Vad tror ni att feminism är?
Under de senaste dagarna, i kölvattnet av Belinda Olssons utforskande av feminismen har det skrivits otaliga spaltmeter om vad feminism är och vad som är bra och dåligt med perspektivet. Det är helt i sin ordning, jag tycker att frågor ska stötas och blötas, det är ju så vi kommer framåt. Det finns dock något som skaver i mig. Som jag inte blir kvitt. Frågan om feminismen gått för långt har kommit upp på dagordningen (igen). Många har presenterat statistik och siffror för att visa på att det fortfarande finns en underordning av kvinnor när det kommer till makt, ekonomiska resurser och uppdelningen av det obetalda (hem)arbetet. Sedan finns det några som valt att visa frågans orimlighet genom att ”vända” på verkligheten. När män är rädda i parker, tjänar mindre, inte har något att säga till om… DÅ har feminismen gått för långt. Sådana inlägg har delats och gillats av många i sociala media. Det är här det skaver ordentligt i mig. Vad tror ni att feminism är?
Ordboksdefinitionen av en feminist är att personen ser en struktur som underordnar kvinnor och överordnar män, ett mönster som inte är logiskt. Och att personen vill att det mönstret förändras.
Om vi skulle få ett samhälle där strukturer förändrats så att det gynnar kvinnor på ett ologiskt sätt så är vi lika långt från målet. Feminism handlar inte om att sopa för kvinnor och trycka ner män. Feminism för mig handlar om att utgå ifrån fakta, sätta mål och kämpa för dem. För en mer jämlik och jämställd värld där kompetens och intressen ska styra vart du hamnar på arbetsmarknaden och att ekonomisk självständighet (livet ut) och kroppslig integritet är en självklarhet för alla människor.
När jag ser så många smarta människor falla in i en tanke om feminism som kan gå för långt så blir jag nedstämd. Är det vad ni tycker att feminism är?
I min feministiska övertygelse finns inte plats för förtryckande strukturer som bygger på gammaldags tankar om kön. I min feministiska övertygelse finns inga alternativ till jämställdhet och jämlikhet. För mig kan feminism inte gå för långt.
Men med en feministisk analys kan vi tillsammans gå långt.
Bröllopstraditioner och feminism
En undersökning bland 200 kommande brudar i England visar på hur traditioner ändras i samband med vigsel. Det verkar som att en del brudar faktiskt ser det som ett medvetet feministiskt val att inte hålla sig till vissa traditioner.
26% av brudarna ville behålla sitt flicknamn i någon form.
19% av brudarna ansåg att vissa bröllopstraditioner ”i viss mån” kan uppfattas som ”anti-feministiska”.
76% av brudarna vill att deras far lämnar över dem (inte lika vanlig tradition i Sverige reds anm).
9% av brudarna skulle bära en annan färg än vitt på sin bröllopsdag.
Undersökningen skrivs det om på bland annat Weddingdays (som jag förstår har gjort undersökningen) och Huffington Post.
Personligen minns jag att folk blev väldigt förvånade att jag inte behöll mitt flicknamn i samband med vår vigsel för ett par år sedan. ”Du som är jämställdhetsexpert kan ju inte ändra namn!” var det faktiskt en del som utropade.
För mig är det viktigt att traditioner formas efter människorna som ska utföra dem och att vi inte är onödigt konservativa kring vissa av dem enbart i relation till kön.
Oavsett om det är en man och en kvinna som gifter sig eller inte (jag utgår från att undersökningen inte har ett perspektiv kring olikkönade- eller samkönade giftermål eftersom inget nämns – då brukar det vara heteronorm) så är det viktigt att tänka igenom traditionerna, förhålla sig till dem och skapa sitt eget helt unika koncept.
Det är fler möjligheter vi ska skapa, inte nya snäva normer!
Däremot så hade jag en annan färg på klänningen än vit. Vilket var väldigt kontroversiellt för vissa medan andra ansåg att det var helt upp till mig.
Nu är jag nyfiken på vad män anser om feminism i relation till bröllop – och hur samkönade par förhåller sig till att medvetet bryta eller behålla vissa traditioner. Vem vill göra dessa undersökningar?
Tid för gränsöverskridande samarbete
Förra veckan var jag på en tillställning arrangerad av Sveriges Kvinnolobby där det firades det att det är ett år kvar till Nordiskt forum i Malmö 2014. På forumets hemsida kan man läsa att det arrangeras av organisationer ur den nordiska kvinnorörelsen i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige och att ett annat namn på forumet är ”New Action on Women’s Rights”.
Syftet med forumet är att under 12-15 juni 2014 skapa en arena där uppskattningsvis 15 000 feminister kan träffas för att tillsammans diskutera hur vi på bästa sätt skapar ett jämställt samhälle. Forumet, som tidigare har anordnats i Oslo (1988) och i Åbo (1994), riktas mot allt ifrån politiker, tjänstemän och forskare till aktivister, representanter från kvinnorörelsen och civila samhället, näringslivet, myndigheter och andra intresserade.
