Add Gender + Mentimeter = EQmeter
Det finns inget bättre än förebilder! Förebilder som kan visa på allt det som är möjligt, som ger oss modet att våga drömma om det som tidigare kändes avlägset, eller kanske rentav omöjligt. Kvinnor som förebilder får tyvärr sällan det utrymme som motsvarar insatsen. Därför är det extra roligt när vår samarbetspartner Mentimeters egen marknads- och tillväxtchef Donna Hanafi inte bara listas av Veckans Affärer som en av 2015 års supertalanger utan även dyker upp i måndagens Dagens Nyheter. Mentimeter startades av fyra killar på Kungliga Tekniska Högskolan. Produkten programmerades fram på kvällar och helger för att idag vara ett företag med ett tiotal anställda och med modet att våga utmana och tänka nytt, både i det tekniska och gällande jämställdhet. Bland annat valde de att inte vara med på SthlmTechFest då de ansåg att evenemanget inte stämmer överens med deras värderingar (du kan läsa om det här). De jobbar aktivt för en jämställd representation i sin rekrytering. Vilka grundarna är är det svårt att ändra på men framtiden är ett oskrivet blad, och de tar ansvar för den.
Samarbetet mellan Add Gender och Mentimeter började på TechEq förra året. TechEq är ett initiativ där “IT- och teknikföretag går ihop för att göra något åt jämställdheten inom branschen”. Vår kollega Alice Marshall var med i en paneldebatt med bland annat dåvarande jämställdhetsminister Maria Arnholm och i publiken satt VD:n för start-up företaget Mentimeter, Johnny Warström. En sak som Alice sa slog rot hos Johnny, nämligen att när jämställdhet mäts, blir det gjort. Detta passade som handen i handsken med det som Mentimeter gör, nämligen att låta företag skapa frågor i en applikation som deltagare kan svara på, och se resultatet i realtid. Jämställdhet mötte teknikvärlden, jämställdhetsentreprenörer mötte teknikentreprenörer, och frukten av detta blev #EQmeter. Alice och jag själv tog fram frågor till Mentimeter och fyllde detta innovativa verktyg med Add Genders samlade kunskap om jämställdhet.
Sedan #EQmeter lanserades i juni 2014 har Add Gender hjälpt Mentimeter att ta fram #EQmeter 2.0, och flera stora företag använder sig nu av #EQmeter, bl.a. Tieto, UBER och FundedByMe. Företag som tror på och följer devisen att “When gender equality gets measured, it gets done.”
Bessie Coleman – the herstory of a sheroe
Jag har tidigare skrivit om Harriet Quimby och Rosalind Franklin, båda vita kvinnor som levde förhållandevis gott. Den här gången ska jag presentera er för Elizabeth ”Bessie” Coleman. Hon var en flygare i början av 1920-talet. Det speciella med henne var inte bara att hon var kvinna, hon var afroamerikan och dessutom från en väldigt fattig familj. Bessie var det tolfte barnet av tretton i familjen Coleman. Mamman var afroamerikan, född som slav och hennes pappa var ¼ afroamerikan och ¾ indian. I staden Waxahachie, Texas fick Bessie uppleva segregation, politisk diskriminering och rasistiskt våld.
1915 hade hon fått nog av det rasistiska Texas och flyttade till Chicago och flyttade in hos en av sina bröder som hade flyttat dit. Hon utbildade sig till manikyrist och fick jobb på en frisersalong. Där fick hon höra historier om djärva flygningar och spännande luftstrider från piloterna som kom tillbaka från första världskriget. Hon läste om Blanche Stuart Scott som 1910 blev den första kvinnan som flög ett flygplan, och hon läste om nämnda Harriet Quimby. Hon sökte till ett antal flygskolor men blev nekad tillträde av två anledningar: hon var kvinna och färgad.
