Inlägg taggade med ’inkludering’

LÄt det komma en förÀndring

Jag Àr inte sÄ noga med högtider och traditioner. Jag blir nog tvÀrtom rastlös nÀr saker upprepas och sker som förvÀntat. Gillar variation, avskyr rutiner. Jag tror att rutiner fÄr oss att fastna i beteenden utan att egentligen reflektera, de fÄr oss att lyda blint utan att ifrÄgasÀtta om det verkligen Àr den hÀr ordningen som fÄr oss att mÄ bra.

Idag tog jag en promenad pĂ„ SkogskyrkogĂ„rden. TraditionsfrĂ„nvĂ€nd som jag Ă€r insĂ„g jag först nĂ€r jag kom dit att det just nu Ă€r den stunden pĂ„ Ă„ret dĂ€r vi extra mycket hedrar vĂ„ra döda. De som gĂ„tt bort och lĂ€mnat minnen efter sig. Fina och tunga, svĂ„ra och lĂ€tta att bĂ€ra vidare för dem som blivit kvar. Oavsett sĂ„ har alla namnen pĂ„ sten efter sten en stor betydelse för nĂ„gon. För mig Ă€r det bokstĂ€ver och naturmaterial, för nĂ„gon annan – saknad och sjĂ€l.

Och jag drabbas sĂ„ plötsligt av hur kort allting Ă€r. Den hĂ€r dagen Ă€r kort. IgĂ„r susade förbi. Och imorgon
 jag vet inte. Kanske imorgon inte ens finns för mig.

För nÄgon kommer imorgon inte finnas.

Jag kramar handen jag har i min och tittar ut över gravarna. Alla dessa avslutade liv. Alla ord de sagt, skratt de skrattat, tÄrar de grÄtit. Tystnaden och lugnet.

Jag kastar ett gulnat löv i önskebrunnen vid Skogskapellet och ber tyst: lĂ„t det komma en förĂ€ndring. Och sĂ„ faller tanken och landar i mörkret. HjĂ€rnan börjar stĂ€lla mig frĂ„gor om ondska och jag har inga svar. Ser ner pĂ„ mina kĂ€ngor i ett försök att hindra tĂ„rarna frĂ„n att stiga rakt upp i ögonen. Jag Ă€r en del av ett samhĂ€lle som sĂ„gar av grenen det sitter pĂ„. Ett samhĂ€lle dĂ€r det som ”inte hĂ€nder hĂ€r” hĂ€nder precis hĂ€r. En vĂ€rld dĂ€r vi rĂ€ddhĂ„gset, fĂ„fĂ€ngt och patetiskt stĂ€nger om oss som om det ens var möjligt att inte vara en del av övrig vĂ€rld, sĂ€tter upp osynliga och meningslösa grĂ€nser. DĂ€r vi vill ha kakan men Ă€ndĂ„ Ă€ta den, trots att den Ă€r sĂ„ stor att vi krĂ€ks nĂ€r vi gör det.

FrÄgorna rusar omkring i huvudet som en hysterisk fluga i panik och landar i det som Àr omöjligt att greppa. Lika omöjligt att förstÄ som att jag en dag inte lÀngre ska ha en kropp att gÄ omkring med.

Jag förstÄr inte hatet.

Varför Àgnar sÄ mÄnga mÀnniskor sina begrÀnsade timmar pÄ jorden till att hata andra och deras olikheter?

Varför tillĂ„ter sĂ„ mĂ„nga mĂ€nniskor sina egna livstimmar att slukas upp av det? Hur orkar mĂ€nniskor bry sig om vad andra – för dem helt okĂ€nda! – gör eller beter sig? PĂ„ vilket sĂ€tt Ă€r det relevant hur andra ser ut eller vĂ€ljer att leva sina liv? PĂ„ vilket sĂ€tt Ă€r det viktigt att Ă€ndra pĂ„ det som inte angĂ„r oss? PĂ„ vilket sĂ€tt Ă€r det störande vem nĂ„gon annan Ă€lskar, vad nĂ„gon annan tror pĂ„, vad nĂ„gon annan vĂ€ljer att ha pĂ„ middagsbordet?

SĂ„ lĂ€nge det inte skadar nĂ„gon och sĂ„ lĂ€nge ingen annan tvingar dig att leva som dem – hur kan det vara vĂ€rt att lĂ€gga tid, tankar och hat pĂ„ det? Vi har ju sĂ„ mycket annat att stĂ„ i innan det tar slut. Vi mĂ„ste skratta och prata, Ă€lska och fundera, skrika och grĂ„ta, förstĂ„ och stĂ„ förundrade.

Hur har ni tid att hata?

Jag kommer aldrig förstÄ.

Vi gĂ„r upp mot höjden och minneslunden. TvĂ„ barn cyklar levande omkring. NĂ„gra enstaka ljus fladdrar i eftermiddagsljuset. Ett Ă€ldre par stĂ„r tysta och ser ut över kyrkogĂ„rden, de har precis lagt ned en hjĂ€rtformad sten med texten ”Jag Ă€lskar dig”.

Och jag tÀnker: lÄt det komma en förÀndring.

För imorgon kan det vara för sent.

Publicerad den 26 oktober, 2015 av Frida Nilsson
1 kommentar

Samspelskalendern – att störa och beröra

Tjejer och killar Àr ungefÀr lika nöjda med sin fritid, men det Àr vanligare att tjejer avstÄr frÄn att besöka en fritidsaktivitet pÄ grund av rÀdsla för att bli dÄligt bemötta enligt Ungdomsstyrelsens rapport frÄn 2014. MÄnga ungdomar uttryckte ocksÄ att personalen Àr en av de viktigaste anledningarna till att de vill delta i olika fritidsaktiviteter. För att kunna bemöta alla olika ungdomar pÄ ett bra sÀtt Àr det dÀrför viktigt att vÄga granska sig sjÀlv och sina normer och fördomar.

Hösten 2014 gjorde JĂ€rfĂ€lla kommun en stor satsning för att öka kunskapen och kompetensen kring jĂ€mstĂ€lldhet och inkludering hos medarbetarna inom hela sin fritidsverksamhet.  Stor vikt lades vid att inkludera alla fritidsgĂ„rdar i kommunen och Ă€ven ledningen. Add Gender anlitades för att utveckla ett metodmaterial med syfte att öka personalens möjlighet att metodiskt arbeta med inkludering och jĂ€mstĂ€lldhet pĂ„ kommunens alla fritidsgĂ„rdar. I arbetet med Samspelskalendern, utryckte personalen att ”de Ă€ntligen kunde gĂ„ frĂ„n snack till verkstad”.

Samspelskalendern finns till för att störa och beröra och har visat hur ett genusperspektiv kan pĂ„verka gamla vanor och förestĂ€llningar som ofta utgĂ„r frĂ„n tanken om att ”hĂ€r kĂ€nner sig alla vĂ€lkomna sĂ„ vi gör bara som vi brukar”.  Samspelskalendern Ă€r uppdelad för att skapa en balans mellan att prata och att agera. Detta gör det till ett flexibelt verktyg som kan anpassas efter verksamhetens egna behov och hur personalen vill lĂ€gga upp jĂ€mstĂ€lldhetsarbetet. Samspelskalendern innehĂ„ller kompetensutveckling, övningar och konkreta mĂ„l för varje mĂ„nad för att fĂ„ arbetet integrerat i verksamheten. Varje mĂ„nad inleds med en illustration som beskriver en situation som har intrĂ€ffat eller kan uppstĂ„ inom ungdomsverksamheter. Illustrationen Ă€r till för att lĂ€ttare kunna öppna upp för diskussion mellan medarbetarna och kan Ă€ven fungera som diskussionsunderlag tillsammans med ungdomarna.

Ett konkret exempel, taget ur Samspelskalendern, Àr vikten av att reflektera vilka grupper som tilltalas av verksamhetens olika aktiviteter. NÀr till exempel tÀvling anvÀnds som metod Àr det ofta viktigt att det krÀvs olika kompetenser och speciellt viktigt att inte lÄta snabbhet och styrka dominera. Att istÀllet betona vikten av exempelvis samarbete, noggrannhet, kvalitet eller estetik öppnar för att andra kvaliteter ocksÄ vÀrderas.

Ett annat handlar om tilltal och hur vi stĂ€ller frĂ„gor…

Med JÀrfÀlla fritidsgÄrdspersonals feedback i Ätanke har vi pÄ Add Gender nu utvecklat en andra version av Samspelskalendern, med syfte att sprida erfarenheter och slutsatser till en bredare mÄlgrupp. Resultatet blev en kalender som Àr anpassad till att stötta alla som arbetar med unga, oavsett verksamhet.

LÀrare, fritidsledare och andra vuxna som arbetar med ungdomar har en viktig roll i att pÄverka och stÀlla krav. Serierna och friheten i arbetsmomenten gör att det gÄr att anpassa arbete och att det dÀrmed blir effektivare och mer lustfyllt!

 

Är du intresserad av att veta mer, klicka hĂ€r!

Samspelskalendern köper du enkelt genom att skicka ett mail till: Nakima.ackerhans.schreiber@addgender.se

Publicerad den 29 september, 2015 av Nakima Ackerhans Schreiber
Inga kommentarer

Samspel – en kalender om inkludering

Under förra Äret genomförde Add Gender observationer pÄ en fritidsgÄrd i JÀrfÀlla kommun och under 2015 har vi arbetat vidare med ett konkret koncept för dem att kunna arbeta metodiskt med inkludering. Arbetet har de senaste mÄnaderna drivits av Nakima Ackerhans Schreiber som Àr i slutfasen av sin utbildning till Kaospilot.

Under hennes ledning och med involvering av kommunen och hela fritidsverksamheten i JÀrfÀlla har ett koncept vuxit fram i nÀra samarbete med medarbetare. Det blev en kalender med bÄde kompetensutveckling, övningar och mÄl för varje mÄnad för att fÄ arbetet integrerat i verksamheten. Att ledningen Àr med och stöttar Àr en viktig nyckel i jÀmstÀlldhets- och jÀmlikhetsarbete och det Àr glÀdjande att JÀrfÀlla kommun satsar resurser pÄ frÄgan. De har varit intresserade, stöttande och stÀllt bra krav under resans gÄng. Vilket gjort slutprodukten Ànnu bÀttre.

Det viktigaste (och svĂ„raste) nĂ€r man initierar ett förĂ€ndringsarbete Ă€r viljan, förĂ€ndring brukar möte motstĂ„nd oavsett om det leder till nĂ„got bĂ€ttre. Vi vet vad vi har men inte vad vi fĂ„r. Men medarbetarna pĂ„ ”vĂ„r” fritidsgĂ„rd har hela tiden varit pĂ„drivande och modiga i sitt förĂ€ndringsarbete. Att vĂ„ga titta pĂ„ sig sjĂ€lv och sina normer och fördomar kan vara lĂ€skigt.

Kalendern Àr illustrerad med olika situationer i form av serier, dessa Àr för att medarbetare ska ha en situation att utgÄ ifrÄn som inte Àr för nÀra den egna verksamheten men som ÀndÄ skulle kunna ske. Denna situation diskuteras och övas pÄ för att sedan kunna översÀttas till liknande situationer eller nÄgot som faktiskt intrÀffat pÄ den egna gÄrden. Meningen Àr att kalendern ska vara flexibel och gÄ att anpassa till hur arbetet lÀggs upp pÄ den egna gÄrden. Antingen kan kalendern anvÀndas pÄ de ordinarie personalmötena eller sÄ skapas ett speciellt utrymme för inkluderings- och jÀmstÀlldhetsfrÄgor.

Kalendern har integrerat JĂ€rfĂ€lla kommuns vĂ€rdegrund och de ord som medarbetare arbetar utifrĂ„n, att den Ă€r skrĂ€ddarsydd Ă€r en förutsĂ€ttning för att den ska bli ett anvĂ€ndbart verktyg. Att nivĂ„n pĂ„ sprĂ„ket hĂ„lls enkelt och inte alltför akademiskt Ă€r viktigt för att det ska bli begripligt. Serierna och friheten i arbetsmomenten gör att det gĂ„r att anpassa och blir dĂ€rmed mer lustfyllt att arbeta med. Begripligt, anvĂ€ndbart och roligt – finns det nĂ„got bĂ€ttre sĂ€tt att arbeta med inkludering?

 

Exempel pÄ hur kan du stÀlla samma frÄga pÄ olika sÀtt för att inkludera fler.

Illustrationer av Calle Thoor

Publicerad den 17 april, 2015 av Jenny Claesson
Inga kommentarer

Det vÄras för transinkludering!

Nu i dagarna kan vi runtom i Sverige se reklam för ÅhlĂ©ns nya kampanj VĂ„rmod. Den presenteras med orden: ”VĂ„ren tillhör de som vĂ„gar prova nya mönster och bryta gamla. Nu finns massor av nya sĂ€tt att möta den pĂ„. Hitta ditt!” 

Lea T frĂ„n ÅhlĂ©ns kampanj VĂ„rmod.

I den hĂ€r kampanjen arbetar ÅhlĂ©ns tillsammans med en modell som i allra högsta grad representerar mod och styrka att bryta gamla mönster – den italienska toppmodellen Lea T.

Lea T Àr en internationellt kÀnd och eftertraktad toppmodell, född i Brasilien och uppvuxen i Italien. Hon slog igenom som Givenchys ansikte 2010 och har blivit fotograferad för ett antal stora magasin, bland annat Vogue. Sedan 2014 frontar hon Redkens hÄrvÄrdskampanjer. Tidningen Forbes har utnÀmnt henne till en av de tio mest inflytelserika kvinnorna inom den italienska modeindustrin.

Och inflytelserik Àr hon, pÄ mer Àn ett sÀtt. Genom sin enorma framgÄng inom modeindustrin bidrar hon till att förÀndra inte bara vÄr attityd kring stora brokiga mönster men ocksÄ kring hur vi förhÄller oss till köns- och cisnormer. Lea T Àr nÀmligen transkvinna.

Hon Ă€r inte heller ensam normbrytare i branschen. Vi börjar se allt fler modeller som utmanar de traditionella köns- och genusuttrycken inom modeindustrin. Exempelvis Ă€r modellen Casey Legler synnerligen aktuell i sammanhanget – hon har signats till Ford Models uteslutande för att visa herrklĂ€der. Hon Ă€r dĂ€rmed den första kvinnan nĂ„gonsin som Ă€r signad som en internationell manlig modell.

Casey Legler som modell för Diesel.

ÅhlĂ©ns Ă€r heller inte enda svenska klĂ€dföretaget som vĂ€ljer att arbeta med normbrytande modeller och uttryck. Svenska JC hade i Crocker-kollektionen frĂ„n 2014 en och samma modell för bĂ„de herr- och damjeans. Modellen Erika Linder stylas stereotypt manligt och stereotypt kvinnligt för de respektive könade kollektionerna.

Erika Linder Àr modell för bÄde herr- och damkollektionen i JC:s Crocker-kampanj frÄn 2014.

Det kan kanske tyckas ytligt, men att modeindustrin Àr med och sÀtter upp ramar för vad som gÄr och inte gÄr an enligt köns- och cisnormer Àr knappast nyheter. DÀrför Àr det ocksÄ glÀdjande att se att fler och fler modeaktörer tar sitt ansvar och tÀnker utanför boxen.

Transpersoner vÀrlden över Àr en mycket utsatt grupp, och Àr Àven starkt överrepresenterade nÀr det gÀller sÄvÀl psykisk ohÀlsa, sjÀlvskador, hot, hatbrott, vÄld och sjÀlvmord. Lea T:s mod att vara öppen med sin transerfarenhet och hennes och andra normbrytares framgÄngar inom modevÀrlden kan förhoppningsvis medverka till att luckra upp cis- och könsnormer och normalisera transpersoners existens i offentligheten en smula, och dÀrigenom bÄde verka uppmuntrande för andra transpersoner men ocksÄ minska de fördomar som uppkommer i tystnad och brist pÄ möten.

Vi följer med stort intresse den normbrytande utveckling som nu sker inom den internationella modeindustrin!

Det vÄras för transinkludering!

Publicerad den 26 mars, 2015 av Frida Stjernholm
1 kommentar

Vems intresse fÄngar du?

”Det finns inga kvinnor”, ”kvinnor vill inte” och ”mĂ€n stannar inte” hur mĂ„nga gĂ„nger har du hört dessa ursĂ€kter för en snedvriden könsfördelning pĂ„ arbetsplatser? IstĂ€llet för upprepa att det inte gĂ„r, vad finns det för alternativ? Hur skapar du en mer inkluderande rekrytering?

Lyssna pĂ„ Jenny Claesson i Radio Gotland nĂ€r hon tipsar kring formuleringar och kanaler hĂ€r. NĂ€r en ”Teknisk direktör” söktes, till Region Gotland, kom det in 22 ansökningar frĂ„n mĂ€n och inte en enda ansökan frĂ„n en kvinna.

NÄgra generella tips nÀr det kommer till rekrytering Àr ju att fundera över vilka kanaler du anvÀnder, alltsÄ var du publicerar annonsen. Vem lÀser just dÀr och vilka missar du? Rekryterar du i ditt nÀtverk och vilka finns dÀr? Oftast bestÄr ens nÀtverk av mÀnniskor som liknar en sjÀlv. Fundera ocksÄ pÄ positionen ni ska fylla, söker ni efter den som lÀmnade positionen eller funderar ni nytt kring vem som kan passa?

TÀnk pÄ vilka bilder ni anvÀnder, bilder fungerar som förebilder eller utestÀngare beroende vem som betraktar, fundera ocksÄ ett extra varv pÄ orden ni anvÀnder, sÀrskilt beskrivande ord, vad har de för associationer? Kvinnor har en tendens att vilja pricka av varenda krav i annonser medan mÀn oftare söker om de prickar av nÄgra av kraven, fundera dÀrför ett extra varv pÄ vad som Àr krav och vad som Àr önskemÄl. Detsamma gÀller om ni skriver att nÄgon ska ha en viss utbildning och en viss tids erfarenhet, detta kan begrÀnsa antalet sökande vÀldigt mycket, vad Àr viktigast? Erfarenhet eller utbildningen? Fokusera ocksÄ pÄ mÀnniskan som ska inneha tjÀnsten, hur ska personen vara? Försök beskriva hur personen ska arbeta snarare Àn vad som bör stÄ i CV:t.

Glöm heller inte att se helheten och bygga team, den du rekryterar ska komplettera de medarbetare som redan finns pÄ plats.

Det finns mÄnga sÀtt att skapa en mer inkluderande rekrytering och Àr du intresserad sÄ hör av dig till oss!

Publicerad den 25 april, 2013 av Jenny Claesson
Inga kommentarer
© 2024 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten