Kvinnodagen: långfredag eller midsommarafton?
Jag är väl alltför ung för att minnas långfredagen som en tid då allting var stängt och det var myrornas krig på TV. Men jag förstår poängen med en dag där man ska lida med Jesus och tänka på mänsklighetens synder som han förlät. På ett ungefär. Jag menar att jag förstår att det gör någonting i oss människor, speciellt barn. Jag kan också förstå att den traditionen håller på att försvinna. Hur roligt låter det i dagens ytliga och sekulariserade samhälle?
Midsommarafton däremot, en dag av fest och tårta och ”Trevlig midsommar på dig” på stan och en känsla av ledighet och folkfest. Det verkar ju vara en tradition som håller i sig även nu.
Så har vi ju dagens datum Internationella kvinnodagen, 8 mars. Mitt Facebook-flöde blir schizofrent. Ena stunden ett ”Grattis alla kvinnor, grattis till oss!” andra stunden ett ”Kämpa på och elda under ilskan och sluta för in i baljan säga grattis”. Personligen känns det som om att vi ska fira midsommar men fler än hälften av mina vänner har alkoholister i familjen och därför så vill de att vi ska lyfta alkoholproblemen och inte fira midsommar i goda vänners lag.
Båda har rätt. Den bild du har är den bild du ska skapa av denna dag, av din långfredag eller din midsommarafton. Problemet är ju att där emellan kommer andra människor, media, och chefen på jobbet med tårta i högsta hugg eller kontorsfeministen som vill diskutera gärna nu och mycket. Ingen människa är en ö.
Jag har nog alltid varit en mix. Jag kommer gärna med tårtan i högsta hugg för att fira men så diskuterar jag gärna i nästa stund och är inte rädd för att ta i.
I och för sig är jag likadan på midsommarafton… Sill och nubbe och ett rejält ifrågasättande av härskarteknikerna som pågår förfullt mellan bordsgubben och värdinnan. Sån är jag. Och det brukar gå utmärkt! På en sten i rörelse växer ingen mossa.
Så gör som du vill, sköt dig själv och skit i andra och ha en grym 8 mars! Nu ska jag åka in till stan och ta mig en kaffe på Lilla Caféet på Söder, för Bönor för bönor.
PS. Läs mer om kvinnodagen och mansdagen här.
Jag fick ett mejl om makt
I början av hösten så fick jag ett finfint mejl:
Idag är det den där dagen, då jag kommer föreläsa för detta fantastiska initiativ!
Dagen till ära vill jag därför säga något om makt. Makt beskrivs ofta som något dåligt. Något som korrumperar, något som hela tiden är på fel plats och hos fel person. Men jag vill att du som läser detta ska fundera på de gånger då makten har varit hos rätt person vid precis rätt tillfälle.
Makt är bra, viktigt, hälsofrämjande och får samhället att snurra och förbättras.
Därför är det så viktigt att fler personer får tillgång till de verktyg som behövs för att ta makt och använda den rätt.
Idag kommer jag att få kompetensutveckla tolv adepter i Maktsalongens mentorsprogram. De kommer att få lära sig mer om stress, utbrändhet och ojämställdhet. Och framförallt kommer de att få lära sig hur de brinner utan att brinna upp: Duktig Flicka 2.0. Det härliga är också att de kommer att få med sig varsin Brinntid. Så de kan läsa hemma i lugn och ro och reflektera över hur de bäst leder sig själva och andra till egenmakt.
Vill du vara adept eller mentor i Maktsalongens program så vet jag att de söker nya för 2013 just nu. Läs mer på www.maktsalongen.se och följ dem på www.facebook.com/maktsalongen.
PS. Du som vill lära dig mer om makt så är tipset att kika på Härskarteknikerna.
