Några tankar inför internationella kvinnodagen: The Girl Effect
Så på söndag är det dags och ämnet för årets internationella kvinnodag i Europaparlamentet är “att stärka kvinnor och flickor genom utbildning”. Vi vet alla vilken makt utbildning har, kunskap är något som aldrig kan tas ifrån en. Det möjliggör att makten över sitt liv och att forma sin framtid själv. Detta gör utbildning till något som kan uppfattas som hotfullt av vissa, vilket blev extra tydligt när talibanerna sköt Malala Yousafzai. Hon om någon har visat på utbildningens förmåga till förändring.
På hemsidan girleffect.org berättar organisationen om hur och varför de arbetar för att ge flickor verktyg för att själva kunna förändra sin framtid genom just utbildning. I en kort animerad film får vi veta hur verkligheten ser ut för många flickor runtom i världen, men där förtvivlan byts till hopp när vi får se vad utbildningen ger för effekter för varje enskild flicka. Får en flicka gå i skolan till 18 års ålder istället för att sluta vid 12 års ålder förändras hennes förutsättningar drastiskt. Hon slipper gifta sig som barn, och behöver inte bli gravid vid 15 års ålder eller riskera en komplicerad förlossning. Hon får färre barn med bättre hälsa och hennes barn i sin tur har en bättre chans till utbildning.
För verkligheten är den att i utvecklingsländer väljer fattiga familjer bort flickors möjlighet till utbildning, är det ont om pengar så är det pojkars utbildning som går först. 31 miljoner av världens flickor i grundskoleålder går inte i skolan och 17 miljoner av dem kommer aldrig att göra det heller. Länder som inte satsar på flickors utbildning får betala med att landet utvecklas långsammare och att intäkterna blir mindre (girleffect.org). Inte heller nås flickor i lika stor utsträckning av de satsningar som görs av olika organisationer, fokus ligger oftare på barn under fem år, på pojkar eller på äldre grupper än tonårsflickor som är extra utsatta. Kostnaderna för detta är enorma, bland annat beräknar girleffect.org att tonårsgraviditeter i Indien (som resultat av barnäktenskap) kostar $10 miljarder i förlorade intäkter. En flickas möjlighet till utbildning ger med andra ord ringar på vattnet och förändrar inte bara ett livsöde utan ett helt samhälle.
Som Malalaa Yousafzai så väl uttrycker det: ”We cannot succeed when half of us are held back.”
Se den inspirerande filmen här!
Vill du veta mer om vikten av flickors utbildning och deras kamp för denna rättighet rekommenderas även ‘Girl Rising‘.
Det är dags att FATTA MAN
Igår, den 23:e juni, så lanserades FATTA MAN; ett initiativ från Crossing Boarders , Femtastic och Män för Jämställdhet .
”Män och pojkar behövs i kampen mot manlighetsnormer som tillåter sexualiserat våld” står det i pressmeddelandet.
Jag tycker det här är en bra och viktig kampanj. Viktig därför att det idag, som jag upplever det, råder en väldig ojämställdhet i bedömningen av sexualbrott inom rättsväsendet.
I första hand så handlar det om det sexualiserade våldet. En typ av våld som i förlängningen skapar otrygghet och ojämställdhet i både det privata såväl som det offentliga rummet. Det finns våld i fler typer av relationer än just man-kvinna-relationer. Men statistiken visar på en förkrossande representation av män som misstänkta våldsutövare och kvinnor som brottsoffer.
Män för jämställdhets vision är ”ett jämställt samhälle utan våld.” FATTA MAN är, som jag ser det, ett steg på vägen mot ett mer jämställt samhälle.
En annan bit av detta är våldet; våldet som sker mellan män. Andrev Waldes gästskrev krönikan ”Tänk om vi inte ser skogen för alla män?” på politism.se om supporterbråket i Helsingborg som ledde till en 43-årig mans död. En tänkvärd text om mannen som norm i vårt samhälle.
Vad tycker du om FATTA MAN?
Svenskt Näringsliv curlar medlemsföretagen
Igår så skrev jag om en debattartikel i DN av Nyamko Sabuni (FP), läs den gärna! Kortfattat gick den ut på att jämställdhetspolitiken föreslås stramas åt, att höga politiker oavsett blocktillhörighet är beredda att tala om både strukturella förändringar och lagstiftande, tvingande jämställdhetspolitik.
Detta är ett stort steg, ett större steg än vad många som inte är aktiva i ämnet kan föreställa sig. Det här är stort!
Självklart får stora grejer stort genomslag. Debattartikeln har fått många blogghänvisningar och de flesta verkar arga, förvånade, chockade. Jag har många åsikter men är mest glad att det äntligen börjar röra på sig på allvar. Jag tycker Sabunis debattartikeln är mycket bra och genomtänkt även om jag anser att just börsbolag inte berör så många kvinnor och män. Jag är dock kapabel att göra flera saker samtidigt, så varför skulle politikerna inte också vara det?
Nu till det intressanta i bakvattnet av detta. I Aftonbladet kan vi läsa om att Svenskt Näringsliv går till motattack. De kan självklart inte acceptera detta. De tycker att man istället ska ”prata med företagen” och hänvisar till deras statistik som visar att det ”görs mycket”. Så här skriver Aftonbladet:
Enligt Svenskt Näringslivs statistik jobbas det aktivt med jämställdhetsfrågor ute på företagen. Svenskt Näringsliv föredrar att prata med företagen framför åtgärder som dem som Sabuni föreslår.
– När jag pratar med företagen visar de tydligt att dessa frågor är viktiga för dem. De vill vara attraktiva arbetsgivare och detta är en högaktuell fråga, säger Carina Lindfelt.
Nu ska vi se… Lindfelt hänvisar till Svenskt Näringslivs rapport från 2012: Kampen om kompetensen lyfter jämställdheten. Här har vi några slutsatser direkt tagna ur rapporten, som jag tycker hänger tydligast ihop med Lindfelts resonemang. Deras skrivelser är i kursivt och mina anteckningar kommer direkt efter varje punkt.
Exempel på målsättningar för ökad mångfald och jämställdhet:
- 30 procent av chefspositionerna inom företaget år 2015 ska innehas av
kvinnor (SAAB Group).
Bra med ett mätbart och tidssatt mål! Förutom faktumet att vi alltid rekommenderar att man också nämner män som variabel.
- Fördelningen kvinnor / män på chefsnivå ska vara densamma som fördelningen
kvinnor / män bland de anställda i landet (Tele2).
Bra! Här ser vi att Tele2, som är en av Add Genders referenskunder också nämner män i målsättningen. Sätt dit en tid så är det toppenbra!
- Inför varje chefsrekrytering ska det finnas lika många kvinnor som män bland
kandidaterna (Tele2).
Tele2 igen, bra!
Som ni ser är jag inte negativ, jag tycker att Svenskt Näringsliv ska vara stolta över medlemsföretagen som gör massa saker för jämställdhet och mångfald. Det Sabuni säger är inte det, hon säger att det går för långsamt. Detta är någonting som jag håller med om till hundra procent. Kapaciteten för att öka takten och skapa resultat snabbare är mycket större inom bolagen, kraven som redan finns från lagstiftningen möts inte upp! De håller en maklig takt, med undantag då från SAAB Group som faktiskt satt ett tidssatt mål, men jag har lyssnat själv på Håkan Buskhe, VD på SAAB Group, och jag är helt säker på att han själv skulle säga att de kan göra mer och har ännu högre ambitioner.
Men låt oss dissekera detta ytterligare.
Enligt Svenskt Näringslivs statistik jobbas det aktivt med jämställdhetsfrågor ute på företagen.
Svenskt Näringslivs rapport innehåller ingen som helst statistik som visar att företagen jobbar aktivt. Inte ”antal företag som har en jämställdhetsplan” inte ”antal företag som har ett tidssatt och mätbart mål”. Inte ”antal företag som har en handlingsplan mot kränkningar och trakasserier.” Den enda statistik som redovisas är ”antal kvinnor”. Det är inte jämställdhet!
Så här står det i Svenskt Näringslivs rapport om själva arbetet och inte enbart ”antal kvinnor”:
En viktig trend, som sannolikt kommer att snabba på utvecklingen, är att många ledande börsbolag idag formulerar tydliga mål för mångfald och jämställdhet på företagsledningsnivå som följs upp genom löpande rapportering till styrelsen.
”Många ledande börsföretag”… De verkar ha glömt att Diskrimineringslagen kräver ett ”aktivt och målinriktat arbete”. ”Många…” det borde stå ”alla”. Skönt misstag av Svenskt Näringsliv att skriva in i deras egen rapport att några av deras medlemsföretag inte följer lagen.
Svenskt Näringsliv är en förälder som fortsätter upprepa att barnen faktiskt är bäst på piano, fastän fakta säger något helt annat. Dessutom verkar de bara curla sina döttrar och helt lämna sönerna utanför pianolektionen.
Det jag vet är att när vi ”pratar med företagen” varje dag i vårt arbete som jämställdhetsexperter så visar vår ”statistik” att det är alldeles för många som inte vill lägga resurser på ett strategiskt och affärsinriktat jämställdhetsarbete. Alldeles för många följer inte ens Diskrimineringslagen i dess enklaste form.
Diskriminieringsombudsmannen gjorde en granskning inom mediabranschen, hälften av företagen inkom inte ens med material i tid. Och en gransking av GS-facket visade att endast 1 av 5 företag hade upprättat en jämställdhetsplan och genomfört en lönekartläggning, vilket måste göras enligt lag (det förstnämnda vid minst 25 anställda).
Så kom igen nu Svenskt Näringsliv, kan man inte både vara stolt över sina medlemsföretag samtidigt som man faktiskt inte curlar fram dem inom jämställdhetsfrågan? Det tror jag att man kan!
Mer läsning: FP:s jämställdhetslag får kritik av allianskamrater, Aftonbladet
Internationella mansdagen
Som många vet så är 8:e mars den internationella kvinnodagen. Redan 1910 la den tyska socialdemokraten och senare kommunisten Clara Zetkin fram idén om en internationell kvinnodag. Detta gjorde hon på den internationella socialistiska kvinnokonferensen i Köpenhamn. De första åren firades dagen någon gång under våren men det tog inte lång tid innan det fastställdes till just den 8:e mars. Under många år var dagen förknippad med framförallt de socialistiska kvinnorna och därför förbjöds firandet i de länder där fascism och nazism hade makten. Det skulle dröja ända fram till 1960-talet, då dagen togs upp av den feministiska rörelsen i USA, som den på allvar började firas internationellt och över politiska gränser. 1971 demonstrerade Grupp 8-rörelsen i Stockholm på den 8:e mars. Deras krav var bland annat daghemsplatser åt alla och fri abort.
Det som verkligen har gett den Internationella kvinnodagen dess legitimitet över hela världen och över politiska gränser är FN:s erkännande. År 1977 antog FN:s generalförsamling en resolution som rekommenderade ett allmänt firande av en internationell kvinnodag och 1980 slog de fast just den 8:e mars. I Sverige idag innebär det ofta att företag och organisationer lyfter frågor om kvinnors situation och rättigheter på antingen arbetsplatsen som sådan eller ute i världen. En del ger pengar till organisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och en del ordnar eller deltar på demonstrationer.
Men nog pratat om kvinnor, eller hur?
Grattis alla män!
Idag den 19:e november är det den internationella mansdagen. Dagen har firats i sin nuvarande form sedan år 2009, initiativet togs dock redan 1999. Idag består firandet av ett flertalet olika nätverk och händelser runt om i världen. Här kan du läsa ett exempel om vad som händer på dagen i Sverige. Här är några av de frågor som denna dag syftar till att belysa:
- Att lyfta fram positiva förebilder som är män.
- Att fira mäns positiva bidrag till samhället.
- Att fokusera på mäns hälsa och välbefinnande.
- Att visa på diskriminering av män inom olika områden.
- Att förbättra och lyfta fram jämställdheten mellan män och kvinnor.
- Att skapa en tryggare, bättre värld där alla människor kan vara trygga och ha möjlighet att nå sin fulla potential.
Vi på Add Gender kan inte annat att hålla med. Om vi ska nå riktigt jämställdhet ska det självklart finnas en dag som också lyfter mäns och pojkars hälsa, framgång, möjlighet och mänskliga rättigheter. Vi har sedan 2010 arbetat med jämställdhet och män inom entreprenörs- och företagssverige i och med projektet: Stötta manligt företagande.
Detta projekt började med att vi ansåg att kvinnors företagande lyfts fram på ett sådant sätt att det känns som underförstått att män inte skulle ha varken svårigheter eller könsroller att förhålla sig till i sitt företagande – bara på grund av att de är män. Därför bad vi Genusfotografen Tomas Gunnarsson att skildra män och entreprenörer på samma sätt som kvinnor som är entreprenörer kan skildras i media. Resultatet blev fotoutställningen: Stötta manligt företagande.
Du är unik och fulländad precis som du är.
Du är viktig, bara för att du är du. Allt du gör spelar roll.
Så brukar det stå i böcker och broschyrer för kvinnliga företagare. Ofta kantat av klackskor och handväskor i mönster och bilder av kvinnor som spänner bågar i solnedgångar, sitter vid datorn med boxarhandskar på, ler och har kul kul kul.
Manliga företagare puttinuttas det inte lika mycket med. Men kanske borde man göra det? Siffror från Statistiska centralbyrån visar att mäns företag oftare går i konkurs och att män oftare skadar sig så att de dör på jobbet. Kan det vara mäns företagande som behöver stöd?
Utställningen har sedan vernissagen våren 2011 visats på konferenser och utställningslokaler runt om i Sverige och spelat en viktig roll i att visa på att män också, precis som kvinnor, tillskrivs ett socialt kön i kroppsspråk, fördomar och porträttering. Män måste också förhålla sig till normer – för en norm kan ingen vara, det är bara en föreställning om vad som är normalt.
Följ nyheterna världen över på International Mens Day’s Facebooksida.
Uppfinn inte hjulet igen
Det var bara en tidsfråga innan svensk maskulinitetsforskning skulle ge sig till känna med anledning av regeringens tillsättning av en jämställdhetsutredning med fokus på män. I en debattartikel på SvD:s hemsida talar de om för PM Nilsson att de existerar och har gjort så under lång tid. Och direkt positionerar de sig i dagens debatter om män och jämställdhet:
En av de utmaningar vi maskulinitetsforskare återkommer till är hur vi kan förstå enskilda mäns erfarenheter av maktlöshet samtidigt som vi behåller fokus på de samhälleliga strukturer där män som grupp privilegieras på bekostnad av kvinnor. På samma sätt som kvinnor inte ensidigt kan förstås som offer och maktlösa kan inte heller män förstås som enbart offer.
I mitt tidigare inlägg, som handlade om den nya jämställdhetsutredningen, undrade jag om upplevelsen att det nu är männen som är diskriminerade, egentligen hänförde sig till att det manliga utrymmet inte längre är så stort som man är van vid. I debattartikeln får vi ett svar på om den svenske mannen av idag är diskriminerad.
På senare tid har röster höjts i samhällsdebatten som menar att den svenska jämställdhetspolitiken osynliggjort och i vissa fall till och med missgynnat män. Inom den existerande forskningen finns dock inget som tyder på detta.
Det är definitivt spännande tider vi lever i!
