Global sammanställning om faderskapet
I veckan har rapporten ”State of the World´s Fathers” presenterats. Det är den första globala sammanställningen av hur faderskapet ser ut i världen. Avsändarna är MenCare, en global kampanj för män som engagerade och omvårdande föräldrar.
Den visar bland annat att pappor som är engagerade föräldrar och skapar nära band med sina barn lever längre och blir lyckligare. Harmoniska pappor ger i sin tur trygga barn.
Det handlar med andra ord om att förändra bilden av män som föräldrar och samhällsmedborgare. Bilden av mannen i stora delar av världen är oftast inte förknippad med just föräldraskap, närhet till barn och omhändertagande i hemmet. Inte minst brukar man få det bekräftat av utländska gäster här i Sverige som blir förvånade över alla dessa pappor som går runt med barnvagnar. Rapporten djupdyker förstås i mer allvarliga saker också, såsom våld i nära relation och attityder mot homosexualitet med mera.
Rapporten finns att ladda ner via Rädda Barnens hemsida, som är en medlemsorganisation i kampanjen. Där du också kan läsa mer om initiativet på svenska.
Kvinnor som uppfinner kickstartar Inventors Month
April är inte bara den månad då vi på en dag kan få uppleva väder från alla fyra årstider, det är även Inventors Month (uppfinnarmånaden) och hur kul är inte det? Vi vill gärna uppmärksamma det med en lista med coola uppfinningar av coola brudar. Hur många av dessa personer kände du till? Produkter som blinkers, diskmaskinen och kevlar finns med på listan, bland allt annat!
Varsågoda;
19 Things You Might Not Know Were Invented by Women!
Ingen lista är dock komplett utan Hedy Lamarr eller Ada Lovelace. Eller Grace Hopper med för den delen.
- Hedy Lamarr är Hollywoodstjärnan som tillsammans med kompositören George Antheil uppfann ett kommunikationssystem som användes av U.S.A. i andra världskriget! Idag används tekniken inom bland annat WiFi och Bluetooth.
- Ada Lovelace var kvinnan som 1843 skrev en vetenskaplig artikel som förutsåg utveckligen av mjukvaran, artificiell intelligens och anses vara historiens första dataprogrammerare.
- Grace Hopper var inte bara en bad-ass marinsoldat i den Amerikanska flottan, hon utvecklade även det första användarvänliga ”programmerings språket” COBOL. Grace Hopper lär även ha myntat uttrycket ‘computer bug’ efter att ha spårat ett fel i en dator till en fluga eller annan insekt som fastnat i maskineriet. Något att tänka på när du pratar med it-supporten.
Och här får du en smak på framtiden.
International Day of Happiness
Idag är det International Day of Happiness vilket vi tyckte var värt att uppmärksamma. Det började med att FNs Generalförsamling 2011 antog ett beslut för att erkänna lycka som ”ett grundläggande mänskligt mål” för ”en mer inkluderande, rättvis och balanserad strategi för ekonomisk tillväxt som främjar lycka och välfärd för alla folk ”. 20 mars 2013 firades dagen för första gången. Årets tema är att anknyta till och möta sina medmänniskor, för enligt den officiella hemsidan så är social isolering en lika stor dödsorsak som rökning, och dubbelt så dödlig som obesitas (kraftig fetma). Siffror som är svåra att att inte påverkas av. Då män inte är kulturellt fostrade att jobba på relationer i samma utsträckning som kvinnor är de som konsekvens mer utsatta för detta. Ännu en anledning för en jämställdhet framtid.
Runtom i världen organiseras event för International Day of Happiness; flashmobs , Happy Spots, knytkalas och mycket mer. På dayofhappiness.net finns mer information och massor av förslag för vad DU kan göra. Några av förslagen är:
- Gör något snällt för andra, från att hjälpa den där gamla damen över gatan till att le mot någon okänd på gatan – din egen glädje ökar altruistiska handlingar och dessutom smittar glädje. Win/win!
- Dela med dig av din tid, energi och kunskap som volontär.
- Lär känna dina grannar bättre – det skapar er känsla av lokal gemenskap bland annat.
