Kvotering handlar om politiska visioner
Jag slängde mig in i könskvoteringsdebatten med en debattduell via Nyheter24.
Min position är inte att förneka fördelarna med könskvotering men jag anser att vi inte bör lagstifta om det till bolagsstyrelser.
En mycket intressant sammanställning av forskningen på området finns hos Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS. De har i ett av sina ”SNS Analys” gått igenom könskvoteringens olika lönsamhetssamband – och det är dessa slutsatser jag också använt mig av för att positionera mig i debatten.
”Trots de positiva effekterna på styrelsearbetet, och ett uppvisat positivt samband mellan könsbalans i styrelsen och till exempel högre avkastning på eget kapital, högre räntabilitet på totalt kapital och högre försäljningstillväxt, så håller inte lönsamhetsargumentet för fler kvinnor i styrelserna. Det är svårt att bevisa ett orsakssamband. Gjorde kvinnorna företaget mer lönsamt, eller tar framgångsrika företag in fler kvinnor?”
Är en av slutsatserna av professor Karin Thornburn som gjort analysen. Hon menar också att det är svårt att se varken tydliga fördelar eller nackdelar med att antingen kvotera eller inte kvotera. Det blir därför en politisk fråga i grunden, ett sätt att tala om vilket tillstånd jämställdhet faktiskt är och vilken politisk väg som leder oss dit på bästa sätt.
Så låt oss fortsätta diskussionen.
#Spendrupgate handlar inte om kvotering
Svenskt Näringslivs ordförande Jens Spendrup är i blåsväder. För att han inte var tillräckligt genomtänkt, tydlig, påläst och aktionsinriktad gällande jämställdhetsfrågor i ekots lördagsintervju i helgen.
Många stormar nu kring detta och verkar vara arga för att han är emot kvotering. Personligen är jag inte för kvotering – jag gillar inte könskvotering men jag gillar vad det skulle kunna åstadkomma så att säga. Men det finns andra politiska direktiv som skulle ta oss mycket längre. Om vi skulle driva ETT politiskt åtgärdsområde inom jämställdhet just nu så skulle jag hellre se att vi drev frågan om att strama upp Diskrimineringsombudsmannens uppföljande verksamhet. Inget företag där ute borde komma ifrån de redan lagstiftade kraven om att ha en jämställdhetsplan, med specifikt innehåll, och ett tydligt målinriktat arbete mot diskriminering.
I jämställdhetsplanens instruktioner finns krav på könsbalans med mera. Men det följs inte upp, det finns knappt några konsekvenser. Det känns helt absurt att driva lagstiftning om könskvotering till bolagsstyrelser, när företagen i dagsläget inte har tillräckligt kvalitativa jämställdhetsplaner. Lagar som har funnits i många, många år!
Så vad vill jag säga med detta? #Spendrupgate handlar inte om, borde inte handla om, sakfrågan kvotering ja eller nej. Man får tycka vad man vill och man behöver inte vara mot jämställdhet för det.
Det handlar egentligen om att Svenskt Näringsliv som organisation inte klarar av att hantera jämställdhetsfrågan i dagsläget. Detta speglas i Spendrups uttalanden om att ”kvinnor kommer på bred front” de har liksom inte företagat så mycket innan… Ja, kvinnors företagande och ägande har ju enligt lag varit reglerade tidigare så att de inte fått det, dessutom så har kvinnors företagande i perioder legat på samma nivå som i dagsläget, så det är liksom inte någon våg som kommer nu, där kvinnorna tar för sig och ”allt” kommer att lösa sig.
Det är ett reellt strukturproblem som är symptom på att för lite görs och Svenskt Näringsliv är del i detta. Jag har tidigare skrivit om hur Svenskt Näringsliv curlar medlemsföretagen. De verkar tro att ”om vi klappar våra medlemsföretag lite på huvudet så gör vi dem en tjänst” – det är att göra medlemsföretagen en björntjänst.
