Reklamens Jeanne dâArc
I slutet av juli skedde en liten revolution i reklamvĂ€rlden. Eller i alla fall i den delen av vĂ€rlden som handlar om sanitetsartiklar, bindor och tamponger. Vad hĂ€nde? Jo, ett företag som heter HelloFlo publicerade en reklamfilm för tamponger som blev vida spridd och uppmĂ€rksammad, Ă€ven i svenska medier. Reklamen beskrivs av flera tyckare som ett âgenombrottâ i det annars tĂ€mligen konservativa PR-landskapet och berömmer den för att vara en lyckad kombination av feminism och kommersialism.
Den knappt tvĂ„ minuter lĂ„nga reklamfilmen handlar om en 12-Ă„rig tjej som befinner sig pĂ„ ett sommarlĂ€ger och fĂ„r sin första mens. Hon glĂ€ds mycket Ă„t det, vinner popularitet hos vĂ€nnerna och startar en egen rĂ„dgivning â Camp Gyno. DĂ€refter lĂ€r sig de andra tjejerna att bestĂ€lla tampongerna via nĂ€tet â det Ă€r dĂ€r HelloFlo kommer in â och 12-Ă„ringen fĂ„r stĂ€nga sin gynrĂ„dgivning och sörjer sin förlorade status som lĂ€grets Jeanne DâArc.
Filmen Àr helt klart ovanlig pÄ sÄ sÀtt att den för en gÄngs skull inte beskriver en tjejs menstruation som nÄgot skamfyllt. IstÀllet för att innehÄlla en hand som hÀller lite blÄ vÀtska pÄ en binda mot en neutral bakgrund, visualiserar filmen en tjej som Àr stolt över att ha fÄtt mens och som mer Àn gÀrna beskriver för de andra tjejerna hur de anvÀnder skydden. Hon anvÀnder till och med ordet vagina vilket mig veterligen aldrig har hÀnt i en dylik reklam tidigare. Filmen lyckas med konststycket att vara rolig, samtidigt som det kÀnns som att tjejernas tankar och kÀnslor inför att fÄ mens tas pÄ största allvar. Reklamfilmens feministiska potential ligger helt enkelt i utgÄngspunkten att tjejers kroppar och biologiska skeenden inte Àr nÄgot man behöver dölja eller skÀmmas för. Jag tycker att det Àr otroligt befriande!
Jag tror ocksÄ att kunskap om och tillit till sin egen kropp Àr en central frÄga i en jÀmstÀlldhetskamp, som syftar till att befria bÄda könen frÄn de gÀllande könsstereotypa normerna. Den skamfyllda bilden av mens Àr en del av den struktur som gÄr ut pÄ att kvinnor och tjejer generellt sett betraktas som mindre vÀrda i samhÀllet. Vill ni ha intressanta och historiskt förankrade exempel vill jag tipsa om den feministiska serietecknaren Liv Strömqvists sommarprat tidigare i sommar, vars radioinslag till stora delar handlar om synen pÄ mens. Ett ovanligt sommarprat det ocksÄ, men ack sÄ informativt.