Kvinnor som uppfinner kickstartar Inventors Month
April är inte bara den månad då vi på en dag kan få uppleva väder från alla fyra årstider, det är även Inventors Month (uppfinnarmånaden) och hur kul är inte det? Vi vill gärna uppmärksamma det med en lista med coola uppfinningar av coola brudar. Hur många av dessa personer kände du till? Produkter som blinkers, diskmaskinen och kevlar finns med på listan, bland allt annat!
Varsågoda;
19 Things You Might Not Know Were Invented by Women!
Ingen lista är dock komplett utan Hedy Lamarr eller Ada Lovelace. Eller Grace Hopper med för den delen.
- Hedy Lamarr är Hollywoodstjärnan som tillsammans med kompositören George Antheil uppfann ett kommunikationssystem som användes av U.S.A. i andra världskriget! Idag används tekniken inom bland annat WiFi och Bluetooth.
- Ada Lovelace var kvinnan som 1843 skrev en vetenskaplig artikel som förutsåg utveckligen av mjukvaran, artificiell intelligens och anses vara historiens första dataprogrammerare.
- Grace Hopper var inte bara en bad-ass marinsoldat i den Amerikanska flottan, hon utvecklade även det första användarvänliga ”programmerings språket” COBOL. Grace Hopper lär även ha myntat uttrycket ‘computer bug’ efter att ha spårat ett fel i en dator till en fluga eller annan insekt som fastnat i maskineriet. Något att tänka på när du pratar med it-supporten.
Och här får du en smak på framtiden.
Add Gender + Mentimeter = EQmeter
Det finns inget bättre än förebilder! Förebilder som kan visa på allt det som är möjligt, som ger oss modet att våga drömma om det som tidigare kändes avlägset, eller kanske rentav omöjligt. Kvinnor som förebilder får tyvärr sällan det utrymme som motsvarar insatsen. Därför är det extra roligt när vår samarbetspartner Mentimeters egen marknads- och tillväxtchef Donna Hanafi inte bara listas av Veckans Affärer som en av 2015 års supertalanger utan även dyker upp i måndagens Dagens Nyheter. Mentimeter startades av fyra killar på Kungliga Tekniska Högskolan. Produkten programmerades fram på kvällar och helger för att idag vara ett företag med ett tiotal anställda och med modet att våga utmana och tänka nytt, både i det tekniska och gällande jämställdhet. Bland annat valde de att inte vara med på SthlmTechFest då de ansåg att evenemanget inte stämmer överens med deras värderingar (du kan läsa om det här). De jobbar aktivt för en jämställd representation i sin rekrytering. Vilka grundarna är är det svårt att ändra på men framtiden är ett oskrivet blad, och de tar ansvar för den.
Samarbetet mellan Add Gender och Mentimeter började på TechEq förra året. TechEq är ett initiativ där “IT- och teknikföretag går ihop för att göra något åt jämställdheten inom branschen”. Vår kollega Alice Marshall var med i en paneldebatt med bland annat dåvarande jämställdhetsminister Maria Arnholm och i publiken satt VD:n för start-up företaget Mentimeter, Johnny Warström. En sak som Alice sa slog rot hos Johnny, nämligen att när jämställdhet mäts, blir det gjort. Detta passade som handen i handsken med det som Mentimeter gör, nämligen att låta företag skapa frågor i en applikation som deltagare kan svara på, och se resultatet i realtid. Jämställdhet mötte teknikvärlden, jämställdhetsentreprenörer mötte teknikentreprenörer, och frukten av detta blev #EQmeter. Alice och jag själv tog fram frågor till Mentimeter och fyllde detta innovativa verktyg med Add Genders samlade kunskap om jämställdhet.
Sedan #EQmeter lanserades i juni 2014 har Add Gender hjälpt Mentimeter att ta fram #EQmeter 2.0, och flera stora företag använder sig nu av #EQmeter, bl.a. Tieto, UBER och FundedByMe. Företag som tror på och följer devisen att “When gender equality gets measured, it gets done.”
Pontus Schultz-stiftelsens första pristagare
Familjeföretagandet blev under 1900-talet en stor möjlighet för många kvinnor i Sverige och ett viktigt nav för jämställdhetens utveckling inom entreprenörskap och företagande (läs mer om detta i ”Stråhattar och batterier”). År 1982 fick Antonia Ax:son Johnsson ta över makten i Axel Johnsson AB. Då var hon den fjärde generationen, men den första kvinnan. Igår, den 16:e september 2013 fick jag möjligheten att ta i hand med denna kvinna på Pontus Schultz pris för ett mänskligare näringsliv. Jag gav henne mitt visitkort och hon tog emot det med ett leende. Så spännande!
Israeliska författaren och debattören Amos Oz har skriven en essä ”Hur man botar en fanatiker” och Antonia Ax:son Johnsson hänvisar till ett citat ur denna i sitt ”Sommar i P1″ från 2008:
”Ingen människa är en ö men alla är vi halvöar kopplade till fastlandet och till hälften bundna till familj och vänner, kultur och tradition, land och nation, kön och språk och mycket annat och till hälften vända mot havet och ensamheten” Antonia fortsätter med egna ord i programmet: ”Vi kan aldrig kasta loss totalt även om vi inbillar oss att vi är helt fria vi behöver förstå våra bindningar och bevakar dom, det är bara av respekt för detta som vi kan undvika att tvinga andra att omformas efter vår modell. Vi får insikt, kan visa respekt och vi motar fanatikerna.”
