Svenskt Näringslivs ordförande Jens Spendrup är i blåsväder. För att han inte var tillräckligt genomtänkt, tydlig, påläst och aktionsinriktad gällande jämställdhetsfrågor i ekots lördagsintervju i helgen.

Många stormar nu kring detta och verkar vara arga för att han är emot kvotering. Personligen är jag inte för kvotering – jag gillar inte könskvotering men jag gillar vad det skulle kunna åstadkomma så att säga. Men det finns andra politiska direktiv som skulle ta oss mycket längre. Om vi skulle driva ETT politiskt åtgärdsområde inom jämställdhet just nu så skulle jag hellre se att vi drev frågan om att strama upp Diskrimineringsombudsmannens uppföljande verksamhet. Inget företag där ute borde komma ifrån de redan lagstiftade kraven om att ha en jämställdhetsplan, med specifikt innehåll, och ett tydligt målinriktat arbete mot diskriminering.

I jämställdhetsplanens instruktioner finns krav på könsbalans med mera. Men det följs inte upp, det finns knappt några konsekvenser. Det känns helt absurt att driva lagstiftning om könskvotering till bolagsstyrelser, när företagen i dagsläget inte har tillräckligt kvalitativa jämställdhetsplaner. Lagar som har funnits i många, många år!

Så vad vill jag säga med detta? #Spendrupgate handlar inte om, borde inte handla om, sakfrågan kvotering ja eller nej. Man får tycka vad man vill och man behöver inte vara mot jämställdhet för det.

Det handlar egentligen om att Svenskt Näringsliv som organisation inte klarar av att hantera jämställdhetsfrågan i dagsläget. Detta speglas i Spendrups uttalanden om att ”kvinnor kommer på bred front” de har liksom inte företagat så mycket innan… Ja, kvinnors företagande och ägande har ju enligt lag varit reglerade tidigare så att de inte fått det, dessutom så har kvinnors företagande i perioder  legat på samma nivå som i dagsläget, så det är liksom inte någon våg som kommer nu, där kvinnorna tar för sig och ”allt” kommer att lösa sig.

Det är ett reellt strukturproblem som är symptom på att för lite görs och Svenskt Näringsliv är del i detta. Jag har tidigare skrivit om hur Svenskt Näringsliv curlar medlemsföretagen. De verkar tro att ”om vi klappar våra medlemsföretag lite på huvudet så gör vi dem en tjänst” – det är att göra medlemsföretagen en björntjänst.

Detta är kärnfrågan i #Spendrupgate: förväntningarna på vad man ska kunna inom jämställdhetsfrågan har höjts, ingen kommer längre undan med att gissa.

Läs mer om kvotering: Vad ska man egentligen tycka om könskvotering? – Jämställdhetsexperten.

Läs mer om bakgrunden till #Spendrupgate: Camilla Wagners blogg.