Bessie fick rådet av en av sina kunder att söka sig till Frankrike eftersom man hade en liberalare syn på rasfrågorna. Hon slutade som manikyrist och skaffade sig ett bättre betalt jobb och lärde sig franska på en kvällskurs. Efter en kortare misslyckad sejour i Frankrike 1919 åkte hon tillbaka dit i november året därpå. Som första icke-vita elev skrevs hon in vid ”Ecole D’Aviation des Frères Caudron” i Le Cretoy. 1 juni 1921 utexaminerades hon, efter sju månaders utbildning. När hon återvände till USA i september samma år, var hon en förstasidesnyhet. Afroamerikan och kvinna som dessutom kunde flyga!
Bessie ville starta en flygskola för afroamerikanska kvinnor. För att lyckas med detta var hon tvungen att ägna sig åt den svåra och farliga konstflygningen. Hon behövde vidareutbilda sig och trots att hon nu hade flygcertifikat och bevisligen kunde flyga blev hon inte antagen i de amerikanska flygskolorna. Hon fick åter bege sig till Europa och Frankrike, men även Holland och Tyskland.
I september 1922 var hon tillbaka i USA och gjorde sin första uppvisning och turnerade sedan landet runt. Men 30 april 1926 var ödet emot henne. Hon och hennes mekaniker gjorde en provtur inför en uppvisning som var planerad dagen efter. En kvarglömd skiftnyckel föll ned och träffade styrstaget, planet accelererade och råkade i spinn som de inte kunde häva. Båda dog omedelbart. Några år tidigare hade hon varit en anonym manikyrist på en frisersalong i Chicago. Nu hedrade flera tusen människor henne på hennes begravning.
Varje år på årsdagen av Bessie Colemans död flyger medlemmar ur ”Bessie Coleman Aviators Club” och andra organisationer, lågt över hennes grav på Lincoln Cemetery och kastar ner blommor.
Förebilden Hanna-Karin Grensman Grensman & Grensmans AB
Hej, vad heter du och vad jobbar du med?
Hanna-Karin Grensman, jag arbetar som VD på företaget Grensman & Grensmans AB. Vid sidan om det är jag publicerad författare och verksam som frilansjournalist. Jag har också en välbesökt sida där jag publicerar diverse texter. Dessutom håller jag föreläsningar och workshops samt sitter med i paneler och modererar event och samtal.
Varför tror du att du har blivit utvald till förebild av Jämställdhetsexperten.se?
Oj, vilken svår fråga. Jag tror att det kan ha att göra med min engagemang som säkert skiner igenom i allt från vardagliga inlägg på twitter till de texter som jag skrivit med genusperspektiv (till exempel Så undviker du våldtäkt i sommar) till de uppsatser jag skrivit om kön och sexualitet. Kanske det stora engagemang som vi lade på Pride 2013 för att lyfta några av dessa frågor?
På vilket sätt skulle du säga att du är en förebild inom jämställdhet?
Jag tror mycket på det personliga ansvaret. Att göra det man kan göra och ta ett personligt ansvar för det samhälle som man lever i, likväl som sin egen situation.
Jag har haft tur på många vis – hemifrån har jag till exempel fått med mig att stå för det som jag anser vara rätt och riktigt även om ingen håller med mig. Något båda mina föräldrar (på gott och ont) alltid har gjort. De är orubbliga hur fel de än har. (Något jag hoppas att jag inte är).
Jag har också haft tur eftersom jag fötts med en förmåga att klara mig bra rent akademiskt och jag har dessutom alltid tyckt att det har varit roligt att läsa, skriva och tänka. Det är en bra grund för att kunna få ut sitt budskap, förstå sammanhang och helt enkelt bidra. Trots att jag är beteendevetare (fil. mag. socialpsykologi) så vet jag inte hur det kommer sig att jag aldrig är rädd för att ta diskussionen eller konflikten. Det känns bara som något jag måste göra. I min värld är det självklart att alla har samma värde och det är lika främmande för mig att dela in personer efter kön som det är att dela in dem efter hudfärg (något som jag anser har stort stöd i forskningen). När jag då har alla förutsättningar för att påverka, så har jag också ett ansvar att göra det.