En värdig pristagare på många sätt, och en förebild. Jag kände inte Pontus väl men han var en av de första jag mejlade efter att jag startat Add Gender våren 2008. Veckans Affärer hade haft sitt första nummer med inriktning på kvinnor i näringslivet och jag… hade förstås ett par åsikter. Jag letar upp mejlet, som jag skickat den 11:e september 2008 och hittar ett stycke i det som jag fnissar lite åt, min naivitet och transparens förstår jag att han måste ha uppskattat:
”Följande stycke är en lite mer kritisk läsning av materialet:
En första tanke som jag fick är att ni förhåller er på ett sätt som känns lite försvarsställning till frågan. Som att ni inleder med att förklara att det är hemskt att det fortfarande är viktigt. Många gör detta, bland annat jag, mot sin egen vilja. Speciellt då man ger sig in i en diskussion om jämställdhet med människor som man utgår från inte redan är övertygade. Det är inte så konstigt, men personligen så tycker jag att man kan gå igenom materialet eller sina egna argument och formulera om det från försvarsställning till ett mer självklart uttal. Annars börjar personen i fråga fundera över varför sändaren inte anser att jag redan borde anse att detta är viktigt och något som jag borde ta del av precis som allt annat.”
Han svarade glatt och berättade att jag var en av dem som han hade kämpat hårt för att vi ska upptäcka VA. Sedan dess träffades vi på många jämställdhetsmingel och alltid lika positiv, rakt på sak och ärlig var Pontus. Hans bortgång förra året var en stor sorg för oss alla.
Jag var dock inte enbart hård mot honom. Detta hittar jag också i mitt mejl från 2008:
”Följande stycke är en lite mer positiv läsning av materialet:
Artiklarna är verkligen intressanta och personporträtten är förstås mycket spännande och sätter en levande prägel på hela jämställdhetsfrågan inom näringslivet. Som att det inte bara är en fråga tagen ur luften, utan en fråga som människor där ute faktiskt arbetar med och blir berörda av i sitt arbetsliv och i sin person.”
Det här var viktigt för Pontus, att göra näringslivet till människor! Därför vet jag att Pontus verkligen skulle ha varit stolt över stiftelsens utsedda pristagare: ”För ett mänskligare näringsliv”.
Här kan du lyssna på intervjun med Antonia efter prisutdelningen.
Antonia Ax:son Johnson får pris för ett mänskligare näringsliv – P1-morgon | Sveriges Radio.
Kvinnor som förebilder i 3D-skrivarbranschen
På senaste tiden har 3D-skrivarna verkligen börjat smyga sig in på olika platser i Sverige. När jag var på Nordic Game Conference i Malmö i våras så stod där en utställare och visade upp sina skrivare. Utställaren hade ett litet minihuvud som en klon av sig själv på display. Just nu verkar det extra kul att skriva ut just minikloner.
Under Almedalsveckan såg jag flertalet gå runt med små dockhuvuden av partiledare i en metallkedja runt halsen. Min fantasi skenade först iväg, kanske är det någon vild sekt som går runt och vill avskaffa demokratin tänkte jag… Ingen mer fantasy-litteratur för mig på ett tag bestämde jag, då jag fick reda på att det var ett headhuntingföretag som 3D-skrev ut dagens partiledares huvud till de som kände sig manade att bära runt på detta. I marknadsföringssyfte och med hopp om viralitet.
Låter lite som: vi vill köpa en såndäringa cool 3D-skrivare, hur ska vi få till det utan att det blir alltför krystat? Eller som historien min ekonomilärare berättade om styrelsen som ville köpa in ett jetplan. De frågade sin revisor hur de kunde köpa in ett plan, och när revisorn återkom och sa att det inte fanns pengar för detta i budgeten bollade styrelsen tillbaka igen:”Vi tror inte du förstod frågan: Hur gör vi för att köpa in ett jetplan?”
Hursom, jag sprang till min glädje på historien om fem fantastiska entreprenöriella kvinnor inom just 3D-branschen som leder vägen till mindre krystade användningsområden för våra kära 3D-skrivare. Laura Bosworth-Bucher (President & Co-founder, TeVido BioDevices), Ping Fu (Co-founder, Geomagic), Neri Oxman (Founder, Mediated Matter Group at MIT’s Media Lab), Virginia San Fratello (Co-founder & CCO, Emerging Objects) och Marleen Vogelaar (CFO & Co-founder, Shapeways).
Läs mer om dessa stjärnor i detta blogginlägg från Women 2.0, ett mediaföretag baserat i San Fransisco som skapar events och talangoptimering kring kvinnor, entreprenörskap och teknik.
När man inte passar in någonstans
Som småföretagare får man en massa reklam hela tiden från olika organisationer som vill att ”just du” ska gå med i ”just vår” egenföretagarförsäkring, a-kassa, fackförbund, företagarförening eller liknande.
Jag har sedan företagsstart känt att jag inte passar in någonstans. Ofta är det en bild på en man i kostym. Jag minns faktiskt min allra första inbjudan för fem år sedan, då var det just en tecknad man med kostym och slips som klättrade symboliskt upp för en stege. ”Välkommen till livet som egenföretagare” nu lovade de det ena och det andra för att skydda mig.
Men jag är jämställdhetsexpert, jag vet att jag som kvinna och egenföretagare inte är normen. Självklart har jag en försäkring, men jag blir inte direkt förvånad om det skulle vara så att bemötandet inte är det bästa. Förväntningarna är inte högt ställda om man ska uttrycka sig milt.
SmåA har jag funderat på att gå med i… Deras senaste medlemskampanj får mig dock inte att känna mig värst välkommen. Vad är det med bloggare, unga kvinnor och förakt? Varför får de inte vara framgångsrika och driftiga? Vadan denna nidbild?
Kolla gärna in vår kampanj för att Stötta manligt företagande.
