Förebilden: Anna Trygg Select Origin
Hej, vad heter du och vad jobbar du med?
Jag heter Anna Trygg och jobbar som kafferostare på kafferosteriet Select Origin som jag driver tillsammans med min man.
Varför tror du att du har blivit utvald till förebild av Jämställdhetsexperten.se?
Jag tror att det kan ha något att göra med ett av de kaffen som jag rostar och ett projekt som jag driver varje år på iternationella kvinnodagen där jag använder just detta kaffe.
På vilket sätt skulle du säga att du är en förebild inom jämställdhet?
Jag försöker att tänka på vad jag kan göra för att öka jämställdheten genom det jag gör och de människor jag kommer i kontakt med i mitt liv. Jag tror att många ofta glömmer att oavsett vem man är och vad man gör så kan man bidra till en mer jämställd värld på sitt sätt. Jag rostar kaffe och har ett produktsortiment som kommer från ett projekt som heter Cafe Femenino. Som namnet antyder har detta kaffe endast producerats av kvinnor. Det är även kvinnorna som förvaltar inkomsten från försäljningen av kaffet.
På internationella kvinnodagen den 8e mars 2012 startade Select Origin projektet Bönor för Bönor. Det är ett initiativ där vi tillsammans med kaféer, restauranger, butiker, muséer och hotell i sverige använder kaffet som endast har odlats och rostats av kvinnor för att samla in pengar till Alla Kvinnors Hus i Stockholm. 5kr/kopp samt 15kr/påse går till Alla Kvinnors Hus. Select Origin donerar även utöver detta 30kr för varje kilo kaffe som jag rostar till Bönor för Bönor. Detta projekt återkommer årligen och vi avslutade precis vårt andra år.
Visionen med projketet är att ena hela Sverige kring något positivt på internationella kvinnodagen som stödjer kvinnor hela vägen från kaffeplantan till koppen som serveras här i Sverige.
Hur kommer det sig att du engagerade dig i detta?
Jag snubblade faktiskt på kaffet och när jag såg namnet kunde jag knappt tro mina ögon. Jag var tvungen att fråga vår leverantör om det faktiskt var vad jag trodde och det var det. Ända sedan den dagen har jag kännt att det är min skyldighet som en av få kvinnliga kafferostare i en mansdominerad bransch att stödja dem och uppmärksamma det fantastiska kaffe som de producerar. De gör det så himla enkelt också när kaffet håller en så hög kvalitet. Cafe Femenino finns nu i många kaffeproducerande länder bland annat Peru, Colombia, Rwanda och Dominiskanska Republiken. Vi tar in så många varianter som vi kan få tag på.
Kan du ge några exempel på vilka resultat ni har sett?
Eftersom ”kvinnokaffet”, som det kallas, finns tillgängligt året om så har vi flera butiker med trogna följare. Det är fantastiskt kul att höra från butiksägare hur mycket folk tycker om det. Vi ser ju även resultat från Bönor för Bönor då pengarna går direkt till en verksamhet som jobbar med att hjälpa utsatta kvinnor och barn. I produktionsländerna ser man ännu större resultat. Såhär skriver Gay Smith, en av grundarrna till Cafe Femenino.
”Some of the changes that have occurred because of the work of Café Femenino programs are that today more girls are attending schools. Husbands today are sharing in the care for their children. Men are also helping in the household chores. Men are also telling us that they are finding that their wives are better money manager. In a machismo culture where women were marginalized, subordinated, abused, and given no control over anything in their lives, these are huge paradigm shifts. These changes are occurred so quickly with this small concept of Café Femenino. Abuse has been greatly reduced and women now speak publicly with some of them now on the board of the cooperative and some now even political leaders in their community.
For the women of Café Femenino live has changed greatly and is continuing in this process. The women have learned to hope, to dream, and to take control of their lives for a better future of their families.”
Vad fick du för reaktion när du berättade om din idé?
I princip varenda en som jag har pratat med om Bönor för Bönor älskar idén. Mitt mål är ju att skapa ett projekt som kan ena och engagera hela Sverige på IWD (Internation Womens Day) så det bådar ju gott
Vad betyder jämställdhet för dig?
