Vi tröttnade på att vara experter. Eller så blev vi mer erfarna och ödmjuka? Numera bloggar vi därför som normingenjörer på addgender.se.
Låt det komma en förändring
Jag är inte så noga med högtider och traditioner. Jag blir nog tvärtom rastlös när saker upprepas och sker som förväntat. Gillar variation, avskyr rutiner. Jag tror att rutiner får oss att fastna i beteenden utan att egentligen reflektera, de får oss att lyda blint utan att ifrågasätta om det verkligen är den här ordningen som får oss att må bra.
Idag tog jag en promenad på Skogskyrkogården. Traditionsfrånvänd som jag är insåg jag först när jag kom dit att det just nu är den stunden på året där vi extra mycket hedrar våra döda. De som gått bort och lämnat minnen efter sig. Fina och tunga, svåra och lätta att bära vidare för dem som blivit kvar. Oavsett så har alla namnen på sten efter sten en stor betydelse för någon. För mig är det bokstäver och naturmaterial, för någon annan – saknad och själ.
Och jag drabbas så plötsligt av hur kort allting är. Den här dagen är kort. Igår susade förbi. Och imorgon… jag vet inte. Kanske imorgon inte ens finns för mig.
För någon kommer imorgon inte finnas.
Jag kramar handen jag har i min och tittar ut över gravarna. Alla dessa avslutade liv. Alla ord de sagt, skratt de skrattat, tårar de gråtit. Tystnaden och lugnet.
Jag kastar ett gulnat löv i önskebrunnen vid Skogskapellet och ber tyst: låt det komma en förändring. Och så faller tanken och landar i mörkret. Hjärnan börjar ställa mig frågor om ondska och jag har inga svar. Ser ner på mina kängor i ett försök att hindra tårarna från att stiga rakt upp i ögonen. Jag är en del av ett samhälle som sågar av grenen det sitter på. Ett samhälle där det som ”inte händer här” händer precis här. En värld där vi räddhågset, fåfängt och patetiskt stänger om oss som om det ens var möjligt att inte vara en del av övrig värld, sätter upp osynliga och meningslösa gränser. Där vi vill ha kakan men ändå äta den, trots att den är så stor att vi kräks när vi gör det.
Frågorna rusar omkring i huvudet som en hysterisk fluga i panik och landar i det som är omöjligt att greppa. Lika omöjligt att förstå som att jag en dag inte längre ska ha en kropp att gå omkring med.
Jag förstår inte hatet.
Varför ägnar så många människor sina begränsade timmar på jorden till att hata andra och deras olikheter?
Varför tillåter så många människor sina egna livstimmar att slukas upp av det? Hur orkar människor bry sig om vad andra – för dem helt okända! – gör eller beter sig? På vilket sätt är det relevant hur andra ser ut eller väljer att leva sina liv? På vilket sätt är det viktigt att ändra på det som inte angår oss? På vilket sätt är det störande vem någon annan älskar, vad någon annan tror på, vad någon annan väljer att ha på middagsbordet?
Så länge det inte skadar någon och så länge ingen annan tvingar dig att leva som dem – hur kan det vara värt att lägga tid, tankar och hat på det? Vi har ju så mycket annat att stå i innan det tar slut. Vi måste skratta och prata, älska och fundera, skrika och gråta, förstå och stå förundrade.
Hur har ni tid att hata?
Jag kommer aldrig förstå.
Vi går upp mot höjden och minneslunden. Två barn cyklar levande omkring. Några enstaka ljus fladdrar i eftermiddagsljuset. Ett äldre par står tysta och ser ut över kyrkogården, de har precis lagt ned en hjärtformad sten med texten ”Jag älskar dig”.
Och jag tänker: låt det komma en förändring.
För imorgon kan det vara för sent.
