Trött? Skaffa digital flickvän!
Det japanska företaget ZMP har tagit fram en ”Passenger Seat Girlfriend” som kan pigga upp på långtråkiga bilfärder. Det är en app för smarta mobiler som kopplas ihop med bilens navigationssystem. Företaget menar att det är svårare att somna bakom ratten om du har sällskap i bilen. Syftet är att öka trafiksäkerheten genom att din ”flickvän” talar i ett gällt tonläge och blir entusiastisk över sevärdheter och omgivningar ni passerar. Om det även kommer att lanseras en digital pojkvän förtäljer inte historien…
Du kan läsa mer här på Ny Teknik
.
Jämställdhetsbarometern 2013
Med fokus på ledarskap sammanställer Ledarna statistik från SCB i en rapport de kallar Jämställdhetsbarometern. Enligt deras uträkning kommer vi har representativ jämställdhet på chefspositioner år 2031 och det är fortfarande stora skillnader mellan branscher. På Motivation.se skriver Einar Wiman under rubriken Lång väg kvar till jämställdhet om rapporten:
”En närmare titt på könsfördelningen bland Sveriges chefer visar att det också finns stora skillnader mellan olika sektorer och branscher. Redan idag är över hälften av cheferna i offentlig sektor kvinnor. Samtidigt är männen kraftigt överrepresenterade bland chefer i privat sektor.”
Jag känner igen det han skriver i om i artikeln och jag kan också tycka att det ibland går långsamt och att vägen till jämställdhet är lång. Men funderar ändå om det inte går lättare och blir roligare om man istället fokuserar på de framsteg som görs? Lyft fram organisationer som är duktiga, lyft fram de företag som står ut i sin bransch och ge förebilder utrymme i media. Fokusera på framgångsfaktorer och gör därmed jämställdhet till något eftersträvansvärt och positivt.
Som jämställdhetsexpert är jag trött på att jämställdhet ofta blir den där frågan som många ser som ett plågsamt skoskav, när det gång på gång visar sig att efter en dialog så tycker vi inte så olika, vi är faktiskt överens. Jag tror att många tror att jämställdhet är besvärligt och svårt för att vi talar om det som ett problem och inte en möjlighet. En fantastisk idé.
Skifta tanken och se hur frågan förändras. Om inte annat för att det är mer motiverande.
Vems intresse fångar du?
”Det finns inga kvinnor”, ”kvinnor vill inte” och ”män stannar inte” hur många gånger har du hört dessa ursäkter för en snedvriden könsfördelning på arbetsplatser? Istället för upprepa att det inte går, vad finns det för alternativ? Hur skapar du en mer inkluderande rekrytering?
Lyssna på Jenny Claesson i Radio Gotland när hon tipsar kring formuleringar och kanaler här. När en ”Teknisk direktör” söktes, till Region Gotland, kom det in 22 ansökningar från män och inte en enda ansökan från en kvinna.
Några generella tips när det kommer till rekrytering är ju att fundera över vilka kanaler du använder, alltså var du publicerar annonsen. Vem läser just där och vilka missar du? Rekryterar du i ditt nätverk och vilka finns där? Oftast består ens nätverk av människor som liknar en själv. Fundera också på positionen ni ska fylla, söker ni efter den som lämnade positionen eller funderar ni nytt kring vem som kan passa?
Tänk på vilka bilder ni använder, bilder fungerar som förebilder eller utestängare beroende vem som betraktar, fundera också ett extra varv på orden ni använder, särskilt beskrivande ord, vad har de för associationer? Kvinnor har en tendens att vilja pricka av varenda krav i annonser medan män oftare söker om de prickar av några av kraven, fundera därför ett extra varv på vad som är krav och vad som är önskemål. Detsamma gäller om ni skriver att någon ska ha en viss utbildning och en viss tids erfarenhet, detta kan begränsa antalet sökande väldigt mycket, vad är viktigast? Erfarenhet eller utbildningen? Fokusera också på människan som ska inneha tjänsten, hur ska personen vara? Försök beskriva hur personen ska arbeta snarare än vad som bör stå i CV:t.
Glöm heller inte att se helheten och bygga team, den du rekryterar ska komplettera de medarbetare som redan finns på plats.
Det finns många sätt att skapa en mer inkluderande rekrytering och är du intresserad så hör av dig till oss!
Hjärnans Dag 2013
Add Gender fanns på plats på Hjärnans Dag som ägde rum i måndags på Folkets Hus i Stockholm. Hjärnans Dag anordnas av Hjärnfonden som Add Gender skänkte 10.000 kronor till i början av året. På plats hade vi bokbord och sålde och signerade vår bok Styrkan sitter inuti – Anna kör skogsmaskin.
Vi träffade även på HJÄRNMANNEN som kommer att cykla genom Sverige på sin semester i sommar för att samla in pengar till hjärnforskningen, vilken hjälte tycker vi! Det går att följa hans väg genom Sverige via hans blogg och han välkomnar cykelkompisar delar av sträckan och säger heller inte nej till en mugg blåbärssoppa.
Vi vill tacka alla som kom förbi vårt bord för att köpa böcker, prata och peppa oss. Älskar tillställningar som fokuserar på möjligheter.
Vill du köpa boken så skicka ett mail till jenny.claesson@addgender.se med din adress och hur många böcker du vill köpa så kommer bok och faktura på posten!
Gamla hundar, nya tider.
Min far har det inte lätt. Två döttrar har han, en som brinner för miljöfrågan och tjatar på honom om giftig färg när han vill elda kartonger på gården och så jag, engagerad jämställdhetsexpert och feminist som ifrågasätter strukturer och praktiker. Över åren har det blivit en del diskussioner, särskilt då min far arbetar som chef. Jag ifrågasätter hur de arbetar med jämställdhetsplaner, hur rekryteringen går till och hur lönerna ser ut.
Ofta kan eller vill han inte gå in på detaljer men ibland så berättar han om hur kön och jämställdhet görs på hans arbetsplats. Jag minns hur bestört han blev när han fick veta att en kvinna fått uppmaning att inte skaffa fler barn eller se sig om efter ett nytt jobb. Att det fick honom att tänka till när fabrikens bästa svetsare inte ville flytta med till nya fabriken på en liten ort därför att hon var rädd att det skulle pratas om henne och hennes fru och att deras barn redan hade gått igenom den processen i nuvarande staden. Han är klok ibland min far, även om det oftast handlar om en inneboende känsla för rättvisa snarare än en förståelse för könsdiskriminerande strukturer. Han har nämligen också gett mig standardsvaren som ”vi har sökt kvinnor men det finns inga kvinnor med rätt kompetens”, ”kvinnor klarar inte vissa arbetsuppgifter, de är för noggranna”, ”vad ska man göra då när inga kvinnor söker tjänsten?”.
Min far har blivit marinerad i jämställdhetssnack i flera år och långsamt sker en framkallningsprocess. I somras berättade han om en fabrik i asien där det tillverkades elektronik. Ett stort antal produkter blev skadade och det upptäcktes att smink från de kvinnor som arbetade där hamnade i produkterna och skadade varorna. Lösningen blev inte att förbjuda smink utan fabriken gick igenom samtliga sminkvarumärken på marknaden och hittade några som inte skadade elektroniken. Kvinnor (och män) fick sedan endast använda dessa märken på fabriken. Vi diskuterade detta sätt att lösa problemet och min far sa att han trodde att i Sverige hade man bara förbjudit smink i den delen av processen och vi pratade om hur det hade påverkat de kvinnor och män som arbetat på den avdelningen.
För några veckor sedan besökte jag mina föräldrar över påsken och han pratade om en ledig chefstjänst och hur han hjälpt till att rekommendera personer för tjänsten. En av hans kontakter fick också tjänsten. Inget konstigt med detta, det är så rekrytering fungerar. Kontakter och nätverk. Den nya chefen var en man i min fars ålder med liknande bakgrund. Tankeställaren som min far fick och berättade om kom när en yngre anställd frågade honom om den nya chefen. En kort enkel fråga som blottade det underförstådda och visade ett så vanligt mönster.
”Vem är hon?”