Internationella mansdagen
Som många vet så är 8:e mars den internationella kvinnodagen. Redan 1910 la den tyska socialdemokraten och senare kommunisten Clara Zetkin fram idén om en internationell kvinnodag. Detta gjorde hon på den internationella socialistiska kvinnokonferensen i Köpenhamn. De första åren firades dagen någon gång under våren men det tog inte lång tid innan det fastställdes till just den 8:e mars. Under många år var dagen förknippad med framförallt de socialistiska kvinnorna och därför förbjöds firandet i de länder där fascism och nazism hade makten. Det skulle dröja ända fram till 1960-talet, då dagen togs upp av den feministiska rörelsen i USA, som den på allvar började firas internationellt och över politiska gränser. 1971 demonstrerade Grupp 8-rörelsen i Stockholm på den 8:e mars. Deras krav var bland annat daghemsplatser åt alla och fri abort.
Det som verkligen har gett den Internationella kvinnodagen dess legitimitet över hela världen och över politiska gränser är FN:s erkännande. År 1977 antog FN:s generalförsamling en resolution som rekommenderade ett allmänt firande av en internationell kvinnodag och 1980 slog de fast just den 8:e mars. I Sverige idag innebär det ofta att företag och organisationer lyfter frågor om kvinnors situation och rättigheter på antingen arbetsplatsen som sådan eller ute i världen. En del ger pengar till organisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och en del ordnar eller deltar på demonstrationer.
Men nog pratat om kvinnor, eller hur?
Grattis alla män!
Idag den 19:e november är det den internationella mansdagen. Dagen har firats i sin nuvarande form sedan år 2009, initiativet togs dock redan 1999. Idag består firandet av ett flertalet olika nätverk och händelser runt om i världen. Här kan du läsa ett exempel om vad som händer på dagen i Sverige. Här är några av de frågor som denna dag syftar till att belysa:
- Att lyfta fram positiva förebilder som är män.
- Att fira mäns positiva bidrag till samhället.
- Att fokusera på mäns hälsa och välbefinnande.
- Att visa på diskriminering av män inom olika områden.
- Att förbättra och lyfta fram jämställdheten mellan män och kvinnor.
- Att skapa en tryggare, bättre värld där alla människor kan vara trygga och ha möjlighet att nå sin fulla potential.
Vi på Add Gender kan inte annat att hålla med. Om vi ska nå riktigt jämställdhet ska det självklart finnas en dag som också lyfter mäns och pojkars hälsa, framgång, möjlighet och mänskliga rättigheter. Vi har sedan 2010 arbetat med jämställdhet och män inom entreprenörs- och företagssverige i och med projektet: Stötta manligt företagande.
Detta projekt började med att vi ansåg att kvinnors företagande lyfts fram på ett sådant sätt att det känns som underförstått att män inte skulle ha varken svårigheter eller könsroller att förhålla sig till i sitt företagande – bara på grund av att de är män. Därför bad vi Genusfotografen Tomas Gunnarsson att skildra män och entreprenörer på samma sätt som kvinnor som är entreprenörer kan skildras i media. Resultatet blev fotoutställningen: Stötta manligt företagande.
Du är unik och fulländad precis som du är.
Du är viktig, bara för att du är du. Allt du gör spelar roll.
Så brukar det stå i böcker och broschyrer för kvinnliga företagare. Ofta kantat av klackskor och handväskor i mönster och bilder av kvinnor som spänner bågar i solnedgångar, sitter vid datorn med boxarhandskar på, ler och har kul kul kul.
Manliga företagare puttinuttas det inte lika mycket med. Men kanske borde man göra det? Siffror från Statistiska centralbyrån visar att mäns företag oftare går i konkurs och att män oftare skadar sig så att de dör på jobbet. Kan det vara mäns företagande som behöver stöd?
Utställningen har sedan vernissagen våren 2011 visats på konferenser och utställningslokaler runt om i Sverige och spelat en viktig roll i att visa på att män också, precis som kvinnor, tillskrivs ett socialt kön i kroppsspråk, fördomar och porträttering. Män måste också förhålla sig till normer – för en norm kan ingen vara, det är bara en föreställning om vad som är normalt.
Följ nyheterna världen över på International Mens Day’s Facebooksida.
