Inlägg taggade med ’Kvotering’

InlÀgg i kvoteringsdebatten i bolagsstyrelser

Vi strÀvar efter ett jÀmstÀllt samhÀlle dÀr kvinnor och mÀn fördelar makt och inflytande pÄ ett rÀttvist sÀtt. Jag föresprÄkar att lagstiftning bör anvÀndas för att pÄskynda beteenden som för oss i riktning mot det samhÀllet. Att tillÀmpa argument för en rÀttvis maktfördelning hjÀlper inte. Att hÀnvisa till lönsammare bolag fungerar inte. Herregud, vi vet ju att forskning visar att ledningsgrupper pÄ lite lÀngre sikt Àr mer effektiva och innovativa om de Àr heterogent sammansatta. Ja, det hÀr vet vi nu, alla Àr överens. Men varför kavlar inte nÀringslivet upp Àrmarna? för att lÄna Pernillas frÄgestÀllning i en artikel pÄ Nyheter24.

Att Àgarna skulle vara orolig för den svajiga första tiden med en jÀmstÀlld ledning Àr vÀl inte orsaken? Jag tvivlar pÄ att Àgarna lutar sig mot denna forskning nÀr valet av styrelse nalkas. Nej dÄ, det handlar om makt, och maktdelning. MÄnga bolagsstyrelser föresprÄkar status quo nÀr det kommer till maktdelning. Om bolaget pÄ lÀngre sikt skulle göra bÀttre ifrÄn sig Àr av underordnad betydelse för Herr Makt, om han riskerar att bli maktlös pÄ kuppen.

Ägare och styrelse har i mĂ„nga bolag en stark koppling till varandra. De Ă€r styrelseledamöter i varandras bolag, Ă€r bĂ„de Ă€gare och styrelseledamot och det handlar mycket om nĂ€tverk, styrelseproffs och 
 konservatism.

Skillnaden i sammansÀttningen av styrelser mellan statliga bolag och privata stavas Àgardirektiv. Styrelser för statliga bolag vÀljs av staten, dÀr finns ett mÄlmedvetet arbete frÄn Àgaren att fler kvinnor ska in i styrelser. Den offentliga sektorn och de statliga bolagen ska driva pÄ utvecklingen mot mer jÀmstÀlldhet genom att vara goda förebilder. (För ett Är sedan var, enligt Finansdepartementet, 49% av styrelseledamöterna kvinnor i statligt helÀgda bolag jÀmfört med 24% i börsbolagen.)

I börsbolagen tas i bÀsta fall en styrelseprofil fram som beskriver den önskade kompetensen för de nÀrmaste Ären. Sedan Àr det upp till valberedningen (som representerar Àgaren) att ta fram kandidater till styrelsen. Finns kravet frÄn Àgaren att styrelsens sammansÀttning ska vara könsbalanserad, kan en lita pÄ att sÄ ocksÄ kommer att ske.

Men i mÄnga privata bolag finns inget sÄdant krav för att det skulle innebÀra en maktförskjutning frÄn den som tidigare Àgt makten till nÄgon annan. FrÄn han till hon.

Att sÄlunda vara för en könsbalanserad styrelsevÀrld men mot lagstiftad könskvotering som medel för mÄlet, Àr att ha en naiv övertro pÄ att dagens Àgare och bolagsstyrelser frivilligt skulle ge ifrÄn sig makt. För sÄ Àr det, ska en grupp erhÄlla makt, mÄste en annan ge ifrÄn sig densamma. Det har, om inte annat, historien lÀrt oss.

Publicerad den 16 oktober, 2014 av Henrik Lovgren
Inga kommentarer

Svenskt NÀringsliv curlar medlemsföretagen

IgÄr sÄ skrev jag om en debattartikel i DN av Nyamko Sabuni (FP), lÀs den gÀrna! Kortfattat gick den ut pÄ att jÀmstÀlldhetspolitiken föreslÄs stramas Ät, att höga politiker oavsett blocktillhörighet Àr beredda att tala om bÄde strukturella förÀndringar och lagstiftande, tvingande jÀmstÀlldhetspolitik.

Detta Àr ett stort steg, ett större steg Àn vad mÄnga som inte Àr aktiva i Àmnet kan förestÀlla sig. Det hÀr Àr stort!