Statistik hjälper oss hitta mönster
Grafer, pajdiagram, siffror och procent. Vissa älskar statistik, andra hatar det. Idag, den 20 oktober 2015 firar FN internationella statistikdagen och SCB passar samtidigt på att släppa en ny websida- Sverige i siffror. I Sverige säger lagen att officiell statistik ska vara könsuppdelad, detta för att bättre kunna se hur bland annat förutsättningar och behov ser ut hos kvinnor och män. Så långt är könsuppdelad statistiken tillgång.
Men vi ska inte tro att statistiken är fri från fördomar och normer. Vi har till exempel i Sverige idag två juridiska kön, samtidigt som det finns personer som inte ser sig tillhöra någon av dessa två alternativ. Hur kan de synliggöras om de inte har ett svarsalternativ som de är bekväma med?
Statistikens värde beror på hur den används, vilka frågor som ställs, och svarsalternativ som ges. Ni har hört talesättet: som en frågar får en svar. Ställer du till exempel frågan; Vilket pålägg har du på din frukostmacka? så blir det svårt för personer som inte äter frukost eller mackor till frukost att svara rättvisande. Ger du svarsalternativen; ost, prickigkorv och kaviar missar du alla som har marmelad på sin macka.
Trots att det finns många fallgropar så är statistik fortfarande ett bra hjälpmedel för att se mönster. Särskilt när det kommer till kvinnor, män, tjejer och killar så avslöjar fortfarande statistiken viktiga skillnader i till exempel resursfördelning. Statistik är också ett viktigt redskap i jämställdhetsintegrering när vi tittar på representation och resursfördelning på olika nivåer.
Så vi på Add Gender gillar ändå siffror och mönster, just nu håller vi på att sammanställa årets byråjämställdhetsindex i reklambranschen som ska ligga till grund för Jordens första Guldvågenprisutdelning på Guldvågengalan i november 2015.
Så håll utkik efter indexet på Guldvågens hemsida!
Innovera ditt ledarskap – eller Let it go, let it gooo
The wind is howling like this swirling storm inside
Couldn’t keep it in;
Heaven knows I’ve tried
Don’t let them in,
don’t let them see
Be the good girl you always have to be
Conceal, don’t feel,
don’t let them know
Ta på dig ledartröjan, innovera ditt ledarskap och agera för ett jämställt Blekinge! Hjärnan har fattat, hjärtat är med, nu är det dags att komma till handling. Så löd budskapet en minnesvärd förmiddag i ett soligt Karlskrona.
Add Gender hade fått äran att bidra under Region Blekinges slutkonferens för projektet Resurscentra för tillväxt i Blekinge som var en del av Tillväxtverkets satsning på jämnare fördelning av företagsfrämjande resurser. Målet var ett annorlunda upplägg som avviker från alla andra konferenser och seminarier deltagarna matas med. Dagen inleddes med intervjuer av personer som deltagit eller drabbats av projektet, vilket var olika perspektiv och känslor som florerat under 18 månaders tid. Flera hade med sig något att visa upp som symboliserar var projektet betytt.
Anders Cronholm från Blekinge Business Incubator bjöd på följande insikter: ”Min första känsla var att vi var under attack. Så därför har jag med en hockeyhjälm. Men under projektets gång insåg att det finns en förbannelse (ett snedvridet innovationssystem) som vi tillsammans måste hjälpas åt att bryta. Elsa från Frost får symbolisera detta. Och vi har nu samarbetspartners som vi antagligen skulle tackat nej till förut, parters som med facit i hand i hög grad bidrar till tillväxt i Blekinge.” Härligt och viktigt med öppenhet och Let it go, let it goooo!
Turn away and slam the door
I don’t care
what they’re going to say
Let the storm rage on.
The cold never bothered me anyway
Pernilla Alexandersson, certifierad makttekniker höll en workshop om makttekniker som vi alla använder. Hela tiden. Viktiga perspektiv att ha med sig i vardagen för att kunna identifiera och synliggöra. Ett av de verktyg vi kan använda för att gå från hjärna och hjärta till handling. Bakom konceptet står Retorikkonsult Sverige.
