Som många vet så är 8:e mars den internationella kvinnodagen. Redan 1910 la den tyska socialdemokraten och senare kommunisten Clara Zetkin fram idén om en internationell kvinnodag. Detta gjorde hon på den internationella socialistiska kvinnokonferensen i Köpenhamn. De första åren firades dagen någon gång under våren men det tog inte lång tid innan det fastställdes till just den 8:e mars. Under många år var dagen förknippad med framförallt de socialistiska kvinnorna och därför förbjöds firandet i de länder där fascism och nazism hade makten. Det skulle dröja ända fram till 1960-talet, då dagen togs upp av den feministiska rörelsen i USA, som den på allvar började firas internationellt och över politiska gränser. 1971 demonstrerade Grupp 8-rörelsen i Stockholm på den 8:e mars. Deras krav var bland annat daghemsplatser åt alla och fri abort.
Det som verkligen har gett den Internationella kvinnodagen dess legitimitet över hela världen och över politiska gränser är FN:s erkännande. År 1977 antog FN:s generalförsamling en resolution som rekommenderade ett allmänt firande av en internationell kvinnodag och 1980 slog de fast just den 8:e mars. I Sverige idag innebär det ofta att företag och organisationer lyfter frågor om kvinnors situation och rättigheter på antingen arbetsplatsen som sådan eller ute i världen. En del ger pengar till organisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och en del ordnar eller deltar på demonstrationer.
Men nog pratat om kvinnor, eller hur?
Grattis alla män!
Idag den 19:e november är det den internationella mansdagen. Dagen har firats i sin nuvarande form sedan år 2009, initiativet togs dock redan 1999. Idag består firandet av ett flertalet olika nätverk och händelser runt om i världen. Här kan du läsa ett exempel om vad som händer på dagen i Sverige. Här är några av de frågor som denna dag syftar till att belysa:
- Att lyfta fram positiva förebilder som är män.
- Att fira mäns positiva bidrag till samhället.
- Att fokusera på mäns hälsa och välbefinnande.
- Att visa på diskriminering av män inom olika områden.
- Att förbättra och lyfta fram jämställdheten mellan män och kvinnor.
- Att skapa en tryggare, bättre värld där alla människor kan vara trygga och ha möjlighet att nå sin fulla potential.
Vi på Add Gender kan inte annat att hålla med. Om vi ska nå riktigt jämställdhet ska det självklart finnas en dag som också lyfter mäns och pojkars hälsa, framgång, möjlighet och mänskliga rättigheter. Vi har sedan 2010 arbetat med jämställdhet och män inom entreprenörs- och företagssverige i och med projektet: Stötta manligt företagande.
Detta projekt började med att vi ansåg att kvinnors företagande lyfts fram på ett sådant sätt att det känns som underförstått att män inte skulle ha varken svårigheter eller könsroller att förhålla sig till i sitt företagande – bara på grund av att de är män. Därför bad vi Genusfotografen Tomas Gunnarsson att skildra män och entreprenörer på samma sätt som kvinnor som är entreprenörer kan skildras i media. Resultatet blev fotoutställningen: Stötta manligt företagande.
Du är unik och fulländad precis som du är.
Du är viktig, bara för att du är du. Allt du gör spelar roll.
Så brukar det stå i böcker och broschyrer för kvinnliga företagare. Ofta kantat av klackskor och handväskor i mönster och bilder av kvinnor som spänner bågar i solnedgångar, sitter vid datorn med boxarhandskar på, ler och har kul kul kul.
Manliga företagare puttinuttas det inte lika mycket med. Men kanske borde man göra det? Siffror från Statistiska centralbyrån visar att mäns företag oftare går i konkurs och att män oftare skadar sig så att de dör på jobbet. Kan det vara mäns företagande som behöver stöd?
Utställningen har sedan vernissagen våren 2011 visats på konferenser och utställningslokaler runt om i Sverige och spelat en viktig roll i att visa på att män också, precis som kvinnor, tillskrivs ett socialt kön i kroppsspråk, fördomar och porträttering. Män måste också förhålla sig till normer – för en norm kan ingen vara, det är bara en föreställning om vad som är normalt.
Följ nyheterna världen över på International Mens Day’s Facebooksida.
Tags: jämställdhet och män, Män, Mångfald
[...] lite mer välbalanserad läsning rekommenderas exempelvis AddGenders inlägg om saken. Surt om Internationella Mansdagen Posted in Jämställdhet, [...]
Tack för att ni uppmärksammar detta (Utan att vara häcklande), tänkte även tipsa om följande inlägg av bloggare Hanna kändes relevant.
http://www.onewaycommunication.co/?p=26187
Tack själv för att du kommenterar. Ja man kan bli lite förvånad när det är så tyst. Jag tycker det är utmärkt. Kvinnor som grupp utsätts för vissa specifika förtryck på grund av sitt kön, män som grupp utsätts för vissa specifika förtryck på grund av sitt kön. Låt oss ha varsinn dag för att uppmärksamma de olika specifika behoven.
Exempelvis: pojkar blir tvingade till att bli barnsoldater enbart på grund av sitt kön. På ett mer nära håll kan vi se att i Sverige när man jämställdhetsintegererar offentlig sektor så blir pojkars tandvård lidande på grund av tandläkares och anhörigas fördomar om att pojkar inte i lika hög utsträckning som flickor vill se bra ut i munnen.
En del påpekar att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp och därför är ”alla andra dagar mansdagar” ja men det är mer komplicerat än så. Visst i det genussystem vi har i västvärlden så är män stora A och kvinnor lilla b men genussystemet varierar i andra kulturer (även om detta är rådande i de allra flesta).
Överordning behöver också uppmärksammas och hanteras eftersom det kan skapa konsekvenser som att män som inte upplever sig överordnade eller som upplever att den kostymen inte passar kan känna sig maktlösa och oförstående inför deras plats i mönstret.
Om vi ska få ett jämställt samhälle behöver vi bredda vår kompetens om de mänskliga makt- och statusordningarna och vår kompetens om hur vi skapar kön, könsroller och jämställdhet.
Det där med att pojkar inte vill se bra ut i munnen lät roligt, faktiskt första gången jag hört det där. : )
Skulle hellre kalla pojkars diskriminering i skolorna/universiteten som ett värre problem som behöver mer uppmärksamhet.
Sen ”En del påpekar att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp och därför är ”alla andra dagar mansdagar””
Det där är ingen på hela den här planeten som kan argumentera för något sådant. Tar man och tittar på alla fördelar och nackdelar med att vara kvinna och man, så är det ingen som någonsin vågar kalla män för överordnade kvinnor. Räknar vi liv eller vilka som haft dom jobbigaste liven genom historien så hamnar tyvärr dom vita kvinnorna överst, sen dom vita männen, sen dom svarta kvinnorna och sist dom svara männen. Säg mig, var är patriarkatet i det?
Jag ser inte problem som ”vem som har haft det värst” eller ”vem som har det värst”. Utan ett problem är ett problem som behöver lösas. Lösningen vet vi inte alltid eller är inte alltid överens om och där är det bara ”deeds not words” som gäller.
Det där med tandvård är superintressant faktiskt. Det upptäcktes vid ett statligt jämställdhetsintegreringsprojekt vilket gör mig extra glad.
Hursom, patriarkat och patriarkat… Definitionen för det är att äldre män har den politiska och ekonomiska makten. Ja jag vet inte jag? Är det verkligen så i Sverige 2012, där 40/60 gäller i Riksdagen osv? Men stora A och lilla b och ”över respektive underordning” handlar inte om vem som har det bäst utan det handlar om vem som är normen gällande samhällets utformning och uppbyggnad. Vita, heterosexuella, övre medelklass, friska män är normgivande för arbetsplatser, chefsrollen, talarstolar osv. Stort som smått. Och de platser där de är normen är de som är statusgivande i samhället i stort. Exempelvis som att det ”viktigaste” jämställdhetsarbetet just nu verkar vara att få in fler kvinnor där de män med högstatus finns. ”Fler kvinnor i gruvan” eller ”fler män på förskolan” ger knappast stora rubriker i affärstidningarna, även om även sådana jämställdhetsprojekt pågår as we speak. Ett exempel på vilken norm vi har för vad som är viktigt och spelar roll. (Det enda exemplet jag kan komma på som jag inte sett exempel på är fler kvinnor som sopgubbar, men det kanske finns?)
Sen är INGEN normen (ett vanligt missförstånd annars- att alla män skulle personligen personifiera och leva norm), så därför passar ingen till hundra procent i den ”överordnades roll” och den överordnade är inte alltid överordnad på individnivå eller då man bryter ner segmentet kön i mindre undergrupper. Exempelvis män i homosexuell, arbetarklass med mera.