Jämställdhet för mig betyder samma rättigheter och samma skyldigheter oavsett kön, sexuell läggning och bakgrund. Jag kan förstå att män var bättre rustade att jaga förr i tiden då de ofta har större muskelmassa men newsflash, inte mycket i vår verklighet stämmer överrens med det längre. Ibland undrar jag om våra reptilhjärna kanske behöver ny mjukvara för att hänga med i den moderna verklighet vi nu lever i. Förresten, jag tar tillbaka det jag sa om att män kanske var bättre på att jaga. Jag tror att man hade uppnått bäst resultat om man gjorde det tillsammans!
Har du några råd till andra som har idéer på jämställdhetsförbättringar?
Bara ett, kör på! Det vi inte gör nu får vi ångra när vi blir äldre. Vi får bara en chans i livet.
Vill du kontakta Anna med frågor eller funderingar kan du maila till: anna@selectorigin.se eller ringa upp henne 0727 340 177
Om du är intresserad av att läsa mer om Bönor för Bönor, kvinnokaffe eller kafferosteriet Select Origin kan du kika här:
www.selectorigin.se
www.facebook.com/selectorigin
www.bonorforbonor.se
www.facebook.com/groups/345932412095499/
Jämställdhet och nytänkande erbjudanden
På senaste tiden har jag fått upp ögonen extra mycket för olika typer av innovationer inom jämställdhet. Det är så himla spännande att se att det hela tiden pluppar upp olika typer av lösningar på ojämställdhet.
Add Genders samarbetspartner Genusfotografen Tomas Gunnarsson är ett exempel. Tillsammans med honom har vi exempelvis gjort fotoutställningen Stötta manligt företagande.
Igår hade vi på Add Gender tillsammans med HUMlab på Umeå universitet möte med Lucky star music, som bland annat driver projektet Du är Queen som erbjuder affärsutveckling för de med professionella musikerdrömmar, som också är kvinnor.
Ungdomsföretaget Equal UF har gästbloggat hos oss om den produkten de har tagit fram för att uppmuntra företag att bli mer jämställda.
Ett favoritspan på innovation och nytänkande hittade jag dock häromdagen. En konstnär, Yudi Chen, säljer tryck där hen har genusflippat klassiska sagor på ett oerhört hjärnkittlande sätt. ”The Little Merman” och ”Tarzana and John” är några exempel, men de behöver verkligen ses med egna ögon. Så här kommer ett exemepel, kollektionen i sin helhet hittar ni på: Society6.com.
Diffust maktbabbel
Diskussionen om jämställdhetens vara eller icke vara, politiken och den feministiska rörelsen, fortsätter och jag följer den med stort intresse.
Nu senast, Kristina Hultman igen, i DN.
”Så är det för övrigt ofta i den genusvetenskapliga debatten nuförtiden. Någon ställer en konkret fråga och får ett diffust maktbabbel till svar.”
Skriver hon och jag kan inte annat än hålla med. Det är därför vi på Add Gender skapade vår policy: ”Add Gender gör jämställdhet begripligt på ett användbart och roligt sätt.” För när vi mötte våra kunder så hörde vi om och om igen att många kände att de inte förstod. Att de VILLE förstå men att svaret de fick inte var tillräckligt begripligt. Jag tycker inte att allt jämställdhetsarbete eller allt i den feministiska rörelsen måste vara ”roligt” men för oss som jobbar med förändring i företag så måste det kännas bra.
Jag jämför det med mig själv, om någon säger till mig att de kan sälja mig det bästa elavtalet så vill ju jag inte att detta ska vara en obehaglig upplevelse, även om jag såklart förstår att det kan bli en lite klurig övergång med en del papper och sånt. Jag vill ju också bli bättre, ha det bästa avtalet. Vad som är bäst för mig är ju kanske inte vad som är bäst för någon annan? Men fler och fler företagsledare tycker att ”bättre” innefattar mer jämställt. Är inte det fantastiskt?!