SjÀlvklart fÄr stora grejer stort genomslag. Debattartikeln har fÄtt mÄnga blogghÀnvisningar och de flesta verkar arga, förvÄnade, chockade. Jag har mÄnga Äsikter men Àr mest glad att det Àntligen börjar röra pÄ sig pÄ allvar. Jag tycker Sabunis debattartikeln Àr mycket bra och genomtÀnkt Àven om jag anser att just börsbolag inte berör sÄ mÄnga kvinnor och mÀn. Jag Àr dock kapabel att göra flera saker samtidigt, sÄ varför skulle politikerna inte ocksÄ vara det?

Nu till det intressanta i bakvattnet av detta. I Aftonbladet kan vi lĂ€sa om att Svenskt NĂ€ringsliv gĂ„r till motattack. De kan sjĂ€lvklart inte acceptera detta. De tycker att man istĂ€llet ska ”prata med företagen” och hĂ€nvisar till deras statistik som visar att det ”görs mycket”. SĂ„ hĂ€r skriver Aftonbladet:

Enligt Svenskt NÀringslivs statistik jobbas det aktivt med jÀmstÀlldhetsfrÄgor ute pÄ företagen. Svenskt NÀringsliv föredrar att prata med företagen framför ÄtgÀrder som dem som Sabuni föreslÄr.

– NĂ€r jag pratar med företagen visar de tydligt att dessa frĂ„gor Ă€r viktiga för dem. De vill vara attraktiva arbetsgivare och detta Ă€r en högaktuell frĂ„ga, sĂ€ger Carina Lindfelt.

Nu ska vi se… Lindfelt hĂ€nvisar till Svenskt NĂ€ringslivs rapport frĂ„n 2012: Kampen om kompetensen lyfter jĂ€mstĂ€lldheten. HĂ€r har vi nĂ„gra slutsatser direkt tagna ur rapporten, som jag tycker hĂ€nger tydligast ihop med Lindfelts resonemang. Deras skrivelser Ă€r i kursivt och mina anteckningar kommer direkt efter varje punkt.

Exempel pÄ mÄlsÀttningar för ökad mÄngfald och jÀmstÀlldhet:

- 30 procent av chefspositionerna inom företaget Är 2015 ska innehas av
kvinnor (SAAB Group).

Bra med ett mÀtbart och tidssatt mÄl! Förutom faktumet att vi alltid rekommenderar att man ocksÄ nÀmner mÀn som variabel.

- Fördelningen kvinnor / mÀn pÄ chefsnivÄ ska vara densamma som fördelningen
kvinnor / mÀn bland de anstÀllda i landet (Tele2).

Bra! HÀr ser vi att Tele2, som Àr en av Add Genders referenskunder ocksÄ nÀmner mÀn i mÄlsÀttningen. SÀtt dit en tid sÄ Àr det toppenbra!

- Inför varje chefsrekrytering ska det finnas lika mÄnga kvinnor som mÀn bland
kandidaterna (Tele2).

Tele2 igen, bra!

Som ni ser Àr jag inte negativ, jag tycker att Svenskt NÀringsliv ska vara stolta över medlemsföretagen som gör massa saker för jÀmstÀlldhet och mÄngfald. Det Sabuni sÀger Àr inte det, hon sÀger att det gÄr för lÄngsamt. Detta Àr nÄgonting som jag hÄller med om till hundra procent. Kapaciteten för att öka takten och skapa resultat snabbare Àr mycket större inom bolagen, kraven som redan finns frÄn lagstiftningen möts inte upp! De hÄller en maklig takt, med undantag dÄ frÄn SAAB Group som faktiskt satt ett tidssatt mÄl, men jag har lyssnat sjÀlv pÄ HÄkan Buskhe, VD pÄ SAAB Group, och jag Àr helt sÀker pÄ att han sjÀlv skulle sÀga att de kan göra mer och har Ànnu högre ambitioner.

Men lÄt oss dissekera detta ytterligare.

Enligt Svenskt NÀringslivs statistik jobbas det aktivt med jÀmstÀlldhetsfrÄgor ute pÄ företagen. 

Svenskt NĂ€ringslivs rapport innehĂ„ller ingen som helst statistik som visar att företagen jobbar aktivt. Inte ”antal företag som har en jĂ€mstĂ€lldhetsplan” inte ”antal företag som har ett tidssatt och mĂ€tbart mĂ„l”. Inte ”antal företag som har en handlingsplan mot krĂ€nkningar och trakasserier.” Den enda statistik som redovisas Ă€r ”antal kvinnor”. Det Ă€r inte jĂ€mstĂ€lldhet!

