Några tankar inför internationella kvinnodagen: Var är brudarna?
Jag har en dröm, för den 8:e mars. Jag tror att den uppkom efter det att jag först såg Add Genders initiativ ”Stötta manligt företagande”. Tillsammans med Genusfotografen vänder vi helt sonika på perspektiven och skapar en motbild till vad vi är vana vid gällande kvinnor och män som är entreprenörer. Samma frågor som kvinnor brukar få ställs nu till männen. Med detta enkla grepp känns frågorna plötsligt oseriösa och tidigare sanningar känns konstiga.
Därför är min dröm att medier; tidningar, radio och tv, den 8:e mars skulle vända på mediasteken. Antalet artiklar som brukar handla om män skulle nu handla om kvinnor och tvärt om. Artiklar och debattinlägg skrivna av kvinnor respektive män skulle få byta antal. Vilka bilder som publiceras, med och av vem, det skulle också få byta plats på denna dag.
Varför önskar jag något sådant? För att på ett effektivt sätt få folk att se hur, vad och vem som syns i medierna, både bakom och framför. Medierna målar den världsbild som vi ska förhålla oss till och den är inte jämställd. The Gobal Media Monitoring Project jobbar bland annat med att belysa kvinnor i media. Deras forskning visar att kvinnliga reportrar oftare utmanar stereotyper än män. För egen del tror jag inte det har att göra med att den ena skulle vara bättre än den andre, utan snarare att reportrarna som är kvinnor i större utsträckning har sett vad det innebär att skildras stereotypt och är mer benägna att bryta det mönstret. Ett sådant exempel är bland annat att kvinnor globalt porträtteras som offer dubbelt så ofta som män. Den globala statistiken visar också att av de som syns, hörs eller skrivs om var bara 24 procent kvinnor år 2010 (bild finns här). I Sverige var den siffran 32 procent och låg då på samma nivå som Norge och Filippinerna men sämre än bland annat Peru. Även om kvinnor och män deltar i produktionen av medier i samma utsträckning i Sverige så ges män traditionellt större utrymme i de olika medierna (läs artikel här eller rapporten här)
Mer om detta med Megan Kamerick i en tio-minuter lång föreläsning på Ted.com om jämställdhet och alternativa, mer jämställda, sätt att rapportera om våra vanliga och ovanliga nyheter.
Om svenska medier hoppar på mitt experiment får vi se, men jag hoppas kanske ännu mer att det inte kommer att behövas. Tills dess kan du sätta på dig dina genusglasögon när du följer med i nyheterna framöver.
Några tankar inför internationella kvinnodagen: 15:56-rörelsen
På söndag är det så återigen dags, årets internationella kvinnodag, en påminnelse om att den pandemiska diskrimineringen fortfarande ligger som en våt och sur trasa över jorden. Inskränkning av rättigheter finns på i princip alla områden, indirekt och direkt, medvetet och omedvetet. Inte minst i Sverige och inte minst i arbetslivet. Jag hör inom mig hur det bubblar och ekar, hur ropen skalla – ”lika lön för alla”.
Efter kl. 15:56 jobbar kvinnor gratis. Enligt Medlingsinstitutets officiella statistik är löneskillnaden mellan kvinnor och män 13,4 %. Baserat på en arbetsdag från kl 8-17 innebär detta teoretiskt att män får betalt hela dagen medan kvinnor kl 15.56 börjar jobba gratis.
För några år sedan gick Sveriges Kvinnolobby, kvinnorörelsens organisationer, förbund och fackliga organisationer samman och bildade 15:51-rörelsen. Fem minuter ytterligare har sedan dess blivit betalda och nu har rörelsen fått dra fram klockan till 15.56. Det fattas alltså fortfarande 1 timme och 4 minuter, ca 4500 kr i genomsnitt för genomsnittskvinnan i månaden, innan det är jämnt fördelat. Under en livstid ca 3 miljoner kronor.
Kvinnodominerade yrken är lägre betalda än manliga och även på samma jobb har kvinnor lägre lön än sina manliga kamrater – Det är alltså könet som avgör din lön, inte vad du gör.
15:56-rörelsen kräver bland annat att det blir skärpta krav på lönekartläggningar, att ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen främjas, att lönekartläggningar på arbetsplatser ska genomföras varje år istället för vart tredje på arbetsplatser med fler än 10 anställda, att det blir samma rätt till heltidsarbete, för både kvinnor och män.
Den 8:e mars – exakt klockan 15:56 under den internationella kvinnodagen – kommer en digital manifestation hållas angående löneskillnaden mellan kvinnor och män. Med hashtaggen #lönheladagen vill Sveriges Kvinnolobby uppmärksamma det faktum att kvinnor arbetar gratis efter kl 15:56. Varje dag.
För att läsa mer, kolla in: http://sverigeskvinnolobby.se/blog/projekt/1552-lon-hela-dagen
Några tankar inför internationella kvinnodagen: A Mighty Girl
Nu på söndag är det den internationella kvinnodagen, den 8:e mars.
Inför detta så vill jag lista några av mina bästa tips om man i vardagen vill få mer inspiration och tips om kvinnors rättigheter.