Jag är en del av lösningen
Jag följer just nu debatten om jämställdhetspolitiken, som blev aktuell i samband med den Feministiska tribunalen på Rival i Stockholm i slutet av september, arrangörer var webbtidningen Feministiskt Perspektiv i samarbete med bokhandeln Hallongrottan. Den 9/10 publicerades en kritisk artikel om eventet och antologin som släpptes i samband med det i DN Kultur. (Uppdatering den 17/10: Representanter för antologin svarar här.) Personligen blir jag både besviken och upprymd och nu tänker jag berätta varför. Jag blir besviken på de mycket kunniga feministiska hjärnor som hela tiden är så himla probleminriktade. Till och med när målet är att föreslå lösningar så är lösningarna problemfokuserade. Jämställdhetspolitiken är ett problem, jämställdhetsplaner är ett problem, kvinnor i politiken och i militären är ett problem. TA LUFT. Mansrollen är ett problem, kommentarsfälten är ett problem, de som engagerar sig är ett problem, de som inte engagerar sig är ett problem… Till slut så sitter jag i biostolen på Rival och tänker: ”jag är ett problem.” Jag minns när jag gick på feministiska events i sen tonår och jag gick därifrån med känslan: ”jag är lösningen – vi är alla en del av lösningen!”
Feministiskt Perspektiv har publicerat en krönika på temat av Edda Manga som är mycket tänkvärd. Men från mitt perspektiv, som entreprenör och genusföretagare så ser jag så många saker där vi redan har lösningarna men vi har missat att skapa innovationer av dem. Att på organisationsnivå skapa jämställdhetsarbete som samspelar mellan 50/50, interaktioner, diskurser och genusordningar – den kompetensen har vi redan i mycket stor utsträckning. Joan Ackers genusmodell fungerar utmärkt för att förstå hur genusordningar skapas i organisationer. Likaså har vi kompetensen att balansera jämställdhetsbegreppet med jämlikhetsbegreppet genom att använda oss av ett intersektionellt och normskritiskt perspektiv där man metodiskt tittar på och förbättrar maktordningar och kunskap om vilka normer som råder i en organisation. Sedan ska detta återspeglas i jämställdhetsplanen och jämställdhetsplanen ska sedan fungera i symbios med verksamheten i sig.
Jag ser också alla problem, jag ser vartenda en av dem, jag ser komplexiteten, jag ser svårigheterna. Men… Både tidningen Feministiskt Perspektiv och bokhandeln Hallongrottan är exempel på lösningar: de är feministiska-, jämställdhets-, intersektionella-, jämlikhetsinnovatörer. Där har vi nyckeln: känslan av att vara en del av lösningen är enda sättet att återge den feministiska rörelsens kraft och energi.
Det här är det som gör mig upprymd! Det får mig att tänka på alla de gånger då de lösningar som Add Gender har skapat faktiskt har lett till att vi har gjort jämställdhetsplaner levande. En av våra experter, Karin Elinder, skriver exempelvis i detta blogginlägg väldigt fint om hur man kan rädda jämställdhetsplanen! Jag grundade Add Gender för att jag vill vara en del av lösningen, jag vill använda all den kunskap som jag fick med min genusvetenskapliga examen till att göra skillnad. Men det är inte lätt att vara entreprenör som genusvetare. Man slits mellan den akademiska världen som vill att man ska problematisera och göra saker och ting mer komplexa och mellan kunderna som vill att man ska förenkla, innovera, skapa lösningar som är lätta att säga ja till och att genomföra. Just nu känns det som om att den förstnämnda världen verkar tro att den sistnämnda världen inte vill ha lösningar – eller att det är rentav fel att tänka så: att kommersialisera jämställdhets- och jämlikhetsfrågor. Min bild är en annan.
Jag läser om kvinnorna som drev rösträttsfrågor på första halvan av 1900-talet i Sverige och i västeuropa. Min bild av dem har varit att de inte alls var entreprenöriella, de var politiska! Men ju mer jag läser om dem så inser jag: De var en del av lösningen och de var entreprenörer ut i fingerspetsarna. Entreprenörer i bemärkelsen: ”förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter”. De startade de första advokatbyråerna drivna av kvinnor, de startade medborgarskolor, föreningar och läkarmottagningar som förespråkade en mer jämlik vård. De satt precis som jag med sin kassabok och försökte få till det hela – att innovera den kompetens och den drivkraft de hade så att jämlika möjligheter kunde komma fler till del. Balansräkningar, marknadsföringsannonser i rätt tidning, möten med rätt personer för att agitera för sin verksamhet och det man brinner för – de var en del av lösningen!