Att välja att ta det personliga ansvaret tänker jag är en del av att vara en förebild. Att jag, som fått så mycket, kan påverka och skapa en förändring för de som inte orkar, kan eller vågar är en fantastisk möjlighet. Och det får mig att må bra. Det spelar ingen roll om det handlar om att peppa en okänd människa på twitter, hjälpa en ung tjej att våga anmäla ett övergrepp, vara handledare åt unga människor eller att skriva en artikel som belyser en samhällelig problematik. Det handlar om att se människan – och ge det man kan för att de ska kunna realisera sina potential.
Hur kommer det sig att du engagerade dig i detta?
Jag har delvis besvarat det, men det handlar om två grundläggande tankar: Alla människor ska ha möjlighet att realisera sin potential, att få välja fritt respektive det personliga ansvaret både för mitt eget liv, men också för det samhälle som jag lever i. Samhället blir vad vi gör det till och jag vill ha ett samhälle där människor faktiskt kan välja fritt. Som inte blir hindrade av fördomar, normer eller andra faktorer som inte borde spela någon roll. Jag står inte ut med att se orättvisor eller dumhet – oavsett vem det riktas mot.
Så svaret blir väl att jag alltid har varit engagerad i dessa frågor. Jag har tagit dessa konflikter sedan jag gick på dagis (även om jag knappast hade samma vokabulär och maktanalys då).
Kan du ge några exempel på vilka resultat ni har sett?
De flesta resultat jag ser är ganska små – men stora för mig. Det är människor som tackar för ett föredrag man hållit, en text man har skrivit, en konflikt man har tagit. Människor som har upplevt sig sedda, styrkta eller inspirerade. Som ur någon aspekt upplevt att de inte står ensamma och kanske framförallt att deras möjligheter att agera har ökat. Att man faktiskt får göra som man vill. Att man har rättigheter och att man inte måste följa den trånga mall som tillskrivs en.
Vad fick du för reaktion när du berättade om din idé?
Det har inte direkt varit någon stor, specifik idé. Det handlar snarare om ett enträget arbete på daglig basis där jag försöker använda mina egna och företagets resurser för att främja jämställdhet. Det kan vara allt från hur vi skriver om personer i social media, hur vi väljer ut samarbetspartners, att vi har en jämställdhetspolicy och plan fast vi ännu inte ”måste”, att vi pratar mycket om moral och etik. Att vi försöker hjälpa till lite extra när vi kan, till exempel för ideella föreningar. Att ta ett ansvar för alla de situationer som man befinner sig i och inte se bort när någon behandlas illa. Att delta i Pride House för att sprida viktiga tankar och kunskaper. Helt enkelt – leva i det och försöka vara en föredöme. Under Pride gick jag omkring med en knapp som det stod ”Poly” på. Det är en typisk sak jag kan göra – det handlar inte om huruvida jag är det eller inte – utan för att det är många som inte vågar och jag vågar alltid (på gott och ont) och det blir då ett enkelt sätt för mig att visa stöd och solidaritet med dessa. Om jag inte är rädd kanske jag kan inspirera någon att också våga?
Vad betyder jämställdhet för dig?
Att alla människor ska ha samma möjligheter. Irrelevanta saker så som kön, hudfärg, sexualitet och så vidare ska inte hindra eller styra de val som en person upplever att hen kan göra.
Har du några råd till andra som har idéer på jämställdhetsförbättringar?
Att hjälpa till efter egen förmåga. Man måste inte rädda hela världen om man inte kan. Men man kan göra små saker – peppa någon på twitter, säga emot ett sexistiskt skämt. Allt räknas. Allt påverkar.
Vara öppen för nya idéer och tankar. Våga prata med meningsmotståndare. Arbeta med sig själv; bli trygg i sina egna åsikter och bli stark själv. Reflektera över vilka val du själv gör och varför du gör just dessa. Bli en förebild!
Och försöka bli förbannad i stället för rädd när hoten kommer. För det är en mer korrekt reaktion.
Tack Hanna-Karin!