SĂ„ hĂ€r stĂ„r det i Svenskt NĂ€ringslivs rapport om sjĂ€lva arbetet och inte enbart ”antal kvinnor”:

En viktig trend, som sannolikt kommer att snabba pÄ utvecklingen, Àr att mÄnga ledande börsbolag idag formulerar tydliga mÄl för mÄngfald och jÀmstÀlldhet pÄ företagsledningsnivÄ som följs upp genom löpande rapportering till styrelsen.

”MĂ„nga ledande börsföretag”… De verkar ha glömt att Diskrimineringslagen krĂ€ver ett ”aktivt och mĂ„linriktat arbete”. ”MĂ„nga…” det borde stĂ„ ”alla”. Skönt misstag av Svenskt NĂ€ringsliv att skriva in i deras egen rapport att nĂ„gra av deras medlemsföretag inte följer lagen.

Svenskt NÀringsliv Àr en förÀlder som fortsÀtter upprepa att barnen faktiskt Àr bÀst pÄ piano, fastÀn fakta sÀger nÄgot helt annat. Dessutom verkar de bara curla sina döttrar och helt lÀmna sönerna utanför pianolektionen. 

Det jag vet Ă€r att nĂ€r vi ”pratar med företagen” varje dag i vĂ„rt arbete som jĂ€mstĂ€lldhetsexperter sĂ„ visar vĂ„r ”statistik” att det Ă€r alldeles för mĂ„nga som inte vill lĂ€gga resurser pĂ„ ett strategiskt och affĂ€rsinriktat jĂ€mstĂ€lldhetsarbete. Alldeles för mĂ„nga följer inte ens Diskrimineringslagen i dess enklaste form.

Diskriminieringsombudsmannen gjorde en granskning inom mediabranschen, hÀlften av företagen inkom inte ens med material i tid. Och en gransking av GS-facket visade att endast 1 av 5 företag hade upprÀttat en jÀmstÀlldhetsplan och genomfört en lönekartlÀggning, vilket mÄste göras enligt lag (det förstnÀmnda vid minst 25 anstÀllda).

SÄ kom igen nu Svenskt NÀringsliv, kan man inte bÄde vara stolt över sina medlemsföretag samtidigt som man faktiskt inte curlar fram dem inom jÀmstÀlldhetsfrÄgan? Det tror jag att man kan!

Mer lÀsning: FP:s jÀmstÀlldhetslag fÄr kritik av allianskamrater, Aftonbladet

 

Publicerad den 20 januari, 2013 av Pernilla Alexandersson
2 kommentarer

JÀmstÀlldhetspolitiken stramas Ät

I DN idag kan man lÀsa Nyamko Sabunis (FP) debattartikel om jÀmstÀlldhetspolitiken i Sverige, och dÄ specifikt i relation till lednings- och Àgarrepresentation i svenska börsbolag.

Ekonomisk makt Àr reell makt. SÄ lÀnge kvinnor inte har ekonomisk makt, sÄvÀl offentlig som privat, pÄ samma sÀtt som mÀn kommer Sverige att fortsatt vara ett ojÀmstÀllt land. Detta bör vi bryta.

Det ska vi göra med respekt för den ÀganderÀtt liberaler i mÄnga partier och i det svenska nÀringslivet alltid försvarat. Vi ska fortsÀtta respektera Àgarnas rÀtt att utse styrelse och ledningsgrupper. Vad vi dÀremot aldrig kan acceptera Àr en ordning dÀr kön betyder mer Àn kompetens.

Meritokrati bör gÀlla fullt ut vid tillsÀttningar och utnÀmningar. Att meritokrati ska rÄda Àr det ingen som öppet ifrÄgasÀtter, ÀndÄ sorteras kompetenta kvinnor bort i processerna.

Skriver Sabuni och kritiserar Àven i debattartikeln EU-kommissionens lagstiftningsförslag för kvotering. LÀs mitt tidigare inlÀgg om detta.

HĂ€r finner du debattartikeln.

Publicerad den 19 januari, 2013 av Pernilla Alexandersson
2 kommentarer

Vad ska man egentligen tycka om könskvotering?

I gĂ„r fick jag frĂ„gan: vad tycker du Ă€r den viktigaste frĂ„gan just nu inom jĂ€mstĂ€lldhet? Jag svarade att det kanske inte Ă€r den viktigaste, men den frĂ„gan som alltid kommer upp i vilket forum man Ă€n Ă€r och vilket jĂ€mstĂ€lldhetstema man Ă€n pratar om sĂ„ Ă€r det just nu ”könskvotering i bolagsstyrelser”.