Detta är kärnfrågan i #Spendrupgate: förväntningarna på vad man ska kunna inom jämställdhetsfrågan har höjts, ingen kommer längre undan med att gissa.
Läs mer om kvotering: Vad ska man egentligen tycka om könskvotering? – Jämställdhetsexperten.
Läs mer om bakgrunden till #Spendrupgate: Camilla Wagners blogg.
Vem skriver du för?
PRV, Patent- och registreringsverket har anmälts till JO av Helena Englund Hjalmarsson vd på Språkkonsulterna. Hon menar att myndighetens svar på hennes ansökan är alldeles för krånglig och hänvisar till Språklagen från 2009 där klarspråksparagrafen säger att språket i all offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.
Jag känner själv igen fenomenet med obegripliga blanketter och förvirrande svar från myndigheter och väntar nyfiket på vad Helena Englund Hjalmarssons anmälan kommer ge för resultat. Jag tycker språk är en viktig del i att skapa tillgänglighet.
Vill även passa på att dela med mig av ett boktips. Tydliga texter av Jenny Forsberg. En liten bok som jag själv bläddrar i ofta.
Genusföretagarens röst i Almedalen
I år kommer jag att vara på plats på Almedalsveckan. Det kommer att bli grymt kul och jag ser ivrigt fram emot detta års diskussioner och mingel. Själv har jag bestämt mig för att ett mål är att verkligen vara genusföretagarens röst i bruset. Jag kommer att fokusera på att tala på event som adresserar småföretagande, entreprenörskap och självklart jämställdhets- och mångfaldsfrågor.
Här kommer en uppräkning på de events där du kan träffa mig, listan fylls på!
Hur beställa ett arbetsliv långt ifrån enfald?
Söndag 30 juni kl 14.30-16.00, Jodabar
Arrangör: Branschorganisationen Genusföretagarna
Entreprenörerna inom jämlikhet, mångfald och jämställdhet blir bara fler och erfarenheten och verktygen likaså. Hur vet en chef vad den ska fråga efter för kompetens på området? Välkommen på ett frukostseminarium där vi mixar beställaren och leverantören i ett unikt samtal.
Genusvetarens konkurrenskraft
Tisdag 2 juli kl 8.00-10.00, Jodabar
Arrangör: Branschorganisationen Genusföretagarna
En nationell alumniundersökning klargjorde en osäkerhet kring vad genusstudenterna kan arbeta med. Kommer jämlikhetsbranschens förväntade tillväxt att kräva större samverkan mellan utbildning och näringsliv? Branschorganisationen Genusföretagarna bjuder in till arbetsmarknadsdiskussion.
Branschorganisationen Genusföretagarna samlar ungefär 50 medlemmar med jämlikhet, mångfald och jämställdhet i sin affärsidé. Syftet är att öka kompetensen, kapaciteten och nyttjandet av branschen samt att föra branschens talan i samhället.
Vem tar ansvar för de duktiga flickorna?
Tisdag 2 juli, 15.00-16.00, #Ledarnashus, Trädgår’n, Hästgatan 17.
Arrangör: Maktsalongen i samarbete med Ledarna
Bland kvinnor med en månadslön över 25 000 ökade långtidssjukskrivningarna med 326 % mellan år 2000- 2004. Unga kvinnors psykiska ohälsa är ett av civilsamhällets största hinder för jämställdhet. Vi har bjudit in en panel för att diskutera vad det beror på, lösningarna och vem som bär ansvaret.
I panelen; Anders Wallner, Partisekreterare, Miljöpartiet. Hala Mohammed, Ordförande, Röda Korsets Ungdomsförbund. Erik Arroy, Ordförande, Sveriges förenade studentkårer: SFS. Pernilla Alexandersson, Jämställdhetsexpert, Add Gender. Leder samtalet gör Sofia Brändström från Maktsalongen. Läs mer om Maktsalongen i Almedalen här.