Vill du snacka vidare med Hanna-Karin eller följa henne på twitter hittar du kontaktuppgifter här:
E-post: hanna-karin@grensmans.se
Twitter: @hk_grensman
————————————————-
Mer info:
Saker jag inte förstår och människor jag inte tycker om (samlade texter): hgrensman.blogspot.se
Min privata webbsida: www.hanna-karin.se
Företagets webbsida: www.grensmans.se
På Facebook: https://www.facebook.com/hkgrensman
På LinkedIn: se.linkedin.com/in/grensman/
Förebilden: Jessica Söderqvist ”Bilder av Kristina”
Vi på Add Gender AB och Jämställdhetsexperten.se frågade Jessica Söderqvist från Projektkontoret på Livrustkammaren och Skoklosters Slott med Stiftelsen Hallwylska museet om deras fantastiska utställning Bilder av Kristina.
Vad var tanken bakom utställningen?
Projektet syftar till att ge några bilder/tolkningar av Kristina och därigenom skapa ytterligare intresse och diskussion runt hennes person och den historiska epok hon verkade i. Utställningen ger inte en heltäckande bild över Kristinas liv, utan gör nedslag i olika delar av hennes liv och historia fram till idag. Tanken var att en klassisk museiinstitution som Livrustkammaren nu skulle få agera fond till frågor kring könsroller, maktstrukturer och religion som lyfts fram med hjälp av ny forskning i utställningen.
Hur fick ni in ett genusperspektiv i utställningen?
Utställningen berättar om en kvinnlig regent som väckte stor uppmärksamhet i sin samtid, och som fortfarande än idag skapar diskussion med sitt ifrågasättande av gällande normer och konventioner. Åsikterna om hennes person var lika många då som nu! Frågorna är många och besökaren tvingas själv reflektera över sina värderingar och ställningstaganden, bland annat genom det interaktiva spelet Normfångaren. Det gör oss extra stolta och glada att få medverka med en mindre, mer komprimerad version av Bilder av Kristina i Article 1:s vandringsutställning. Där har vi valt ut tre av utställningens tolkningar: Kung Kristina, Queer Queen och Dödens Majestät.
Hur arbetade ni med jämställdhet i projekt-/utställningsarbetet?
Myndigheten LSH (Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet) har en handlingsplan för mångfald och jämställdhet som har använts i projektet med syfte att skapa ett projektgruppsarbete som präglas av jämställdhet och öppenhet och i en utställning som förmedlar kunskap och upplevelser kring kultur och historia som kännetecknas av nyanserat och mångfacetterat historiebruk.
Hur såg produktionen av utställningen ut?
Myndigheten LSH är i dagsläget en kvinnodominerad arbetsplats, men i projektgruppen var det viktigt att verka för en jämn fördelning av män och kvinnor. Målgruppen var också ganska allmän och utställningen riktar sig till en vuxen publik utan särskilda förkunskaper. Vid arbetet med målgruppen valde vi dock att lyfta ut och rikta information mot vissa grupper bland annat HBTQ-personer.
Hur arbetar ni med jämställdhet på Livrustkammaren?
Myndigheten LSH har en utarbetad handlingsplan för mångfald och jämställdhet som syftar till att ge alla lika värde och samma möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, sexuell läggning eller funktionsförmåga. Genom ökad medvetenhet och mångfald i arbetsgruppen har vi bättre förutsättningar att möta de behov som våra besökare har. Mångfaldsarbete görs med engagemang dagligen och vår förhoppning är att våra museiverksamheter utgör en viktig del i ett demokratiskt samhälle.
Förebilden Marianne Nilsson Region Värmland
Hej, vad heter du och vad jobbar du med?
Jag heter Marianne Nilsson och arbetar som genusutvecklare och projektledare för Resurscentrum för jämställd tillväxt på Region Värmland.
Varför tror du att du har blivit utvald till förebild av Jämställdhetsexperten.se?