Ett hållbart engagemang
Jag har börjat hålla föreläsningar om stresshantering, ibland ensam ibland har jag äran att få vara med min författarkollega Sanna Lilie. Föreläsningarna grundar sig i vår bok Brinntid och går igenom vad stress är och vad som orsakar stressjukdom, utmattningssyndrom och riskzonstassande. Föreläsningen går också igenom strategier, andra sidan väggen, att vara anhörig eller kollega till någon som blivit utbränd eller som är i riskzonen.
Dock finns det en baksida med dessa föreläsningar, och det är väl mest för den som föreläser… Alla dessa stresspåverkade åhörare, som kämpar med att få ihop livet under en arbetsbeskrivning som är rena rama ”mission impossible”. Det går inte att få förväntat resultat på antal presterade timmar. Då känner jag: Usch vad dåliga vi är på att ta hand om våra unga, engagerade människor. Det är kusligt!
I dag på föreläsningen frågade någon om vad det här kan bero på? Eller om det ens är annorlunda nu från förr?
Jag vet inte, det är så svårt att svara på. Vissa säger att vi har nått ”people’s peak”. Att vi kan inte krama ur mer prestation ur folk nu. Det räcker. Andra menar att det är det nya informationssamhället, vi får aldrig återhämta oss. En del hävdar att det är vår kost och alla tillsatser och snabbmat som sakta men säkert gör oss stressade och deprimerade. Kanske har det stora generationsskiftet med saken att göra?
Många tankar och få svar. Det enda jag vet just nu, strax innan läggdags efter en tänkvärd föreläsning, är att man har flera chanser och bara en enda hälsa.
Ta hand om dig!
Förstärk drivstressen nu!
Previa har gjort en ny undersökning som visar att den långvariga stressen är ett mycket stort arbetsmiljöproblem. 4 av 10 svarar att tiden inte räcker till för deras arbetsuppgifter och endast 6 % upplever att de aldrig måste jaga tiden på jobbet. 38 % känner av stressymptom i relation till arbetet och som tidigare utbränd så vet jag själv att när man väl känner av stressymptom – då har man redan gått för långt. Då är du inne i riskzonen, den som vi tydligt beskriver i min och Sanna Lilies bok Brinntid - om utbrändhet och ojämställdhet.
Stress är idag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningar, och av de som är i åldern 36-50 upplever kvinnor ett större stresspåslag än män. Så det är i högsta grad en jämställdhetsfråga. Dels för att kvinnors upplevelse av stress är högre, prestationsprinsessor och duktiga flickor diskuteras det livligt om, men också för att vi i vår bok lägger fram att män också blir stressade men att de ofta saknar utrymme och språk för otillräcklighet. Har du någonsin hört ordet ”prestationsprins” till exempel?
I vår bok ger vi många tips till individen för att undvika den berömda väggen, men också för att sluta vara rädd för den. Rädsla skapar stress så där hamnar man lätt i en ond cirkel när man upptäcker stressymptom och då börjar bli orolig för sin egen hälsa. Och framförallt så börjar ju andra bli oroliga då också… ”Du kanske inte borde ta på dig så mycket.” Vem får inte stresspåslag av den meningen?
Nu efter boken så är min mission att inspirera ledare och chefer i arbetet med sig själva och med organisationen i att minska den skadliga stressen. Ja precis, all stress är inte skadlig, utan stress är en av våra viktigaste drivkrafter. Men det går att välja vilken sorters stress som är välkommen i teamet och vilken stress som är portad, men då behöver man som ledare mer kompetens om vad stress och utbrändhet faktiskt är (ironiskt nog när jag skriver detta så säger mitt rättningsprogram att ordet utbrändhet inte finns i ordlistan). Så kontakta gärna mig om du upplever att detta är något som berör dig. Så gör vi gemensam sak i att ta bort den bromsande stressen och förstärka drivkraften! Tillsammans blir vi helt enkelt mer kompetenta i att hantera vår egen och andras brinntid.
Den 25:e oktober kommer jag också att tala på Chefstidningens frukostseminarium i Stockholm. Välkommen!