Från idé till innovation – Astrids utovation
Torsdag 4 juli 10.00-11.00, Fenomenalen Science Center, Skeppsbron 4
Arrangör: Sveriges ingenjörer
Sverige behöver kommersialisera sin innovation! Politiken har en avgörande betydelse att säkerställa bra spelregler kring innovations-kommersialisering. Röj bromsklossarna för innovationers utveckling. Det finns pengar, men innovatörerna måste få loss dem. Samverkan mellan akademi och näringsliv krävs. Läs mer om Sveriges ingenjörer i Almedalen här.
Paneldeltagare:
Astrid Friborg, vd, Berries by Astrid
Pernilla Alexandersson, vd, Add Gender
Karl Wennberg, Docent, Assistant Professor, Handelshögskolan – Stockholm
Mikael Damberg, gruppledare i riksdagen, Socialdemokraterna
Jessica Polfjärd, ledamot näringsutskottet, Moderaterna
Peter Larsson, samhällspolitisk direktör, Sveriges Ingenjörer är moderator
Vi ses på Almedalsveckan tveka inte att kontakta mig om du ser möjlighet till samarbete, eller bara vill bjuda in mig till ett möte eller ett mingel.
Pernilla.alexandersson@addgender.se
Telefon: 0767-877 877
Tid för gränsöverskridande samarbete
Förra veckan var jag på en tillställning arrangerad av Sveriges Kvinnolobby där det firades det att det är ett år kvar till Nordiskt forum i Malmö 2014. På forumets hemsida kan man läsa att det arrangeras av organisationer ur den nordiska kvinnorörelsen i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige och att ett annat namn på forumet är ”New Action on Women’s Rights”.
Syftet med forumet är att under 12-15 juni 2014 skapa en arena där uppskattningsvis 15 000 feminister kan träffas för att tillsammans diskutera hur vi på bästa sätt skapar ett jämställt samhälle. Forumet, som tidigare har anordnats i Oslo (1988) och i Åbo (1994), riktas mot allt ifrån politiker, tjänstemän och forskare till aktivister, representanter från kvinnorörelsen och civila samhället, näringslivet, myndigheter och andra intresserade.
Så nog finns det anledning att fira. Jag tänker att det är få gånger man får tillgång till en sådan bred jämställdhetsplattform där så många perspektiv ryms, där man får chans att mötas över gränserna. Inte bara över nations- och stadsgränserna, utan också över yrkes- bransch och sysselsättningsgränserna. Vad kan en forskare lära av en aktivist? Vad kan en politiker lära av en genusföretagare? Och vilka visioner och konkreta lösningar kan vi utveckla tillsammans? Möjligheterna är oändliga!
En förutsättning är naturligtvis att forumet blir välbesökt och att möjligheterna till dialog finns. För att detta ska ske tror jag att det är viktigt att arrangörerna bakom forumet, både under förberedelserna och själva genomförandet, agerar lyhört och värnar om den förväntade heterogeniteten. Den feministiska rörelsen och jämställdethetssfären genomsyras precis som resten av samhället av maktstrukturer (bland annat klass, etnisk tillhörighet, sexuell läggning) och det finns alltid en överhängande risk att de resursstarka och normerande rösterna hörs bäst. Min förhoppning är att en plattform som denna inte lämnar någon jämställdhetsivrare i skymundan.
Personligen hoppas jag även på att ett resultat av dagarna ska vara att det skapas en större förståelse för varandra mellan oss som på olika sätt är verksamma inom den feministiska (eller jämställdhets-) sfären. Ibland känns det som att vi är från olika världar, fast vi faktiskt tillhör en och samma och jobbar för samma mål: ett jämställt samhälle. Såklart kommer vi inte hålla med varandra om allt, men det är ju inte meningen heller!
Jag får se i vilken roll (tjänsteman, politiskt aktiv, genusföretagare…) jag själv kommer att besöka forumet (kanske alla), men ett besök blir det. Hoppas vi ses i Malmö 2014!