HĂ€romveckan var jag pĂ„ en konferens i VĂ€rmland, Karlstad, om jĂ€mstĂ€lld tillvĂ€xt. PwC Sveriges VD, Hans Börsvik, var pĂ„ plats och frĂ„gan om kvotering kom pĂ„ tal. Han svarade pĂ„ ett ungefĂ€r att han pendlade mycket i frĂ„gan och att han inte var för, men att ett hot om kvotering kanske kan vara bra? IgĂ„r, den 14:e november, deltog jag pĂ„ Klara-K:s konferens ”The Female Effect” pĂ„ Rival i Stockholm. DĂ€r hade jag Ă€ran att Ă€ntligen lyssna till AllBrights VD, Rebecca Lucander, vi har tidigare anvĂ€nt oss av deras rapporter i vĂ„rt arbete pĂ„ Add Gender. Hon fick ocksĂ„ frĂ„gan om kvotering och hon verkade mer intresserad av andra alternativ – om jag uppfattade henne rĂ€tt?

AllBright-rapporten för 2012 visar följande intressanta fakta: 40 procent av bolagen i Sverige inte har en enda kvinna i sina ledningsgrupper.

PĂ„ konferensen ”The Female Effect” fick jag Ă€ven Ă€nnu en gĂ„ng lyssna pĂ„ McKinseys representanter frĂ„n deras projekt ”Women matter”, inom vilket de har presenterat flera rapporter. Deras rapporter visar att företag visar bĂ€ttre resultat i alla olika dimensioner om de har minst tre kvinnor i den absoluta toppen i företaget. LĂ€gg det faktumet till AllBrights fakta hĂ€r ovan. ”40 procent av de svenska bolagen har inte en enda kvinna i sin ledning.” Inte bra för Sverige! TyvĂ€rr ser det ut ungefĂ€r sĂ„ hĂ€r i de flesta lĂ€nder i Europa… Ett Europa i kris… ett Europa dĂ€r 60 procent av de som tar examen Ă€r kvinnor…

DÀrför har nu Viviane Reding, Vice-president pÄ EU-kommissionen och EU:s komissionÀr för mÀnskliga rÀttigheter och medborgarskap, drivit igenom ett förslag om kvotering till bolagsstyrelser. EU-kommissionen har nu sagt ja till detta och det Àr ett stort steg i arbetet för kvotering. Det Àr dock inte sÀkert att det blir ett ja kring om detta kommer att bli en riktlinje eller lag i medlemslÀnderna. MÄlet Àr 40 procent till 2020.

Kvotera en tomtemor?

NĂ€stan varje gĂ„ng jag förelĂ€ser fĂ„r jag frĂ„gan om vad jag som jĂ€mstĂ€lldhetsexpert tycker om kvotering till bolagsstyrelser. Jag brukar svara lite olika. För att jag, precis som PwC:s VD, pendlar. Mitt vanligaste svar Ă€r att ”Pernillan” i mig Ă€r för, för hon Ă€r ung, driven, kvinna och trött pĂ„ att det gĂ„r sĂ„ lĂ„ngsamt. Men entreprenören i mig Ă€r mer tveksam, till och med ett bestĂ€mt nej, det finns andra regleringar, bolagskoden som uppmanar till könsbalans i styrelserna, krav pĂ„ jĂ€mstĂ€lldhetsplan som om den sköts pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt möjliggör för kvinnors karriĂ€rsvĂ€g i företaget, balanserade styrkort, genusutbildningar med mera. MEN detta görs inte pĂ„ företagen i tillrĂ€ckligt vĂ€l utstrĂ€ckning. Inte konstigt att det gĂ„r lĂ„ngsamt!

SĂ„, som jĂ€mstĂ€lldhetsexpert och genusföretagare tycker jag att man istĂ€llet bör införa sanktioner pĂ„ om företagen inte följer redan existerande rekommendationer och lagar. VD:n och företagsgrundaren i mig Ă€r ocksĂ„ tveksam. Styrelsen? Är det verkligen den viktigaste platsen? Är inte exempelvis valberedningen mer styrande i detta?

