Författararkiv Jenny Claesson, Author at Jämställdhetsexperten

i ett nät av normer lever vi

Det talas om privilegier och vem som innehar dem och inte. Vissa känner inte igen sig själva som privilegierade men de flesta skriver under på att vi människor har olika förutsättningar här i världen. Denna korta film visar på hur privilegier påverkar oss i det dagliga livet. Det är viktigt att komma ihåg att beroende på vilka frågor som ställs så kommer fördelningen se olika ut. Det handlar inte om att hitta eller peka ut de som är mest utsatta eller de som har mest fördelar, det handlar om att skapa en förståelse för att vi alla lever i ett invecklat system av dem. Ett system av normer som ger oss fördelar och nackdelar i olika situationer.

 

 

Genom att bli mer uppmärksam på när du och andra har olika förutsättningar kan du bli duktig på att se strukturer. Om vi verkligen vill ha ett samhälle där människor har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter är kunskap om normer och normsamverkan en av nycklarna.

 

(Jag är nyfiken av mig så berätta gärna om dina spaningar och upplevelser i kommentarsfältet!)

Publicerad den 26 augusti, 2015 av Jenny Claesson
Inga kommentarer

Att leva (med sig själv) i Sverige

Många talar om att engagera sig och göra något, inte bara likea Facebook-kampanjer eller skriva ”usch” i kommentarsfältet på ännu en deppig nyhet eller snaskigt avslöjande. Så känner jag också. Nu har jag bestämt mig för att titta runt vad som finns i min närhet och vad som skulle fungera med mitt liv med oklara tider och resor i arbetet. Det var då jag såg Fryshusets projekt Att leva i Sverige där målgruppen är ensamkommande ungdomar i Stockholm som finansieras av Europeiska Flyktingfonden, UNICEF och Fryshuset. En av tre delar av detta projekt handlar om att genomföra utbildningar med målgruppen, resterande delar fokuserar på att skapa aktiviteter samt att hitta coacher till ungdomarna. Att vara vän/coach åt en ensamkommande ungdom beskrivs som ”ett otroligt utvecklande, roligt och annorlunda uppdrag där du kan göra både nytta och skillnad och lära dig nytt om världen och dig själv. Var med och bidra till att en ensamkommande ungdom känner sig lite mer välkommen i Stockholm. Ni ses sedan så ofta som ni själva kommer överens om.”

Jag läste mer om vad en coach är:

En coach är en vuxen vän som har bott i Sverige hela sitt liv eller större delen av sitt liv. Vi väljer ut bra personer som frivilligt vill hjälpa till och träffa dig för att du ska känna dig välkommen till Stockholm. Kan- ske har ni samma intressen som musik, idrott eller matlagning som ni kan lära varandra? Kanske vill du bli bättre på att hitta i Stockholm och din coach kan hjälpa dig och visa dig runt och bjuda på fika, lunch, bowling eller bio? Ni träffas så mycket ni båda vill. Att ha en coach kan vara ett bra sätt att komma in i det Svenska samhället, att få en referens till ett framtida jobb eller bara ha någon att prata med och öva språket med.

Det är alltså en möjlighet att lära dig mer om världen och samtidigt lära känna en ny vän. Är det knapert i kassan behöver du inte oroa dig projektet betalar 500kr/månad för aktiviteter som görs gemensamt. Nu på tisdag den 5:e maj kl 18:30 är det informationsmöte på Fryshuset för de som är nyfikna på vad det skulle innebära mer konkret och en möjlighet att ställa frågor. Informationsmötet är på inget sätt ett tvång att sedan bli vän/coach. Jag ska gå. Det är dags att göra något på riktigt.

Jag hoppas vi ses där.

 

Fafe – Fryshuset aktiviteter för unga ensamkommande finns på Facbook och eventuella frågor hänvisas till Nina 0739502452nina.piroth@fryshuset.se
Publicerad den 30 april, 2015 av Jenny Claesson
Inga kommentarer

Samspel – en kalender om inkludering

Under förra året genomförde Add Gender observationer på en fritidsgård i Järfälla kommun och under 2015 har vi arbetat vidare med ett konkret koncept för dem att kunna arbeta metodiskt med inkludering. Arbetet har de senaste månaderna drivits av Nakima Ackerhans Schreiber som är i slutfasen av sin utbildning till Kaospilot.

Under hennes ledning och med involvering av kommunen och hela fritidsverksamheten i Järfälla har ett koncept vuxit fram i nära samarbete med medarbetare. Det blev en kalender med både kompetensutveckling, övningar och mål för varje månad för att få arbetet integrerat i verksamheten. Att ledningen är med och stöttar är en viktig nyckel i jämställdhets- och jämlikhetsarbete och det är glädjande att Järfälla kommun satsar resurser på frågan. De har varit intresserade, stöttande och ställt bra krav under resans gång. Vilket gjort slutprodukten ännu bättre.

Det viktigaste (och svåraste) när man initierar ett förändringsarbete är viljan, förändring brukar möte motstånd oavsett om det leder till något bättre. Vi vet vad vi har men inte vad vi får. Men medarbetarna på ”vår” fritidsgård har hela tiden varit pådrivande och modiga i sitt förändringsarbete. Att våga titta på sig själv och sina normer och fördomar kan vara läskigt.

Kalendern är illustrerad med olika situationer i form av serier, dessa är för att medarbetare ska ha en situation att utgå ifrån som inte är för nära den egna verksamheten men som ändå skulle kunna ske. Denna situation diskuteras och övas på för att sedan kunna översättas till liknande situationer eller något som faktiskt inträffat på den egna gården. Meningen är att kalendern ska vara flexibel och gå att anpassa till hur arbetet läggs upp på den egna gården. Antingen kan kalendern användas på de ordinarie personalmötena eller så skapas ett speciellt utrymme för inkluderings- och jämställdhetsfrågor.

Kalendern har integrerat Järfälla kommuns värdegrund och de ord som medarbetare arbetar utifrån, att den är skräddarsydd är en förutsättning för att den ska bli ett användbart verktyg. Att nivån på språket hålls enkelt och inte alltför akademiskt är viktigt för att det ska bli begripligt. Serierna och friheten i arbetsmomenten gör att det går att anpassa och blir därmed mer lustfyllt att arbeta med. Begripligt, användbart och roligt – finns det något bättre sätt att arbeta med inkludering?

 

Exempel på hur kan du ställa samma fråga på olika sätt för att inkludera fler.

Illustrationer av Calle Thoor

Publicerad den 17 april, 2015 av Jenny Claesson
Inga kommentarer

Barnboksdags!

Idag är det internationella barnboksdagen och vad passar väl bättre än att lyfta vår alldeles egna barnbok Styrkan sitter inuti – Anna kör skogsmaskin?!

Du kan följa boken på Facebook och läsa mer om den på vår hemsida.

Du beställer boken genom att maila jenny.claesson@addgender.se med hur många du vill köpa och din postadress, boken och faktura kommer i brevlådan. Boken kostar 50 kronor och vi skänker överskottet till barn med dolda handikapp.

Publicerad den 2 april, 2015 av Jenny Claesson
Inga kommentarer

Några tankar inför internationella kvinnodagen: Historiskan

På söndag är det internationella kvinnodagen och varje år så uppkommer diskussioner om dagens varande eller icke varande. Det brukar också komma frågor om varför det inte finns en internationell mansdag (det gör det! 19:e november firas den).

Vi på Add Gender tänkte denna vecka ge er några tankar inför internationella kvinnodagen. Vi börjar med en ny tidning: Historiskan. Den startades som en reaktion på att kvinnor ofta glöms eller faller bort när det är dags att skriva historia. På hemsidan står att läsa: ”Undrar du också var alla kvinnor tagit vägen? Nu kommer Sveriges första tidning med fokus på kvinnorna i historien! Den 2 april utkommer Historiskan, Sveriges första och enda kvinnohistoriska tidskrift.” Jag tycker att det är ett spännande komplement till befintliga historiska tidskrifter. Även tidigare har insatser gjort för att skriva ner och sprida kvinnors historier och balansera upp vår historieskrivning, sök till exempel på herstory för exempel.

Nyligen läste du kanske också om hur kvinnor systematiskt fattas i läroböcker i skolan? Om inte kan du läsa bland annat här i DN om hur deras granskning visar att det finns fler namngivna nazister än kvinnor – 31 nazister och 21 kvinnor i en historiebok för årskurs 8. Det kanske ännu mer förvånande är att granskningen också visade att det blir färre kvinnor i kapitlen om 1900-talet…

Det är viktigt att tänka på hur dessa urval och avgränsningar i den historia som skrivs ner påverkar oss. Jag har till exempel skrivit en uppsats på universitetet om statyer i Stockholm, den visar samma sak. Mycket fler män än kvinnor. Männen avbildades dessutom ofta större än naturlig storlek medan kvinnor snarare tenderar att vara mindre än naturlig storlek. Om man tänker på att statyer är en utdöende hyllningsform kommer även bilden av vem som gjort viktiga saker konserveras. Detta är värt att tänka på.

Inför internationella kvinnodagen i år kan du räkna kvinnor och män i närmsta dagstidning eller nyhetssändning. Detta säger inte allt men det säger något om ett samhälle. Vill du fördjupa din analys kan du även fundera på sammanhang och vem som är aktiv och vem som är passiv. Vem får agera expert?

Stämde mönstret med din föreställning om hur det skulle se ut? Diskutera med dina medmänniskor.

 

 

Publicerad den 2 mars, 2015 av Jenny Claesson
Inga kommentarer
© 2017 Jämställdhetsexperten