A Mighty Girl är både en Facebooksida och en organisation som peppar inom tjejers rätt att vara riddare, prinsessor och ALLT. Får alltid massa bra tankar och tips av deras inlägg.
Några tankar inför internationella kvinnodagen: The Girl Effect
Så på söndag är det dags och ämnet för årets internationella kvinnodag i Europaparlamentet är “att stärka kvinnor och flickor genom utbildning”. Vi vet alla vilken makt utbildning har, kunskap är något som aldrig kan tas ifrån en. Det möjliggör att makten över sitt liv och att forma sin framtid själv. Detta gör utbildning till något som kan uppfattas som hotfullt av vissa, vilket blev extra tydligt när talibanerna sköt Malala Yousafzai. Hon om någon har visat på utbildningens förmåga till förändring.
På hemsidan girleffect.org berättar organisationen om hur och varför de arbetar för att ge flickor verktyg för att själva kunna förändra sin framtid genom just utbildning. I en kort animerad film får vi veta hur verkligheten ser ut för många flickor runtom i världen, men där förtvivlan byts till hopp när vi får se vad utbildningen ger för effekter för varje enskild flicka. Får en flicka gå i skolan till 18 års ålder istället för att sluta vid 12 års ålder förändras hennes förutsättningar drastiskt. Hon slipper gifta sig som barn, och behöver inte bli gravid vid 15 års ålder eller riskera en komplicerad förlossning. Hon får färre barn med bättre hälsa och hennes barn i sin tur har en bättre chans till utbildning.
För verkligheten är den att i utvecklingsländer väljer fattiga familjer bort flickors möjlighet till utbildning, är det ont om pengar så är det pojkars utbildning som går först. 31 miljoner av världens flickor i grundskoleålder går inte i skolan och 17 miljoner av dem kommer aldrig att göra det heller. Länder som inte satsar på flickors utbildning får betala med att landet utvecklas långsammare och att intäkterna blir mindre (girleffect.org). Inte heller nås flickor i lika stor utsträckning av de satsningar som görs av olika organisationer, fokus ligger oftare på barn under fem år, på pojkar eller på äldre grupper än tonårsflickor som är extra utsatta. Kostnaderna för detta är enorma, bland annat beräknar girleffect.org att tonårsgraviditeter i Indien (som resultat av barnäktenskap) kostar $10 miljarder i förlorade intäkter. En flickas möjlighet till utbildning ger med andra ord ringar på vattnet och förändrar inte bara ett livsöde utan ett helt samhälle.
Som Malalaa Yousafzai så väl uttrycker det: ”We cannot succeed when half of us are held back.”
Se den inspirerande filmen här!
Vill du veta mer om vikten av flickors utbildning och deras kamp för denna rättighet rekommenderas även ‘Girl Rising‘.
Några tankar inför internationella kvinnodagen: Historiskan
På söndag är det internationella kvinnodagen och varje år så uppkommer diskussioner om dagens varande eller icke varande. Det brukar också komma frågor om varför det inte finns en internationell mansdag (det gör det! 19:e november firas den).
Vi på Add Gender tänkte denna vecka ge er några tankar inför internationella kvinnodagen. Vi börjar med en ny tidning: Historiskan. Den startades som en reaktion på att kvinnor ofta glöms eller faller bort när det är dags att skriva historia. På hemsidan står att läsa: ”Undrar du också var alla kvinnor tagit vägen? Nu kommer Sveriges första tidning med fokus på kvinnorna i historien! Den 2 april utkommer Historiskan, Sveriges första och enda kvinnohistoriska tidskrift.” Jag tycker att det är ett spännande komplement till befintliga historiska tidskrifter. Även tidigare har insatser gjort för att skriva ner och sprida kvinnors historier och balansera upp vår historieskrivning, sök till exempel på herstory för exempel.
Nyligen läste du kanske också om hur kvinnor systematiskt fattas i läroböcker i skolan? Om inte kan du läsa bland annat här i DN om hur deras granskning visar att det finns fler namngivna nazister än kvinnor – 31 nazister och 21 kvinnor i en historiebok för årskurs 8. Det kanske ännu mer förvånande är att granskningen också visade att det blir färre kvinnor i kapitlen om 1900-talet…
Det är viktigt att tänka på hur dessa urval och avgränsningar i den historia som skrivs ner påverkar oss. Jag har till exempel skrivit en uppsats på universitetet om statyer i Stockholm, den visar samma sak. Mycket fler män än kvinnor. Männen avbildades dessutom ofta större än naturlig storlek medan kvinnor snarare tenderar att vara mindre än naturlig storlek. Om man tänker på att statyer är en utdöende hyllningsform kommer även bilden av vem som gjort viktiga saker konserveras. Detta är värt att tänka på.
Inför internationella kvinnodagen i år kan du räkna kvinnor och män i närmsta dagstidning eller nyhetssändning. Detta säger inte allt men det säger något om ett samhälle. Vill du fördjupa din analys kan du även fundera på sammanhang och vem som är aktiv och vem som är passiv. Vem får agera expert?
Stämde mönstret med din föreställning om hur det skulle se ut? Diskutera med dina medmänniskor.