Avslutningsvis överfördes kunskaper och känslor från projektet och dagen över på varsin ledartröja att ta med in i det fortsatta arbetet för ett jämställt Blekinge med en blomstrande tillväxt.
Dagen dokumenterades grafiskt av Lana Leuchuk.
Heja Blekinge säger vi och tackar för att vi får vara med och bidra!
It’s funny how some distance
Makes everything seem small
And the fears that once controlled me
Can’t get to me at all
It’s time to see what I can do
To test the limits and break through
No right, no wrong, no rules for me,
I’m free!
That perfect girl is gone
Here I stand
In the light of day
Let the storm rage on
The cold never bothered me anyway!
Samspelskalendern – att störa och beröra
Tjejer och killar är ungefär lika nöjda med sin fritid, men det är vanligare att tjejer avstår från att besöka en fritidsaktivitet på grund av rädsla för att bli dåligt bemötta enligt Ungdomsstyrelsens rapport från 2014. Många ungdomar uttryckte också att personalen är en av de viktigaste anledningarna till att de vill delta i olika fritidsaktiviteter. För att kunna bemöta alla olika ungdomar på ett bra sätt är det därför viktigt att våga granska sig själv och sina normer och fördomar.
Hösten 2014 gjorde Järfälla kommun en stor satsning för att öka kunskapen och kompetensen kring jämställdhet och inkludering hos medarbetarna inom hela sin fritidsverksamhet. Stor vikt lades vid att inkludera alla fritidsgårdar i kommunen och även ledningen. Add Gender anlitades för att utveckla ett metodmaterial med syfte att öka personalens möjlighet att metodiskt arbeta med inkludering och jämställdhet på kommunens alla fritidsgårdar. I arbetet med Samspelskalendern, utryckte personalen att ”de äntligen kunde gå från snack till verkstad”.
Samspelskalendern finns till för att störa och beröra och har visat hur ett genusperspektiv kan påverka gamla vanor och föreställningar som ofta utgår från tanken om att ”här känner sig alla välkomna så vi gör bara som vi brukar”. Samspelskalendern är uppdelad för att skapa en balans mellan att prata och att agera. Detta gör det till ett flexibelt verktyg som kan anpassas efter verksamhetens egna behov och hur personalen vill lägga upp jämställdhetsarbetet. Samspelskalendern innehåller kompetensutveckling, övningar och konkreta mål för varje månad för att få arbetet integrerat i verksamheten. Varje månad inleds med en illustration som beskriver en situation som har inträffat eller kan uppstå inom ungdomsverksamheter. Illustrationen är till för att lättare kunna öppna upp för diskussion mellan medarbetarna och kan även fungera som diskussionsunderlag tillsammans med ungdomarna.
Ett konkret exempel, taget ur Samspelskalendern, är vikten av att reflektera vilka grupper som tilltalas av verksamhetens olika aktiviteter. När till exempel tävling används som metod är det ofta viktigt att det krävs olika kompetenser och speciellt viktigt att inte låta snabbhet och styrka dominera. Att istället betona vikten av exempelvis samarbete, noggrannhet, kvalitet eller estetik öppnar för att andra kvaliteter också värderas.
Ett annat handlar om tilltal och hur vi ställer frågor…
Med Järfälla fritidsgårdspersonals feedback i åtanke har vi på Add Gender nu utvecklat en andra version av Samspelskalendern, med syfte att sprida erfarenheter och slutsatser till en bredare målgrupp. Resultatet blev en kalender som är anpassad till att stötta alla som arbetar med unga, oavsett verksamhet.
Lärare, fritidsledare och andra vuxna som arbetar med ungdomar har en viktig roll i att påverka och ställa krav. Serierna och friheten i arbetsmomenten gör att det går att anpassa arbete och att det därmed blir effektivare och mer lustfyllt!
Är du intresserad av att veta mer, klicka här!
Samspelskalendern köper du enkelt genom att skicka ett mail till: Nakima.ackerhans.schreiber@addgender.se