- Förstå behoven hos dina medmänniskor genom dialog och kommunikation – välj att förstå dem runtom dig.
- Se det goda i andra – koncentrera dig på vad du gillar och uppskattar hos människor i din närhet.
Några av oss på Add Gender passar också på att dela med oss av det som gör oss glada!
FRIDA STJERNHOLM – Expert på inkluderande kommunikation och sexualitet
Rolig fakta om dig (kanske något som ingen annan vet)
Jag älskar romantiska komedier.
Vad gör dig glad?
Fin musik, god mat och nära vänner – gärna alltihop samtidigt i en stor härlig röra!
Vilken/vilka sång(er) nominerar du till #HappySoundsLike
- Feeling Good – Nina Simone
- It Don’t Mean A Thing (If It Aint Got That Swing) – Duke Ellington
- (Your Love Keeps Lifting Me) Higher – Jackie Wilson
EMIL ÅKERÖ – Expert på HBTQ, normmedveten pedagogik och metod- och konceptutveckling
Rolig fakta om dig (kanske något som ingen annan vet)
Blev kretsmästare i luftpistol på högstadiet.
Vad gör dig glad?
När saker en kämpat för faller på plats.
Vilken/vilka sång(er) nominerar du till #HappySoundsLike
- Strong Enough – Cher
- Tommy tycker om mig – Love Antell
JESSICA AREBORN – Expert på mångfald och projektledning
Rolig fakta om dig (kanske något som ingen annan vet)
Jag fastnade i en stege som barn. Släkten satt inne och åt söndagsmiddag och lillasyster sprang in för att hämta hjälp. De började med att hämta en kamera…
Vad gör dig glad?
Att dansa, franska matmarknader och bubblor (i vin, vatten och badkaret)!
Vilken/vilka sång(er) nominerar du till #HappySoundsLike:
- Proud Mary – Tina Turner
- Make ’em laugh – från Singing in the Rain
- Dancing Queen – Abba
- J’t'emmène au vent – Louise Attaque
Självklart kan du även engagera dig på sociala medier eller dela med dig av som gör dig glad i kommentarsfältet nedan!
#HappyActs är en utmaning som uppmanar till att dela med sig av så många glädjehandlingar som möjligt.
På #HappySoundsLike kan du dela med dig av den sång som får dig att le med motivationen att musik är ett universellt språk. Ban Ki-moon berättar mer i den här videon.
#InternationalDayOfHappiness uppmanar dig att dela personliga inspirerande meddelanden med andra.
På Add Gender tycker vi att #HappySoundsLike Wanderlust – vårt eget soundtrack mot en jämställd framtid!
Några tankar inför internationella kvinnodagen: The Girl Effect
Så på söndag är det dags och ämnet för årets internationella kvinnodag i Europaparlamentet är “att stärka kvinnor och flickor genom utbildning”. Vi vet alla vilken makt utbildning har, kunskap är något som aldrig kan tas ifrån en. Det möjliggör att makten över sitt liv och att forma sin framtid själv. Detta gör utbildning till något som kan uppfattas som hotfullt av vissa, vilket blev extra tydligt när talibanerna sköt Malala Yousafzai. Hon om någon har visat på utbildningens förmåga till förändring.
På hemsidan girleffect.org berättar organisationen om hur och varför de arbetar för att ge flickor verktyg för att själva kunna förändra sin framtid genom just utbildning. I en kort animerad film får vi veta hur verkligheten ser ut för många flickor runtom i världen, men där förtvivlan byts till hopp när vi får se vad utbildningen ger för effekter för varje enskild flicka. Får en flicka gå i skolan till 18 års ålder istället för att sluta vid 12 års ålder förändras hennes förutsättningar drastiskt. Hon slipper gifta sig som barn, och behöver inte bli gravid vid 15 års ålder eller riskera en komplicerad förlossning. Hon får färre barn med bättre hälsa och hennes barn i sin tur har en bättre chans till utbildning.