Men som sagt, bevisen Ă€r entydiga: kvinnors frĂ„nvaro Ă€r inte bra för nĂ„gon. Jag ser ocksĂ„ en film frĂ„n EU-kommissionen om detta och blir berörd… Jag suckar och vrider mig i frĂ„gan om kvotering… Genusvetaren i mig Ă€r grymt skeptisk. GĂ„r det att bygga bort strukturella hinder med formella tvingande lagar? Ja det gĂ„r, men det Ă€r svĂ„rstyrt, riskfullt. För varje lag vi skapar sĂ„ gör vi nya attityder kring kön och den största risken med kvoteringslagstiftning Ă€r att vi förstĂ€rker attityden om kvinnors sĂ€rart. Att man tror att kvinnor ska tillföra nĂ„got speciellt ”kvinnligt” och det Ă€r det som Ă€r viktigt. FĂ„r exempelvis ofta höra argumentet att kvinnor tar ”mindre risker”. Undersökningar sĂ€ger emot varandra dĂ€r – sjĂ€lvklart! Vissa undersökningar visar att kvinnor som tagit sit upp till bolagsstyrelser till och med tar mer risker.

SÀrarten Àr inte och bör inte vara drivkraften för kvotering. DÀremot: sÄ lÀnge samhÀllet ser olika ut frÄn en kvinnoerfarenhet och en manserfarenhet (exempelvis ansvar för hem och familj) sÄ kommer risken vara stor att nÄgonting missas dÄ kvinnor missas. Men Àr dÄ det inte viktigare att det finns 40 procent mÀn pÄ vÄra förskolor? Det Àr ju dÀr det börjar!

McKinseys studie visar ocksĂ„ att kvinnor har en mer diversifierad ledarstil och att det Ă€r en av framgĂ„ngsfaktorn. Ja det Ă€r klart att kvinnor generellt sett har det, det ingĂ„r i genus ”kvinnlig” att kunna vara bĂ„de flickflicka, flicka och pojkflicka. Manligt genus Ă€r mer begrĂ€nsat, att ”gĂ„ ner i statustrappan” Ă€r inte lika accepterat som att ”gĂ„ upp”. Av detta mer flexibla sĂ€tt att göra kön skapar kvinnor sig flera möjligheter till ledarskapsstil. Inte en enklare vĂ€g nödvĂ€ndigtvis, för det kan vara bĂ„de stressande och förvirrande att balansera pĂ„ denna förvirrande ledarskapsvĂ€g.

Alla kvinnor har inte heller barn, alla kvinnor tar inte detta ansvar sĂ„ vad hĂ€nder om vi kvoterar och det endast bereder vĂ€g för kvinnor utan familj? AllBright-rapporten visar ocksĂ„ att kvinnor rekryterar kvinnor och det Ă€r sjĂ€lvklart att man rekryterar frĂ„n sitt nĂ€tverk. FĂ„r vi in 40 procent kvinnor i bolagens nĂ€tverk sĂ„ betyder inte det att vi efter 20 Ă„r har en styrelsepool i Europa som Ă€r mer diversifierad i ledarstilar Ă€n vad den Ă€r idag. Å andra sidan visar studier i Norge att efter kvoteringen sĂ„ ökade kompetensen i styrelserna, och i Sveriges ”varannan damernas” inom politiken har bĂ„de mĂ€ns och kvinnors totala kompetens ökat.

Sveriges Regeringsrepresentanter har ocksÄ nÄgra av de stora skeptikerna hos sig, i dagens SvD kan man bland annat lÀsa om Annie Lööfs stÀllning i frÄgan som fortsatt Àr kritisk. Det hÀr mÄste te sig konstigt i Europa, Sverige som anses vara ett sÄdant jÀmstÀllt land.

Ja, ur led Ă€r tiden? Eller sĂ„ Ă€r det bara sĂ„ att vi har en annan vĂ€g att vandra dĂ„ det gĂ€ller jĂ€mstĂ€lldhet? Om alla företag dĂ€r ute skulle anlita genuskompetenta, pedagogiska konsulter inom frĂ„gan och göra det som alla framgĂ„ngsexempel visar: ”kompetensutveckla, mĂ€t och gör” sĂ„ skulle det garanterat ge resultat – ĂĄ la morot!

 

Övrig fakta:

Könskvotering Àr olagligt i Sverige, dÀremot fÄr man som arbetsgivare anvÀnda sig av positiv sÀrbehandling (dock enbart gÀllande kön), dÀr man vÀljer det underrepresenterade könet av tvÄ likvÀrdiga kandidater.

Mer lĂ€sning dĂ€r bland annat det tankevĂ€ckande citatet: ”I don’t like quotas, but I like what they do.” – Viviane Reding, Ă„terges.

 

Publicerad den 15 november, 2012 av Pernilla Alexandersson
9 kommentarer
© 2017 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten