Låt det komma en förändring
Jag är inte så noga med högtider och traditioner. Jag blir nog tvärtom rastlös när saker upprepas och sker som förväntat. Gillar variation, avskyr rutiner. Jag tror att rutiner får oss att fastna i beteenden utan att egentligen reflektera, de får oss att lyda blint utan att ifrågasätta om det verkligen är den här ordningen som får oss att må bra.
Idag tog jag en promenad på Skogskyrkogården. Traditionsfrånvänd som jag är insåg jag först när jag kom dit att det just nu är den stunden på året där vi extra mycket hedrar våra döda. De som gått bort och lämnat minnen efter sig. Fina och tunga, svåra och lätta att bära vidare för dem som blivit kvar. Oavsett så har alla namnen på sten efter sten en stor betydelse för någon. För mig är det bokstäver och naturmaterial, för någon annan – saknad och själ.
Och jag drabbas så plötsligt av hur kort allting är. Den här dagen är kort. Igår susade förbi. Och imorgon… jag vet inte. Kanske imorgon inte ens finns för mig.
För någon kommer imorgon inte finnas.
Jag kramar handen jag har i min och tittar ut över gravarna. Alla dessa avslutade liv. Alla ord de sagt, skratt de skrattat, tårar de gråtit. Tystnaden och lugnet.
Jag kastar ett gulnat löv i önskebrunnen vid Skogskapellet och ber tyst: låt det komma en förändring. Och så faller tanken och landar i mörkret. Hjärnan börjar ställa mig frågor om ondska och jag har inga svar. Ser ner på mina kängor i ett försök att hindra tårarna från att stiga rakt upp i ögonen. Jag är en del av ett samhälle som sågar av grenen det sitter på. Ett samhälle där det som ”inte händer här” händer precis här. En värld där vi räddhågset, fåfängt och patetiskt stänger om oss som om det ens var möjligt att inte vara en del av övrig värld, sätter upp osynliga och meningslösa gränser. Där vi vill ha kakan men ändå äta den, trots att den är så stor att vi kräks när vi gör det.
Frågorna rusar omkring i huvudet som en hysterisk fluga i panik och landar i det som är omöjligt att greppa. Lika omöjligt att förstå som att jag en dag inte längre ska ha en kropp att gå omkring med.
Jag förstår inte hatet.
Varför ägnar så många människor sina begränsade timmar på jorden till att hata andra och deras olikheter?
Varför tillåter så många människor sina egna livstimmar att slukas upp av det? Hur orkar människor bry sig om vad andra – för dem helt okända! – gör eller beter sig? På vilket sätt är det relevant hur andra ser ut eller väljer att leva sina liv? På vilket sätt är det viktigt att ändra på det som inte angår oss? På vilket sätt är det störande vem någon annan älskar, vad någon annan tror på, vad någon annan väljer att ha på middagsbordet?
Så länge det inte skadar någon och så länge ingen annan tvingar dig att leva som dem – hur kan det vara värt att lägga tid, tankar och hat på det? Vi har ju så mycket annat att stå i innan det tar slut. Vi måste skratta och prata, älska och fundera, skrika och gråta, förstå och stå förundrade.
Hur har ni tid att hata?
Jag kommer aldrig förstå.
Vi går upp mot höjden och minneslunden. Två barn cyklar levande omkring. Några enstaka ljus fladdrar i eftermiddagsljuset. Ett äldre par står tysta och ser ut över kyrkogården, de har precis lagt ned en hjärtformad sten med texten ”Jag älskar dig”.
Och jag tänker: låt det komma en förändring.
För imorgon kan det vara för sent.
Samspelskalendern – att störa och beröra
Tjejer och killar är ungefär lika nöjda med sin fritid, men det är vanligare att tjejer avstår från att besöka en fritidsaktivitet på grund av rädsla för att bli dåligt bemötta enligt Ungdomsstyrelsens rapport från 2014. Många ungdomar uttryckte också att personalen är en av de viktigaste anledningarna till att de vill delta i olika fritidsaktiviteter. För att kunna bemöta alla olika ungdomar på ett bra sätt är det därför viktigt att våga granska sig själv och sina normer och fördomar.
Hösten 2014 gjorde Järfälla kommun en stor satsning för att öka kunskapen och kompetensen kring jämställdhet och inkludering hos medarbetarna inom hela sin fritidsverksamhet. Stor vikt lades vid att inkludera alla fritidsgårdar i kommunen och även ledningen. Add Gender anlitades för att utveckla ett metodmaterial med syfte att öka personalens möjlighet att metodiskt arbeta med inkludering och jämställdhet på kommunens alla fritidsgårdar. I arbetet med Samspelskalendern, utryckte personalen att ”de äntligen kunde gå från snack till verkstad”.
Samspelskalendern finns till för att störa och beröra och har visat hur ett genusperspektiv kan påverka gamla vanor och föreställningar som ofta utgår från tanken om att ”här känner sig alla välkomna så vi gör bara som vi brukar”. Samspelskalendern är uppdelad för att skapa en balans mellan att prata och att agera. Detta gör det till ett flexibelt verktyg som kan anpassas efter verksamhetens egna behov och hur personalen vill lägga upp jämställdhetsarbetet. Samspelskalendern innehåller kompetensutveckling, övningar och konkreta mål för varje månad för att få arbetet integrerat i verksamheten. Varje månad inleds med en illustration som beskriver en situation som har inträffat eller kan uppstå inom ungdomsverksamheter. Illustrationen är till för att lättare kunna öppna upp för diskussion mellan medarbetarna och kan även fungera som diskussionsunderlag tillsammans med ungdomarna.
Ett konkret exempel, taget ur Samspelskalendern, är vikten av att reflektera vilka grupper som tilltalas av verksamhetens olika aktiviteter. När till exempel tävling används som metod är det ofta viktigt att det krävs olika kompetenser och speciellt viktigt att inte låta snabbhet och styrka dominera. Att istället betona vikten av exempelvis samarbete, noggrannhet, kvalitet eller estetik öppnar för att andra kvaliteter också värderas.
Ett annat handlar om tilltal och hur vi ställer frågor…
Med Järfälla fritidsgårdspersonals feedback i åtanke har vi på Add Gender nu utvecklat en andra version av Samspelskalendern, med syfte att sprida erfarenheter och slutsatser till en bredare målgrupp. Resultatet blev en kalender som är anpassad till att stötta alla som arbetar med unga, oavsett verksamhet.
Lärare, fritidsledare och andra vuxna som arbetar med ungdomar har en viktig roll i att påverka och ställa krav. Serierna och friheten i arbetsmomenten gör att det går att anpassa arbete och att det därmed blir effektivare och mer lustfyllt!
Är du intresserad av att veta mer, klicka här!
Samspelskalendern köper du enkelt genom att skicka ett mail till: Nakima.ackerhans.schreiber@addgender.se
Samspel – en kalender om inkludering
Under förra året genomförde Add Gender observationer på en fritidsgård i Järfälla kommun och under 2015 har vi arbetat vidare med ett konkret koncept för dem att kunna arbeta metodiskt med inkludering. Arbetet har de senaste månaderna drivits av Nakima Ackerhans Schreiber som är i slutfasen av sin utbildning till Kaospilot.
Under hennes ledning och med involvering av kommunen och hela fritidsverksamheten i Järfälla har ett koncept vuxit fram i nära samarbete med medarbetare. Det blev en kalender med både kompetensutveckling, övningar och mål för varje månad för att få arbetet integrerat i verksamheten. Att ledningen är med och stöttar är en viktig nyckel i jämställdhets- och jämlikhetsarbete och det är glädjande att Järfälla kommun satsar resurser på frågan. De har varit intresserade, stöttande och ställt bra krav under resans gång. Vilket gjort slutprodukten ännu bättre.
Det viktigaste (och svåraste) när man initierar ett förändringsarbete är viljan, förändring brukar möte motstånd oavsett om det leder till något bättre. Vi vet vad vi har men inte vad vi får. Men medarbetarna på ”vår” fritidsgård har hela tiden varit pådrivande och modiga i sitt förändringsarbete. Att våga titta på sig själv och sina normer och fördomar kan vara läskigt.
Kalendern är illustrerad med olika situationer i form av serier, dessa är för att medarbetare ska ha en situation att utgå ifrån som inte är för nära den egna verksamheten men som ändå skulle kunna ske. Denna situation diskuteras och övas på för att sedan kunna översättas till liknande situationer eller något som faktiskt inträffat på den egna gården. Meningen är att kalendern ska vara flexibel och gå att anpassa till hur arbetet läggs upp på den egna gården. Antingen kan kalendern användas på de ordinarie personalmötena eller så skapas ett speciellt utrymme för inkluderings- och jämställdhetsfrågor.
Kalendern har integrerat Järfälla kommuns värdegrund och de ord som medarbetare arbetar utifrån, att den är skräddarsydd är en förutsättning för att den ska bli ett användbart verktyg. Att nivån på språket hålls enkelt och inte alltför akademiskt är viktigt för att det ska bli begripligt. Serierna och friheten i arbetsmomenten gör att det går att anpassa och blir därmed mer lustfyllt att arbeta med. Begripligt, användbart och roligt – finns det något bättre sätt att arbeta med inkludering?
Exempel på hur kan du ställa samma fråga på olika sätt för att inkludera fler.
Illustrationer av Calle Thoor
Det våras för transinkludering!
Nu i dagarna kan vi runtom i Sverige se reklam för Åhléns nya kampanj Vårmod. Den presenteras med orden: ”Våren tillhör de som vågar prova nya mönster och bryta gamla. Nu finns massor av nya sätt att möta den på. Hitta ditt!”