För verkligheten är den att i utvecklingsländer väljer fattiga familjer bort flickors möjlighet till utbildning, är det ont om pengar så är det pojkars utbildning som går först. 31 miljoner av världens flickor i grundskoleålder går inte i skolan och 17 miljoner av dem kommer aldrig att göra det heller. Länder som inte satsar på flickors utbildning får betala med att landet utvecklas långsammare och att intäkterna blir mindre (girleffect.org). Inte heller nås flickor i lika stor utsträckning av de satsningar som görs av olika organisationer, fokus ligger oftare på barn under fem år, på pojkar eller på äldre grupper än tonårsflickor som är extra utsatta. Kostnaderna för detta är enorma, bland annat beräknar girleffect.org att tonårsgraviditeter i Indien (som resultat av barnäktenskap) kostar $10 miljarder i förlorade intäkter. En flickas möjlighet till utbildning ger med andra ord ringar på vattnet och förändrar inte bara ett livsöde utan ett helt samhälle.
Som Malalaa Yousafzai så väl uttrycker det: ”We cannot succeed when half of us are held back.”
Se den inspirerande filmen här!
Vill du veta mer om vikten av flickors utbildning och deras kamp för denna rättighet rekommenderas även ‘Girl Rising‘.
Vi är nästa generation
I september förra året höll jag en föreläsning om jämställdhet och entreprenörskap för ett gäng studenter i Växjö. Ett rum med unga ansikten som lystes upp av macbookdatorer väntade på mig med viss förväntan. Jag började med att prata om att jämställdhet inte kommer av sig självt, att förändringen aldrig sker om ingen tar det första steget för att skapa en förändring. Eller som Gandhi lär ha sagt, “Be the change you want to see in the world”.
En bit in i föreläsningen visade jag dem en film om jämställd snöröjning, en film som vi på Add Gender har visat vid flera tillfällen med gott resultat (har du inte sett den kan du se den här). Den påvisar att jämställdhet (eller ojämställdhet) kan finnas överallt på ett oväntat sätt.
Efter filmen frågade jag efter reaktioner och reflektioner, men svaren blev inte vad jag hade förväntat mig; “Det finns väl viktigare saker att fokusera på än hur vi plogar?” Under de tre minuter som filmen pågick så tappade jag dem och de pepprade mig med de vanliga argumenten; “Men, liksom, det kommer ju att bli jämställt när vi blir äldre. När vi går ut i arbetslivet så kommer det att ändras för vi är så medvetna om jämställdhet. Vi gör ingen skillnad på kvinnor och män”.
Till slut bröt deras lärare in och hon försökte, förgäves, förklara för dem att hon trodde att hennes generation (70-talisterna) skulle vara den generation som blev jämställd. Att de skulle få vara med om förändringen som skulle lämna ojämställdheten bakom sig. Studenterna såg, de hörde, men de verkade inte riktigt kunna ta till sig det som hon sa.
För det är så, vad vi än vill tro eller hoppas på, inget kommer av sig självt. Hur ofta dryftas inte argumentet som studenterna ovan nämnde, “Det kommer med nästa generation”? Eller, “Förändring tar tid, stressa inte!” Men när har förändring skett utan jobb, strävan, diskussioner, lobbying, utbildning?
Förändring sker när vi vågar utmana våra invanda mönster och beteenden. När vi vågar ifrågasätta våra tankar och idéer och öppna oss för något nytt. Det kommer inte av att vänta. Det bästa exemplet på detta kom i för ett tag sedan i DN som i en artikel berättar om utvecklingsprojektet Tostan. Genom det treåriga projektet lyckas man bryta en tusenårig tradition, tre år mot tusen, tre år av aktivt och målmedvetet arbete mot tusen år av, “såhär har vi alltid gjort”! Tre år av utbildning, verktyg och ägandet av förändringen som har satt stopp för könsstympning. Det har varit så framgångsrikt att kvinnlig könsstympning beräknas vara utplånad inom några år i Senegal.
Om denna förändring kan ske där 61 procent av kvinnor och 38 procent av män inte kan läsa (UNESCO). Där utbildning, information och nyheter inte är lika lättillgängliga som i Sverige, där kan riktig, påtaglig och livsavgörande förändring ske på tre år. Vad är vår ursäkt för att inte skapa förändring och bygga ett jämställt samhälle?