Eftersom det finns så många kompetenta personer som arbetar med jämställdhet i olika former känner jag mig oerhört hedrad av att bli utvald som förebild! Jag har arbetat med jämställdhetsfrågor under många år inom olika verksamheter, men något som fått positiv uppmärksamhet just nu är redaktionsarbetet med magasinet Livsstil Värmland #3. Det är ett magasin som ges ut av Attraktiva Värmland på Region Värmland en gång om året med syfte att visa upp ett urval av vad Värmland erbjuder den som vill turista här eller funderar på att flytta hit. Redaktionen ville göra ett modernt magasin där jämställdhet och mångfald skulle vara naturligt och alla läsare känna sig tilltalade av och nyfikna på. Därför har jag och Tanja Ekegren från Länsstyrelsen varit en del av redaktionen från första brainstormingsmötet till det färdiga magasinet och gett synpunkter och kommentarer på texter, bilder samt vilka reportage som ska göras. Tanja med specialområde mänskliga rättigheter och mångfald, jag med fokus på jämställdhet och genus. De fotografer och journalister som anlitades för att skriva och fota till Livsstil Värmland fick även en föreläsning om genusmedvetet foto av Genusfotografen, Tomas Gunnarsson. Detta för att det material som sedan lämnades in till redaktionen skulle vara så bra som möjligt. Arbetet med Livsstil Värmland har även lyfts på en konferens av Tillväxtverket som ett gott exempel på genomförda aktiviteter inom Resurscentraprogrammet.
På vilket sätt skulle du säga att du är en förebild inom jämställdhet?
Det borde väl andra svara på egentligen, men vad jag hört är att jag visar stort engagemang och har ett sätt som får människor att förstå vad det handlar om utan att komma med pekpinnar.
Hur kommer det sig att du engagerade dig i detta?
I mina arbetsuppgifter ingår att ge stöd till en del av de verksamheter och projekt som Region Värmland finansierar. Därför har jag kunna engagera mig i Attraktiva Värmland som ger ut Livsstil Värmland.
Kan du ge några exempel på vilka resultat ni har sett?
För att kunna flytta fram positioner inom jämställdhetsområdet krävs kunskap. Vi har satsat på att bygga kunskap genom kompetensutveckling av personal och genom att ta fram en genusanalys, statistik med mera av läget i Värmland. Med kunskap kommer insikt och med det en vilja att gå till handling. På Region Värmland har vi de senaste åren höjt kunskapsnivån i alla delar av organisationen samtidigt som Resurscentrum varit ett stöd för en del av de projekt som Region Värmland finansierar. Resultat av kunskapshöjningen är bland annat att jämställdhetsperspektivet nu framtäder tydligt i strategier och dokument, i den kommande regionala utvecklingsstrategien som påverkar hela Värmland de närmsta åren och i magasinet Livsstil Värmland.
Vad fick du för reaktion när du berättade om din idé?
Jag blev inbjuden av redaktionen som själva hade sett ett behov och de har lyssnat med öppna öron på mina förslag till ändring.
Vad betyder jämställdhet för dig?
Jämställdhet för mig betyder frihet från stereotypa föreställningar om kön och de begränsningar det ger oss i vardagen, i arbetet, med familj och vänner samt i övriga delar av samhället. Att män och kvinnor får likvärdiga möjligheter och lika stor makt både som grupp och i sitt eget liv.
Har du några råd till andra som har idéer på jämställdhetsförbättringar?
Leta rätt på fler personer som vill förbättra och förändra! Ensam är sällan stark! Egenskaper som är bra att ha är envishet, humor och en teflonskyddshinna för de gånger idéerna möter på motstånd!
Berätta om någon konkret idé som du har lagt fram och genomfört inom området?
Exempel på ändringar i Livsstilsmagasinet:
I en text om musikgruppen Vidar berättas det om deras framgång och att de bland annat spelat för Paul Simon på efterfesten vid utdelningen av Polarpriset 2012. En mening innan min genomgång av texten löd: ”Karlstadtjejerna ler åt minnet.” Det här är ett reportage om tre musiker, inte ett reportage om tre tjejer. Den nya meningen blev då : ”Karlstadmusikerna ler åt minnet.” Det är lätt att vi pratar om tjejband, klappar lite på huvudet och förminskar dem till tjejer i stället för yrkesutövande musiker.
Magasinet hittar du här. Vill du snacka med Marianne Nilsson så når du henne på telefon på 054 701 1054, eller så mailar du henne på: marianne.nilsson@regionvarmland.se
