Vad är kvotering?

Definition av kvotering

Kvotering används ofta som ett verktyg för att öka jämställdheten eller mångfalden i sammanhang där vissa grupper historiskt varit underrepresenterade, till exempel:

• Kvinnor i bolagsstyrelser
• Minoriteter i utbildning
• Underrepresenterade grupper i politiken
• Vissa grupper på arbetsmarknaden

Kvotering är ett kontroversiellt verktyg som väcker starka känslor både hos förespråkare och motståndare.

Olika typer av kvotering

Hård kvotering

Vid hård kvotering reserveras platser för en viss grupp oavsett kvalifikationer. Detta är den mest kontroversiella formen och är sällan tillåten i europeisk lagstiftning.

Exempel: 50% av alla styrelseplatser måste gå till kvinnor, oavsett kandidaternas bakgrund.

Mjuk kvotering (Positiv särbehandling)

Vid mjuk kvotering eller positiv särbehandling väljs en person från en underrepresenterad grupp om två kandidater har likvärdiga meriter.

Exempel: Om en kvinna och en man söker samma tjänst och har lika meriter, kan kvinnan väljas för att öka jämställdheten.

Mål och riktlinjer

Många organisationer sätter mål för representation istället för bindande kvoter. Detta innebär att man strävar efter en viss fördelning utan att det är lagstadgat.

Exempel: Ett företag sätter målet att 40% av ledningsgruppen ska vara kvinnor inom fem år.

Argument för kvotering

1. Snabb förändring

Kvotering kan snabbt öka representationen av underrepresenterade grupper. Utan aktiva åtgärder kan det ta decennier att uppnå jämn könsfördelning.

2. Bryter strukturer

Kvotering kan bryta homogena nätverk och "gubbkulturer" som annars rekryterar människor som liknar dem själva.

3. Förebilder

Fler kvinnor på ledande positioner skapar förebilder för kommande generationer och visar att karriärmöjligheter finns för alla.

4. Bättre beslut

Forskning visar att diversifierade grupper ofta fattar bättre beslut tack vare bredare perspektiv och erfarenheter.

5. Korrigerar historisk diskriminering

Kvotering kan ses som en kompensation för historisk diskriminering som har skapat ojämlika strukturer.

Argument mot kvotering

1. Meritokrati

Kritiker menar att kvotering underminerar meritokratin - principen att den mest kvalificerade ska få jobbet.

2. Stigmatisering

Kvoterade personer kan ifrågasättas och stigmatiseras - "fick hon jobbet bara för att hon är kvinna?"

3. Diskriminering av andra

Kvotering kan ses som diskriminering av den grupp som inte kvoteras, till exempel män.

4. Symtombehandling

Kvotering behandlar symtom snarare än orsaker. Grundläggande strukturer och attityder förändras inte.

5. Förenklar mångfald

Kön är bara en dimension av mångfald. Kvotering kan missa andra viktiga aspekter som klass, etnicitet eller funktionsvariation.

Kvotering i Sverige

Lagstiftning

I Sverige är strikt kvotering (hård kvotering) inte tillåtet enligt diskrimineringslagen. Däremot är positiv särbehandling tillåten under vissa förutsättningar:

• Alla kandidater måste uppfylla kraven för tjänsten
• Kandidaterna ska ha i stort sett likvärdiga meriter
• Åtgärden ska stå i proportion till syftet
• Åtgärden ska vara tidsbegränsad

Bolagsstyrelser

Det finns ingen lag om könskvotering i svenska bolagsstyrelser, men genom frivilliga åtgärder och samhällsdebatt har andelen kvinnor ökat:

• 2003: Ca 15% kvinnor i börsbolagens styrelser
• 2015: Ca 30% kvinnor
• 2025: Ca 35-40% kvinnor

Politik

Flera svenska partier använder frivillig kvotering (varannan damernas) för sina valsedlar. Riksdagen har idag relativt jämn könsfördelning utan lagstadgad kvotering.

Högre utbildning

Positiv särbehandling vid antagning till högskolan har diskuterats, bland annat för att öka andelen män på kvinnodominerade utbildningar som sjuksköterska och lärare.

Kvotering i Europa

Olika europeiska länder har olika regler för kvotering:

Norge

Norge var först i världen med lagstadgad könskvotering i bolagsstyrelser (2003). Sedan 2008 måste alla börsnoterade bolag ha minst 40% av vardera kön i styrelsen.

Tyskland

Sedan 2016 kräver tysk lag att stora börsbolag har minst 30% kvinnor i styrelserna.

Frankrike

Frankrike införde krav på 40% av underrepresenterat kön i styrelser 2017.

EU-direktiv

EU antog 2022 ett direktiv som kräver att stora börsbolag ska ha minst 40% av det underrepresenterade könet i styrelser eller 33% i ledningen senast 2026.

Alternativ till kvotering

Förespråkare av jämställdhet som är skeptiska till kvotering föreslår ofta alternativa metoder:

Strukturella åtgärder

• Föräldraledighet för båda föräldrarna
• Flexibla arbetstider
• Jämställda löner
• Barnomsorg

Rekryteringsprocesser

• Anonymiserad rekrytering
• Aktiv sökning efter kandidater från underrepresenterade grupper
• Bredare rekryteringskanaler
• Utbildning om omedveten bias

Mentorskap och nätverk

• Mentorprogram för kvinnor
• Karriärstöd och sponsorskap
• Synliggöra kvinnliga förebilder

Läs mer om svenska förebilder som inspirerar till jämställdhet.