Jag är en del av lösningen

Jag följer just nu debatten om jämställdhetspolitiken, som blev aktuell i samband med den Feministiska tribunalen på Rival i Stockholm i slutet av september, arrangörer var webbtidningen Feministiskt Perspektiv i samarbete med bokhandeln Hallongrottan. Den 9/10 publicerades en kritisk artikel om eventet och antologin som släpptes i samband med det i DN Kultur. (Uppdatering den 17/10: Representanter för antologin svarar här.) Personligen blir jag både besviken och upprymd och nu tänker jag berätta varför. Jag blir besviken på de mycket kunniga feministiska hjärnor som hela tiden är så himla probleminriktade. Till och med när målet är att föreslå lösningar så är lösningarna problemfokuserade. Jämställdhetspolitiken är ett problem, jämställdhetsplaner är ett problem, kvinnor i politiken och i militären är ett problem. TA LUFT. Mansrollen är ett problem, kommentarsfälten är ett problem, de som engagerar sig är ett problem, de som inte engagerar sig är ett problem… Till slut så sitter jag i biostolen på Rival och tänker: ”jag är ett problem.” Jag minns när jag gick på feministiska events i sen tonår och jag gick därifrån med känslan: ”jag är lösningen – vi är alla en del av lösningen!”

Feministiskt Perspektiv har publicerat en krönika på temat av Edda Manga som är mycket tänkvärd. Men från mitt perspektiv, som entreprenör och genusföretagare så ser jag så många saker där vi redan har lösningarna men vi har missat att skapa innovationer av dem. Att på organisationsnivå skapa jämställdhetsarbete som samspelar mellan 50/50, interaktioner, diskurser och genusordningar – den kompetensen har vi redan i mycket stor utsträckning.  Joan Ackers genusmodell fungerar utmärkt för att förstå hur genusordningar skapas i organisationer. Likaså har vi kompetensen att balansera jämställdhetsbegreppet med jämlikhetsbegreppet genom att använda oss av ett intersektionellt och normskritiskt perspektiv där man metodiskt tittar på och förbättrar maktordningar och kunskap om vilka normer som råder i en organisation. Sedan ska detta återspeglas i jämställdhetsplanen och jämställdhetsplanen ska sedan fungera i symbios med verksamheten i sig.
Jag ser också alla problem, jag ser vartenda en av dem, jag ser komplexiteten, jag ser svårigheterna. Men… Både tidningen Feministiskt Perspektiv och bokhandeln Hallongrottan är exempel på lösningar: de är feministiska-, jämställdhets-, intersektionella-, jämlikhetsinnovatörer. Där har vi nyckeln: känslan av att vara en del av lösningen är enda sättet att återge den feministiska rörelsens kraft och energi.

Det här är det som gör mig upprymd! Det får mig att tänka på alla de gånger då de lösningar som Add Gender har skapat faktiskt har lett till att vi har gjort jämställdhetsplaner levande. En av våra experter, Karin Elinder, skriver exempelvis i detta blogginlägg väldigt fint om hur man kan rädda jämställdhetsplanen! Jag grundade Add Gender för att jag vill vara en del av lösningen, jag vill använda all den kunskap som jag fick med min genusvetenskapliga examen till att göra skillnad. Men det är inte lätt att vara entreprenör som genusvetare. Man slits mellan den akademiska världen som vill att man ska problematisera och göra saker och ting mer komplexa och mellan kunderna som vill att man ska förenkla, innovera, skapa lösningar som är lätta att säga ja till och att genomföra. Just nu känns det som om att den förstnämnda världen verkar tro att den sistnämnda världen inte vill ha lösningar – eller att det är rentav fel att tänka så: att kommersialisera jämställdhets- och jämlikhetsfrågor. Min bild är en annan.

Jag läser om kvinnorna som drev rösträttsfrågor på första halvan av 1900-talet i Sverige och i västeuropa. Min bild av dem har varit att de inte alls var entreprenöriella, de var politiska! Men ju mer jag läser om dem så inser jag: De var en del av lösningen och de var entreprenörer ut i fingerspetsarna. Entreprenörer i bemärkelsen: ”förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter”. De startade de första advokatbyråerna drivna av kvinnor, de startade medborgarskolor, föreningar och läkarmottagningar som förespråkade en mer jämlik vård. De satt precis som jag med sin kassabok och försökte få till det hela – att innovera den kompetens och den drivkraft de hade så att jämlika möjligheter kunde komma fler till del.  Balansräkningar, marknadsföringsannonser i rätt tidning, möten med rätt personer för att agitera för sin verksamhet och det man brinner för – de var en del av lösningen!

 

Tags:
Publicerad den 17 oktober, 2012 av Pernilla Alexandersson
2 kommentarer
Pernilla Alexandersson
VD och grundare
Pernilla har nära femton års erfarenhet inom jämställdhetsfrågan. Hon är diplomerad affärsinriktad projektledare via IHM Business School och har fil. kand i genusvetenskap. Pernilla är VD på Add Gender och expert på strategiskt jämställdhetsarbete. Detta innebär att hon stöttar företag i vilka val de bör göra i relation till sin affärsidé och jämställdhetsfrågan.

2 svar

  1. [...] vara i Jämställ.nu:s monter. Jämställ.nu delade ut pris i bästa jämställdhetsarbete och jag bloggade om entreprenörskap och jämställdhet. Diskussionerna på Twitter handlade om jämställdhet och om ”kön är den viktigaste delen [...]

  2. [...] Mitt tidigare inlägg i debatten. document.write('') Tweet Tags: Jämställdhetspolitik Publicerad den 2 november, 2012 av Pernilla Alexandersson Inga kommentarer Pernilla Alexandersson Verksamhetschef och grundare Pernilla har över tio års erfarenhet inom jämställdhetsfrågan. Utöver sin erfarenhet från folkbildningen är hon också diplomerad affärsinriktad projektledare via IHM Business School och har fil. kand i genusvetenskap. Pernilla är verksamhetschef på Add Gender och expert på strategiskt jämställdhetsarbete. Detta innebär att hon stöttar företag i vilka val de bör göra i relation till sin affärsidé och jämställdhetsfrågan. [...]

Kommentera

© 2018 Jämställdhetsexperten