns en internationell mansdag (det gör det! 19:e november firas den).

Vi pĂ„ Add Gender tĂ€nkte denna vecka ge er nĂ„gra tankar inför internationella kvinnodagen. Vi börjar med en ny tidning: Historiskan. Den startades som en reaktion pĂ„ att kvinnor ofta glöms eller faller bort nĂ€r det Ă€r dags att skriva historia. PĂ„ hemsidan stĂ„r att lĂ€sa: ”Undrar du ocksĂ„ var alla kvinnor tagit vĂ€gen? Nu kommer Sveriges första tidning med fokus pĂ„ kvinnorna i historien! Den 2 april utkommer Historiskan, Sveriges första och enda kvinnohistoriska tidskrift.” Jag tycker att det Ă€r ett spĂ€nnande komplement till befintliga historiska tidskrifter. Även tidigare har insatser gjort för att skriva ner och sprida kvinnors historier och balansera upp vĂ„r historieskrivning, sök till exempel pĂ„ herstory för exempel.

Nyligen lĂ€ste du kanske ocksĂ„ om hur kvinnor systematiskt fattas i lĂ€roböcker i skolan? Om inte kan du lĂ€sa bland annat hĂ€r i DN om hur deras granskning visar att det finns fler namngivna nazister Ă€n kvinnor – 31 nazister och 21 kvinnor i en historiebok för Ă„rskurs 8. Det kanske Ă€nnu mer förvĂ„nande Ă€r att granskningen ocksĂ„ visade att det blir fĂ€rre kvinnor i kapitlen om 1900-talet…

Det Àr viktigt att tÀnka pÄ hur dessa urval och avgrÀnsningar i den historia som skrivs ner pÄverkar oss. Jag har till exempel skrivit en uppsats pÄ universitetet om statyer i Stockholm, den visar samma sak. Mycket fler mÀn Àn kvinnor. MÀnnen avbildades dessutom ofta större Àn naturlig storlek medan kvinnor snarare tenderar att vara mindre Àn naturlig storlek. Om man tÀnker pÄ att statyer Àr en utdöende hyllningsform kommer Àven bilden av vem som gjort viktiga saker konserveras. Detta Àr vÀrt att tÀnka pÄ.

Inför internationella kvinnodagen i Är kan du rÀkna kvinnor och mÀn i nÀrmsta dagstidning eller nyhetssÀndning. Detta sÀger inte allt men det sÀger nÄgot om ett samhÀlle. Vill du fördjupa din analys kan du Àven fundera pÄ sammanhang och vem som Àr aktiv och vem som Àr passiv. Vem fÄr agera expert?

StÀmde mönstret med din förestÀllning om hur det skulle se ut? Diskutera med dina medmÀnniskor.

 

 

Publicerad den 2 mars, 2015 av Jenny Claesson
Inga kommentarer
© 2024 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten