Inlägg taggade med ’Feminism’

Vad tror ni att feminism Àr?

Under de senaste dagarna, i kölvattnet av Belinda Olssons utforskande av feminismen har det skrivits otaliga spaltmeter om vad feminism Ă€r och vad som Ă€r bra och dĂ„ligt med perspektivet. Det Ă€r helt i sin ordning, jag tycker att frĂ„gor ska stötas och blötas, det Ă€r ju sĂ„ vi kommer framĂ„t. Det finns dock nĂ„got som skaver i mig. Som jag inte blir kvitt. FrĂ„gan om feminismen gĂ„tt för lĂ„ngt har kommit upp pĂ„ dagordningen (igen). MĂ„nga har presenterat statistik och siffror för att visa pĂ„ att det fortfarande finns en underordning av kvinnor nĂ€r det kommer till makt, ekonomiska resurser och uppdelningen av det obetalda (hem)arbetet. Sedan finns det nĂ„gra som valt att visa frĂ„gans orimlighet genom att ”vĂ€nda” pĂ„ verkligheten. NĂ€r mĂ€n Ă€r rĂ€dda i parker, tjĂ€nar mindre, inte har nĂ„got att sĂ€ga till om… DÅ har feminismen gĂ„tt för lĂ„ngt. SĂ„dana inlĂ€gg har delats och gillats av mĂ„nga i sociala media. Det Ă€r hĂ€r det skaver ordentligt i mig. Vad tror ni att feminism Ă€r?

Ordboksdefinitionen av en feminist Àr att personen ser en struktur som underordnar kvinnor och överordnar mÀn, ett mönster som inte Àr logiskt. Och att personen vill att det mönstret förÀndras.

Om vi skulle fÄ ett samhÀlle dÀr strukturer förÀndrats sÄ att det gynnar kvinnor pÄ ett ologiskt sÀtt sÄ Àr vi lika lÄngt frÄn mÄlet. Feminism handlar inte om att sopa för kvinnor och trycka ner mÀn. Feminism för mig handlar om att utgÄ ifrÄn fakta, sÀtta mÄl och kÀmpa för dem. För en mer jÀmlik och jÀmstÀlld vÀrld dÀr kompetens och intressen ska styra vart du hamnar pÄ arbetsmarknaden och att ekonomisk sjÀlvstÀndighet (livet ut) och kroppslig integritet Àr en sjÀlvklarhet för alla mÀnniskor.

NĂ€r jag ser sĂ„ mĂ„nga smarta mĂ€nniskor falla in i en tanke om feminism som kan gĂ„ för lĂ„ngt sĂ„ blir jag nedstĂ€md. Är det vad ni tycker att feminism Ă€r?

I min feministiska övertygelse finns inte plats för förtryckande strukturer som bygger pÄ gammaldags tankar om kön. I min feministiska övertygelse finns inga alternativ till jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet. För mig kan feminism inte gÄ för lÄngt.

Men med en feministisk analys kan vi tillsammans gÄ lÄngt.

Publicerad den 21 januari, 2014 av Jenny Claesson
2 kommentarer

Bröllopstraditioner och feminism

En undersökning bland 200 kommande brudar i England visar pÄ hur traditioner Àndras i samband med vigsel. Det verkar som att en del brudar faktiskt ser det som ett medvetet feministiskt val att inte hÄlla sig till vissa traditioner.

26% av brudarna ville behÄlla sitt flicknamn i nÄgon form.

19% av brudarna ansĂ„g att vissa bröllopstraditioner  ”i viss mĂ„n” kan uppfattas som ”anti-feministiska”.

76% av brudarna vill att deras far lÀmnar över dem (inte lika vanlig tradition i Sverige reds anm).

9% av brudarna skulle bÀra en annan fÀrg Àn vitt pÄ sin bröllopsdag.

Undersökningen skrivs det om pÄ bland annat Weddingdays (som jag förstÄr har gjort undersökningen) och Huffington Post.

Personligen minns jag att folk blev vĂ€ldigt förvĂ„nade att jag inte behöll mitt flicknamn i samband med vĂ„r vigsel för ett par Ă„r sedan. ”Du som Ă€r jĂ€mstĂ€lldhetsexpert kan ju inte Ă€ndra namn!” var det faktiskt en del som utropade.

För mig Àr det viktigt att traditioner formas efter mÀnniskorna som ska utföra dem och att vi inte Àr onödigt konservativa kring vissa av dem enbart i relation till kön.