Lea T från Åhléns kampanj Vårmod.
I den här kampanjen arbetar Åhléns tillsammans med en modell som i allra högsta grad representerar mod och styrka att bryta gamla mönster – den italienska toppmodellen Lea T.
Lea T är en internationellt känd och eftertraktad toppmodell, född i Brasilien och uppvuxen i Italien. Hon slog igenom som Givenchys ansikte 2010 och har blivit fotograferad för ett antal stora magasin, bland annat Vogue. Sedan 2014 frontar hon Redkens hårvårdskampanjer. Tidningen Forbes har utnämnt henne till en av de tio mest inflytelserika kvinnorna inom den italienska modeindustrin.
Och inflytelserik är hon, på mer än ett sätt. Genom sin enorma framgång inom modeindustrin bidrar hon till att förändra inte bara vår attityd kring stora brokiga mönster men också kring hur vi förhåller oss till köns- och cisnormer. Lea T är nämligen transkvinna.
Hon är inte heller ensam normbrytare i branschen. Vi börjar se allt fler modeller som utmanar de traditionella köns- och genusuttrycken inom modeindustrin. Exempelvis är modellen Casey Legler synnerligen aktuell i sammanhanget – hon har signats till Ford Models uteslutande för att visa herrkläder. Hon är därmed den första kvinnan någonsin som är signad som en internationell manlig modell.
Casey Legler som modell för Diesel.
Åhléns är heller inte enda svenska klädföretaget som väljer att arbeta med normbrytande modeller och uttryck. Svenska JC hade i Crocker-kollektionen från 2014 en och samma modell för både herr- och damjeans. Modellen Erika Linder stylas stereotypt manligt och stereotypt kvinnligt för de respektive könade kollektionerna.
Erika Linder är modell för både herr- och damkollektionen i JC:s Crocker-kampanj från 2014.
Det kan kanske tyckas ytligt, men att modeindustrin är med och sätter upp ramar för vad som går och inte går an enligt köns- och cisnormer är knappast nyheter. Därför är det också glädjande att se att fler och fler modeaktörer tar sitt ansvar och tänker utanför boxen.
Transpersoner världen över är en mycket utsatt grupp, och är även starkt överrepresenterade när det gäller såväl psykisk ohälsa, självskador, hot, hatbrott, våld och självmord. Lea T:s mod att vara öppen med sin transerfarenhet och hennes och andra normbrytares framgångar inom modevärlden kan förhoppningsvis medverka till att luckra upp cis- och könsnormer och normalisera transpersoners existens i offentligheten en smula, och därigenom både verka uppmuntrande för andra transpersoner men också minska de fördomar som uppkommer i tystnad och brist på möten.
Vi följer med stort intresse den normbrytande utveckling som nu sker inom den internationella modeindustrin!
Det våras för transinkludering!
Vems intresse fångar du?
”Det finns inga kvinnor”, ”kvinnor vill inte” och ”män stannar inte” hur många gånger har du hört dessa ursäkter för en snedvriden könsfördelning på arbetsplatser? Istället för upprepa att det inte går, vad finns det för alternativ? Hur skapar du en mer inkluderande rekrytering?
Lyssna på Jenny Claesson i Radio Gotland när hon tipsar kring formuleringar och kanaler här. När en ”Teknisk direktör” söktes, till Region Gotland, kom det in 22 ansökningar från män och inte en enda ansökan från en kvinna.
Några generella tips när det kommer till rekrytering är ju att fundera över vilka kanaler du använder, alltså var du publicerar annonsen. Vem läser just där och vilka missar du? Rekryterar du i ditt nätverk och vilka finns där? Oftast består ens nätverk av människor som liknar en själv. Fundera också på positionen ni ska fylla, söker ni efter den som lämnade positionen eller funderar ni nytt kring vem som kan passa?
Tänk på vilka bilder ni använder, bilder fungerar som förebilder eller utestängare beroende vem som betraktar, fundera också ett extra varv på orden ni använder, särskilt beskrivande ord, vad har de för associationer? Kvinnor har en tendens att vilja pricka av varenda krav i annonser medan män oftare söker om de prickar av några av kraven, fundera därför ett extra varv på vad som är krav och vad som är önskemål. Detsamma gäller om ni skriver att någon ska ha en viss utbildning och en viss tids erfarenhet, detta kan begränsa antalet sökande väldigt mycket, vad är viktigast? Erfarenhet eller utbildningen? Fokusera också på människan som ska inneha tjänsten, hur ska personen vara? Försök beskriva hur personen ska arbeta snarare än vad som bör stå i CV:t.
Glöm heller inte att se helheten och bygga team, den du rekryterar ska komplettera de medarbetare som redan finns på plats.
Det finns många sätt att skapa en mer inkluderande rekrytering och är du intresserad så hör av dig till oss!