Jag tycker detta är naurligt att se som mönster, vi är djur, vi lever i flock, statushierarkier och liknande. Så vi kommer att tänka människor i status och grupptillhörighet. Frågan är bara: vilket normsystem är det systemet som kommer att gälla då vi blir ett mer jämställt samhälle? Hur kommer vi att ordna människor i grupper, hur kommer vi att handskas med våra fördomar, normer och förförståelse.
Jag tror att människans förmåga till att tänka komplext är lika utvecklad som förmågan till att förenkla, vi måste bara börja tidigt för att klara av att vidga våra vyer genom hela livet.
Intressant. Men varför ändras definitionen på patriarkatet efter tid och debatt? Patriarkat är fel att använda sig av för att man tar en liten del av samhället där män har makt för att sedan skrika diskriminering, norm, makt osv. Jag kommer ihåg då man minsann skulle räkna fram vem det var mest synd om för att sedan bestämma vem som hade tolkningsföreträde.
Könsmaktsordning däremot kan man diskutera, inte en chans att män har mer makt än kvinnor om man tittar på allt då vill säga. Då jag tolkar dom på olika sätt.
Vad menar du med att män är norm i talarstolen tex? Vad är det som är så normligt med det? Hur skulle det se ut om det var norm med en kvinna, menar du antalet män och kvinnor som står vid stolen eller?
Är det mycket status i att arbeta i en gruva menar du? Det stämmer ju inte alls. Allt arbete där män är norm är inte alls statusgivande, tex militärer, fastighetskötare, avloppsrensare, kloakdykare, vaktmästare, bilförsäljare, buss-taxichaufför, sotare, plåtslagare, byggjobbare osv, listan kan göras lång. Det är ju bara ett fåtal arbeten som har status. Alltid för att dom också är antingen väldigt dyra eller svåra att få.
På vilket sätt är män norm på arbetsplatser, det låter som du menar att det är fel med en kvinna som arbetar eller något utstickande som inte passar in? Den manliga normen gäller ju bara andra män och den kvinnliga bara kvinnor. Det stämmer att det är norm att vara hetro för män, men det stämmer också för kvinnor. På vilket sätt är det negativt? Det kommer ju alltid vara det normala att vara hetro om man tittar på mängd. Det betyder ju inte att det är något mindre värt att vara homo, men norm är det ju för det.
Jag går runt i cirklar för det du säger är så långt borta från verkligheten att jag inte förstår dig.
Jag har varit insatt i jämställetsdebatten över 10 år och jag har aldrig hört om något arbete med att få in kvinnor i gruvorna. Låter intressant. Vill du dela med dig var du läste det?
”Men varför ändras definitionen på patriarkatet efter tid och debatt? …. Jag kommer ihåg då man minsann skulle räkna fram vem det var mest synd om för att sedan bestämma vem som hade tolkningsföreträde.”
Jag skulle säga att ”patriarkat” är en slags diskussion som självklart har en ordboksdefinition men som ändras beroende på i vilket sammanhang man talar om det. Jag skulle säga att vi lever i ett ”patriarkalt samhälle” där våra värderingar och normer bygger på ett samhälle där en viss typ av män hade den politiska och ekonomiska makten över andra män och kvinnor. Men att ”patriarkat” överlag inte stämmer överens med exakt hur vårt samhälle ser ut idag. Men som du beskriver själv så har du i ditt minne en tid då man talade om samhället på ett helt annat sätt. Vet inte hur gammal du är men jag är 30 och har själv inget minne av just denna diskussion även om jag kan läsa om den och tala med folk som är ett tiotal år äldre om det. Så ja det är otydligt, men så är det också en levande diskussion.
”Könsmaktsordning däremot kan man diskutera, inte en chans att män har mer makt än kvinnor om man tittar på allt då vill säga.”
Ja en maktordning måste vi väl ändå vara överens om att det finns, och att den självklart är komplex, men det är väl ändå en del av vårt samhälle att skapa statusordningar?
”Vad menar du med att män är norm i talarstolen tex? Vad är det som är så normligt med det? Hur skulle det se ut om det var norm med en kvinna, menar du antalet män och kvinnor som står vid stolen eller?”
Jag menar att talarstolen (alltså ett kanske larvigt men ändå talande exempel) såklart bygger på en norm om en frisk man. En person i en viss medellängd som är frisk i båda benen och i ryggen och som självständigt kan stå på en plats utan barn i kjolarna eller assistans. En rullstolsburen person, eller kvinna som har större risk att ändå vara för kort för de flesta talarstolar. Som sagt kanske ett larvigt exempel men det finns ändå en norm kring denna möbel.
”Är det mycket status i att arbeta i en gruva menar du?”
Nej det menar jag inte, tvärtom.
”Det är ju bara ett fåtal arbeten som har status. Alltid för att dom också är antingen väldigt dyra eller svåra att få.”
Ja precis en knapphet där knappheten domineras av män i toppen och där jämställdhet har blivit att få in kvinnor i denna knapphet. Det är en maktordning och i denna ordning finns variabeln kön.
”På vilket sätt är män norm på arbetsplatser, det låter som du menar att det är fel med en kvinna som arbetar eller något utstickande som inte passar in? Den manliga normen gäller ju bara andra män och den kvinnliga bara kvinnor.”
En arbetande kvinna är ju vanligt i det svenska samhället (om man ser till yrkesroll, arbetsmarknad, självklart har kvinnor arbetat i alla tider och i alla länder) men det har ju inte varit så länge som kvinnor har varit tillåtna att arbeta på det sättet vi gör idag. Och inte alla yrken. Det finns vissa yrken där män varit portade också men dessa är färre.
Och nej den manliga normen gäller inte bara andra män och kvinnliga inte bara kvinnor. En norm är en föreställning om vad som är normalt så alla förhåller sig till den. En manlig norm berättar för en kvinna vad hon inte ska vara. I dagens ordning menar jag.
”Det stämmer att det är norm att vara hetro för män, men det stämmer också för kvinnor. På vilket sätt är det negativt? Det kommer ju alltid vara det normala att vara hetro om man tittar på mängd. Det betyder ju inte att det är något mindre värt att vara homo, men norm är det ju för det.”
Normer kommer vi alltid ha, precis som du påpekar, det är vilken status vi lägger i det och vilket värde vi lägger i människor som kretsar kring normer eller ickenormer som är det viktiga.
”Jag går runt i cirklar för det du säger är så långt borta från verkligheten att jag inte förstår dig.”
Jag tror kanske lite att du läser mina kommentarer som fan läser Bibeln, för vissa saker känns det som att du liksom tolkar in i att jag borde tycka. Ungefär som med gruvstatusen ovan. Men det är okej, jag tycker det är kul att snacka med dig ändå!
Jag gör säkert samma sak.
”Jag har varit insatt i jämställetsdebatten över 10 år och jag har aldrig hört om något arbete med att få in kvinnor i gruvorna. Låter intressant. Vill du dela med dig var du läste det?”
Det finns flera exempel. Googla på gruva och jämställdhet så hittar du några. Här var en av de tio första träffarna för mig: http://www.prevent.se/sv/Arbetsliv/Artikel/2007/Jamstallt-i-gruvan/
Det som är intressant med detta är… tusen miljarder grejer… Men nu måste jag sova. Det får bli ett blogginlägg någon dag om gruva och jämställdhet! Gonatt!
Intressant diskussion. Jag kom igår hem från två dagar med ett gruvföretag, där jag pratat jämställdhet och mångfald med bortemot 300 gruvarbetare.
De flesta gruvföretag i Sverige arbetar idag aktivt med att få in fler kvinnliga medarbetare. Den mest akuta anledningen är att de har stora rekryteringsbehov och inte har råd att bara vända sig till halva delen av befolkningen. Det finns många andra företagsmässiga skäl.
Att män är norm i arbetslivet visar sig till exempel i att vi män lättare blir chefer, även på kvinnligt dominerade arbetsplatser. Enligt en undersökning på HP vågar många män söka chefstjänster om de uppfyller kravprofilen till 60%, medan kvinnor bara söker om de uppfyller kraven till 100%. På goda grunder, verkar det. För rekryterarna anställde på samma procenttal.
En kvinna som inte uppfyller kraven till 100 % är ”inte kompetent nog”. En man som inte uppfyller kraven till 100 % ”kommer in med fräscha perspektiv”.
Att vi män är norm visar sig också i uttalanden som: ”Vi provade med en kvinnlig chef, och det funkade inte, så det vill vi inte prova igen.”
Eftersom vi män tillhör normen blir vi inte lika ifrågasatta. Vi bemöts i arbetslivet mer som de individer vi är. Om vi gör ett misstag används det inte som skäl att välja bort alla män i framtiden. ch ses inte som representanter för halva jordens befolkning.
Kul att du hängde på Fredrik med detta aktuella exempel! Tack!
[...] Förra året uppmärksammade vi Internationella mansdagen här på bloggen. Det är alltså den 19:e november varje år, och den Internationella kvinnodagen är den 8:e mars varje år. [...]