Oavsett om det Ă€r en man och en kvinna som gifter sig eller inte (jag utgĂ„r frĂ„n att undersökningen inte har ett perspektiv kring olikkönade- eller samkönade giftermĂ„l eftersom inget nĂ€mns – dĂ„ brukar det vara heteronorm) sĂ„ Ă€r det viktigt att tĂ€nka igenom traditionerna, förhĂ„lla sig till dem och skapa sitt eget helt unika koncept.

Det Àr fler möjligheter vi ska skapa, inte nya snÀva normer!

DÀremot sÄ hade jag en annan fÀrg pÄ klÀnningen Àn vit. Vilket var vÀldigt kontroversiellt för vissa medan andra ansÄg att det var helt upp till mig.

Nu Ă€r jag nyfiken pĂ„ vad mĂ€n anser om feminism i relation till bröllop – och hur samkönade par förhĂ„ller sig till att medvetet bryta eller behĂ„lla vissa traditioner.  Vem vill göra dessa undersökningar? 

Publicerad den 30 juli, 2013 av Pernilla Alexandersson
1 kommentar

Tid för grÀnsöverskridande samarbete

Förra veckan var jag pĂ„ en tillstĂ€llning arrangerad av Sveriges Kvinnolobby dĂ€r det firades det att det Ă€r ett Ă„r kvar till Nordiskt forum i Malmö 2014. PĂ„ forumets hemsida kan man lĂ€sa att det arrangeras av organisationer ur den nordiska kvinnorörelsen i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige och att ett annat namn pĂ„ forumet Ă€r ”New Action on Women’s Rights”.

Syftet med forumet Ă€r att under 12-15 juni 2014 skapa en arena dĂ€r uppskattningsvis 15 000 feminister kan trĂ€ffas för att tillsammans diskutera hur vi pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt skapar ett jĂ€mstĂ€llt samhĂ€lle. Forumet, som tidigare har anordnats i Oslo (1988) och i Åbo (1994), riktas mot allt ifrĂ„n politiker, tjĂ€nstemĂ€n och forskare till aktivister, representanter frĂ„n kvinnorörelsen och civila samhĂ€llet, nĂ€ringslivet, myndigheter och andra intresserade.

SÄ nog finns det anledning att fira. Jag tÀnker att det Àr fÄ gÄnger man fÄr tillgÄng till en sÄdan bred jÀmstÀlldhetsplattform dÀr sÄ mÄnga perspektiv ryms, dÀr man fÄr chans att mötas över grÀnserna. Inte bara över nations- och stadsgrÀnserna, utan ocksÄ över yrkes- bransch och sysselsÀttningsgrÀnserna.  Vad kan en forskare lÀra av en aktivist? Vad kan en politiker lÀra av en genusföretagare? Och vilka visioner och konkreta lösningar kan vi utveckla tillsammans? Möjligheterna Àr oÀndliga!

En förutsÀttning Àr naturligtvis att forumet blir vÀlbesökt och att möjligheterna till dialog finns. För att detta ska ske tror jag att det Àr viktigt att arrangörerna bakom forumet, bÄde under förberedelserna och sjÀlva genomförandet, agerar lyhört och vÀrnar om den förvÀntade heterogeniteten. Den feministiska rörelsen och jÀmstÀlldethetssfÀren genomsyras precis som resten av samhÀllet av maktstrukturer (bland annat klass, etnisk tillhörighet, sexuell lÀggning) och det finns alltid en överhÀngande risk att de resursstarka och normerande rösterna hörs bÀst. Min förhoppning Àr att en plattform som denna inte lÀmnar nÄgon jÀmstÀlldhetsivrare i skymundan.

Personligen hoppas jag Àven pÄ att ett resultat av dagarna ska vara att det skapas en större förstÄelse för varandra mellan oss som pÄ olika sÀtt Àr verksamma inom den feministiska (eller jÀmstÀlldhets-) sfÀren. Ibland kÀnns det som att vi Àr frÄn olika vÀrldar, fast vi faktiskt tillhör en och samma och jobbar för samma mÄl: ett jÀmstÀllt samhÀlle. SÄklart kommer vi inte hÄlla med varandra om allt, men det Àr ju inte meningen heller!

Jag fĂ„r se i vilken roll (tjĂ€nsteman, politiskt aktiv, genusföretagare
) jag sjĂ€lv kommer att besöka forumet (kanske alla), men ett besök blir det. Hoppas vi ses i Malmö 2014!

Publicerad den 18 juni, 2013 av Josefine Carnolf
Inga kommentarer

Maria Arnholm ny jÀmstÀlldhetsminister i Sverige

Nu pÄ morgonen gick ryktena om att Maria Arnholm, statssekreterare hos Nyamko Sabuni skulle bli Sveriges nya jÀmstÀlldhets- och bitrÀdande utbildningsminister. Ryktena visade sig vara sanna. Add Gender följde med spÀnning presskonferensen klockan 10.00 idag. Vi blev mycket glada nÀr Maria presenterades som direktör och feminist.

Vad kan vi förvÀnta oss av henne i övrigt? Hon sa att löneskillnader mellan kvinno- och mansjobb lÄg högt pÄ hennes lista och Àven pojkars misslyckande i skolan och vÄld och sexuellt vÄld i relationer.

Tidigare har Maria Arnholm har varit verkstÀllande direktör för kommunikationsföretaget Springtime 2006-2012, kommunikationsdirektör för COOP Norden 2002-2006 och dessförinnan bland annat stabschef hos socialminister Bengt Westerberg.

Hon sÀger att hon inte behövde fundera lÀnge pÄ om hon skulle tacka ja, hon menar att det Àr det finaste uppdrag hon kan tÀnka sig. Add Gender Àr hoppfulla inför det faktum att hon Àr entreprenöriell, kallar sig feminist och att hon redan pÄ presskonferensen talar om maktstrukturer.

Framtiden Ă€r jĂ€mstĂ€lld – och den börjar nu!

Publicerad den 21 januari, 2013 av Jenny Claesson
2 kommentarer

Varför jÀmstÀlldhet?

JÀmstÀlldhet Àr ett omdebatterat begrepp, mÄnga hÀvdar att det Àr mer fruktbart att tala om det vidare begreppet jÀmlikhet som innebÀr samma rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter för alla. JÀmstÀlldhet avser samma rÀttigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och mÀn.

Vi tÀnker sÄ hÀr: jÀmstÀlldhet kan inte finnas utan jÀmlikhet, de gÄr hand i hand. Vi ser ocksÄ kön som endast en av alla faktorer som pÄverkar din identitet, du kan aldrig bara vara kön, dÀrför Àr jÀmstÀlldhet för oss alltid ett vidare, sÄ kallat intersektionellt begrepp. Alla dessa identitetsbyggare ingÄr i det stora molnet mÄngfald. DÀr hittar du etnisk bakgrund, intressen, hudfÀrg, bakgrund, klÀdstil, kön, sexualitet, trosuppfattning, vad du gillar för mat, vilka högtider du firar och allt annat som gör dig till just dig. Att sÀga att du Àr expert pÄ mÄngfald Àr som att sÀga att du Àr expert pÄ det mesta. Vi har dÀrför valt att kalla oss experter pÄ jÀmstÀlldhet. Det utesluter sÄklart inte att vi har kunskap kring andra identitetsgrunder och att vi alltid anvÀnder en bredare betydelse pÄ jÀmstÀlldhet.

JÀmstÀlldhet som begrepp förekommer ocksÄ i lagtexter och dessutom Àr ordet jÀmstÀlldhet unikt, fÄ sprÄk har ett ord som uttrycker jÀmlikhet mellan könen. Vilket gör det roligt att anvÀnda bara för att det uppenbarligen Àr en viktigt frÄga i Sverige eftersom det behövs ett eget ord.

Just nu pÄgÄr en debatt om att skrota begreppet jÀmstÀlldhet och bara tala om feminism. Det finns en poÀng i det eftersom jÀmstÀlldhet inte nödvÀndigtvis betyder genusperspektiv. Du kan arbeta för jÀmstÀlldhet utan att anvÀnda genusteorin för att förklara vÀrlden. PÄ Add Gender fortsÀtter vi anvÀnda jÀmstÀlldhetskonsult, jÀmstÀlldhetsexpert och jÀmstÀlldhet Àn sÄ lÀnge men vi vÀlkomnar alltid diskussioner om vÄrt omrÄde och vÄr bransch. Att vrida och vÀnda pÄ begrepp och att ifrÄgasÀtta praktiker och vanor Àr det enda sÀttet att stÀndigt utvecklas.

Tyck sĂ„ mycket ni orkar – det Ă€r det som gör oss bra.

Publicerad den 11 december, 2012 av Jenny Claesson
2 kommentarer
© 2017 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten