Diskussionen om jämställdhetens vara eller icke vara, politiken och den feministiska rörelsen, fortsätter och jag följer den med stort intresse.

Nu senast, Kristina Hultman igen, i DN.

”Så är det för övrigt ofta i den genusvetenskapliga debatten nuförtiden. Någon ställer en konkret fråga och får ett diffust maktbabbel till svar.”

Skriver hon och jag kan inte annat än hålla med. Det är därför vi på Add Gender skapade vår policy: ”Add Gender gör jämställdhet begripligt på ett användbart och roligt sätt.” För när vi mötte våra kunder så hörde vi om och om igen att många kände att de inte förstod. Att de VILLE förstå men att svaret de fick inte var tillräckligt begripligt. Jag tycker inte att allt jämställdhetsarbete eller allt i den feministiska rörelsen måste vara ”roligt” men för oss som jobbar med förändring i företag så måste det kännas bra.

Jag jämför det med mig själv, om någon säger till mig att de kan sälja mig det bästa elavtalet så vill ju jag inte att detta ska vara en obehaglig upplevelse, även om jag såklart förstår att det kan bli en lite klurig övergång med en del papper och sånt. Jag vill ju också bli bättre, ha det bästa avtalet. Vad som är bäst för mig är ju kanske inte vad som är bäst för någon annan? Men fler och fler företagsledare tycker att ”bättre” innefattar mer jämställt. Är inte det fantastiskt?!

Mitt tidigare inlägg i debatten.