Så nog finns det anledning att fira. Jag tänker att det är få gånger man får tillgång till en sådan bred jämställdhetsplattform där så många perspektiv ryms, där man får chans att mötas över gränserna. Inte bara över nations- och stadsgränserna, utan också över yrkes- bransch och sysselsättningsgränserna. Vad kan en forskare lära av en aktivist? Vad kan en politiker lära av en genusföretagare? Och vilka visioner och konkreta lösningar kan vi utveckla tillsammans? Möjligheterna är oändliga!
En förutsättning är naturligtvis att forumet blir välbesökt och att möjligheterna till dialog finns. För att detta ska ske tror jag att det är viktigt att arrangörerna bakom forumet, både under förberedelserna och själva genomförandet, agerar lyhört och värnar om den förväntade heterogeniteten. Den feministiska rörelsen och jämställdethetssfären genomsyras precis som resten av samhället av maktstrukturer (bland annat klass, etnisk tillhörighet, sexuell läggning) och det finns alltid en överhängande risk att de resursstarka och normerande rösterna hörs bäst. Min förhoppning är att en plattform som denna inte lämnar någon jämställdhetsivrare i skymundan.
Personligen hoppas jag även på att ett resultat av dagarna ska vara att det skapas en större förståelse för varandra mellan oss som på olika sätt är verksamma inom den feministiska (eller jämställdhets-) sfären. Ibland känns det som att vi är från olika världar, fast vi faktiskt tillhör en och samma och jobbar för samma mål: ett jämställt samhälle. Såklart kommer vi inte hålla med varandra om allt, men det är ju inte meningen heller!
Jag får se i vilken roll (tjänsteman, politiskt aktiv, genusföretagare…) jag själv kommer att besöka forumet (kanske alla), men ett besök blir det. Hoppas vi ses i Malmö 2014!
Maria Arnholm ny jämställdhetsminister i Sverige
Nu på morgonen gick ryktena om att Maria Arnholm, statssekreterare hos Nyamko Sabuni skulle bli Sveriges nya jämställdhets- och biträdande utbildningsminister. Ryktena visade sig vara sanna. Add Gender följde med spänning presskonferensen klockan 10.00 idag. Vi blev mycket glada när Maria presenterades som direktör och feminist.
Vad kan vi förvänta oss av henne i övrigt? Hon sa att löneskillnader mellan kvinno- och mansjobb låg högt på hennes lista och även pojkars misslyckande i skolan och våld och sexuellt våld i relationer.
Tidigare har Maria Arnholm har varit verkställande direktör för kommunikationsföretaget Springtime 2006-2012, kommunikationsdirektör för COOP Norden 2002-2006 och dessförinnan bland annat stabschef hos socialminister Bengt Westerberg.
Hon säger att hon inte behövde fundera länge på om hon skulle tacka ja, hon menar att det är det finaste uppdrag hon kan tänka sig. Add Gender är hoppfulla inför det faktum att hon är entreprenöriell, kallar sig feminist och att hon redan på presskonferensen talar om maktstrukturer.
Framtiden är jämställd – och den börjar nu!
Varför jämställdhet?
Jämställdhet är ett omdebatterat begrepp, många hävdar att det är mer fruktbart att tala om det vidare begreppet jämlikhet som innebär samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla. Jämställdhet avser samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män.
Vi tänker så här: jämställdhet kan inte finnas utan jämlikhet, de går hand i hand. Vi ser också kön som endast en av alla faktorer som påverkar din identitet, du kan aldrig bara vara kön, därför är jämställdhet för oss alltid ett vidare, så kallat intersektionellt begrepp. Alla dessa identitetsbyggare ingår i det stora molnet mångfald. Där hittar du etnisk bakgrund, intressen, hudfärg, bakgrund, klädstil, kön, sexualitet, trosuppfattning, vad du gillar för mat, vilka högtider du firar och allt annat som gör dig till just dig. Att säga att du är expert på mångfald är som att säga att du är expert på det mesta. Vi har därför valt att kalla oss experter på jämställdhet. Det utesluter såklart inte att vi har kunskap kring andra identitetsgrunder och att vi alltid använder en bredare betydelse på jämställdhet.
Jämställdhet som begrepp förekommer också i lagtexter och dessutom är ordet jämställdhet unikt, få språk har ett ord som uttrycker jämlikhet mellan könen. Vilket gör det roligt att använda bara för att det uppenbarligen är en viktigt fråga i Sverige eftersom det behövs ett eget ord.
Just nu pågår en debatt om att skrota begreppet jämställdhet och bara tala om feminism. Det finns en poäng i det eftersom jämställdhet inte nödvändigtvis betyder genusperspektiv. Du kan arbeta för jämställdhet utan att använda genusteorin för att förklara världen. På Add Gender fortsätter vi använda jämställdhetskonsult, jämställdhetsexpert och jämställdhet än så länge men vi välkomnar alltid diskussioner om vårt område och vår bransch. Att vrida och vända på begrepp och att ifrågasätta praktiker och vanor är det enda sättet att ständigt utvecklas.
Tyck så mycket ni orkar – det är det som gör oss bra.
