Inlägg taggade med ’Ledarskap’

Innovera ditt ledarskap – eller Let it go, let it gooo

The wind is howling like this swirling storm inside
Couldn’t keep it in;
Heaven knows I’ve tried
Don’t let them in,
don’t let them see
Be the good girl you always have to be
Conceal, don’t feel,
don’t let them know

Ta pÄ dig ledartröjan, innovera ditt ledarskap och agera för ett jÀmstÀllt Blekinge! HjÀrnan har fattat, hjÀrtat Àr med, nu Àr det dags att komma till handling. SÄ löd budskapet en minnesvÀrd förmiddag i ett soligt Karlskrona.

Add Gender hade fÄtt Àran att bidra under Region Blekinges slutkonferens för projektet Resurscentra för tillvÀxt i Blekinge som var en del av TillvÀxtverkets satsning pÄ jÀmnare fördelning av företagsfrÀmjande resurser. MÄlet var ett annorlunda upplÀgg som avviker frÄn alla andra konferenser och seminarier deltagarna matas med. Dagen inleddes med intervjuer av personer som deltagit eller drabbats av projektet, vilket var olika perspektiv och kÀnslor som florerat under 18 mÄnaders tid. Flera hade med sig nÄgot att visa upp som symboliserar var projektet betytt.

Anders Cronholm frĂ„n Blekinge Business Incubator bjöd pĂ„ följande insikter: ”Min första kĂ€nsla var att vi var under attack. SĂ„ dĂ€rför har jag med en hockeyhjĂ€lm. Men under projektets gĂ„ng insĂ„g att det finns en förbannelse (ett snedvridet innovationssystem) som vi tillsammans mĂ„ste hjĂ€lpas Ă„t att bryta. Elsa frĂ„n Frost fĂ„r symbolisera detta. Och vi har nu samarbetspartners som vi antagligen skulle tackat nej till förut, parters som med facit i hand i hög grad bidrar till tillvĂ€xt i Blekinge.” HĂ€rligt och viktigt med öppenhet och Let it go, let it goooo!

Turn away and slam the door
I don’t care
what they’re going to say
Let the storm rage on.
The cold never bothered me anyway

Pernilla Alexandersson, certifierad makttekniker höll en workshop om makttekniker som vi alla anvÀnder. Hela tiden. Viktiga perspektiv att ha med sig i vardagen för att kunna identifiera och synliggöra. Ett av de verktyg vi kan anvÀnda för att gÄ frÄn hjÀrna och hjÀrta till handling. Bakom konceptet stÄr Retorikkonsult Sverige.

Avslutningsvis överfördes kunskaper och kÀnslor frÄn projektet och dagen över pÄ varsin ledartröja att ta med in i det fortsatta arbetet för ett jÀmstÀllt Blekinge med en blomstrande tillvÀxt.

Dagen dokumenterades grafiskt av Lana Leuchuk.

Heja Blekinge sÀger vi och tackar för att vi fÄr vara med och bidra!

It’s funny how some distance
Makes everything seem small
And the fears that once controlled me
Can’t get to me at all
It’s time to see what I can do
To test the limits and break through
No right, no wrong, no rules for me,
I’m free!
That perfect girl is gone
Here I stand
In the light of day
Let the storm rage on
The cold never bothered me anyway!

 

 

 

Publicerad den 8 oktober, 2015 av Petra Charlotte Arrenas
Inga kommentarer

”#Stoppamachokulturen” – nĂ„r inte Ă€ndra fram

Byggnads och Byggcheferna har sin kampanj #stoppamachokulturen just nu. Den har mött stark kritik tidigare, till och med anklagats för att vara sexistisk – trots att det Ă€r det den ska motverka. Jag har ocksĂ„ kritik att framföra.

För det första: Ett normkritiskt fokus som inte rĂ€cker hela vĂ€gen Ă€r mycket riskabelt. Det Ă€r mycket bra att deras kampanj inte handlar om att kvinnor ska Ă€ndra pĂ„ sig för att passa in. Den hade lika gĂ€rna kunnat göra det eftersom sĂ„ ser det ofta ut. MĂ„nga företag satsar pĂ„ kvinnliga nĂ€tverk – dĂ€r man skickar kvinnorna pĂ„ lĂ€ger sĂ„ att de ska lĂ€ra sig mer för att passa in. (Resultatet kan till och med bli att de sticker till en annan organisation men det Ă€r en annan historia.) SĂ„ de fokuserar Ă€ndĂ„ pĂ„ normen inom branschen: ”en grabbig jargong”. De vill att den ska stoppas, denna machokultur. Men det blir ju tyvĂ€rr sĂ„ att de fokuserar pĂ„ normen men klarar inte av att hela vĂ€gen uppbringa det kritiska förhĂ„llningssĂ€ttet. Ett mer framgĂ„ngsrikt normkritiskt förhĂ„llningssĂ€tt hade varit att ifrĂ„gasĂ€tta bilden av byggarbetaren och branschen som ”macho”. Nu förstĂ€rker de istĂ€llet den bilden genom en pĂ„kostad kampanj. Alla bĂ„de killar, tjejer och trans som inte identifierar sig som macho, eller för den delen tolkar ”grabbig jargong” som rĂ„ men hjĂ€rtlig, ser dessa affischer och tĂ€nker: ”oj dĂ„ det dĂ€r verkar jobbigt, kanske ska vĂ€lja en annan karriĂ€r Ă€ndĂ„?” Var det verkligen sĂ„ de ville att det skulle bli?

För det andra: Bakgrundsfaktan Àr underligt insamlad. Undersökningen som kampanjen bygger pÄ Àr gjord av TNS Sifo. Jag tar ut de frÄgor som redovisas i den debattartikel som i DN lanserade kampanjen:

”TvĂ„ undersökningar har gjorts bland sammanlagt 2100 respondenter i bygg- och fastighetsbranschen. Parallellt har TNS Sifo stĂ€llt följande frĂ„gor till 1167 deltids- och heltidsarbetande svenskar:

‱ Tycker du att du arbetar pĂ„ en jĂ€mstĂ€lld arbetsplats, det vill sĂ€ga att kvinnor och mĂ€n behandlas i huvudsak lika?

‱ Förekommer det sexistiskt eller könsdiskriminerande sprĂ„k pĂ„ din arbetsplats?”

Ur de tvÄ utvalda frÄgorna kan man utlÀsa följande:

a. De vet inte vad jĂ€mstĂ€lldhet Ă€r, att kvinnor och mĂ€n ska behandlas lika Ă€r en underlig definition pĂ„ jĂ€mstĂ€lldhet. Om frĂ„gan hade varit stĂ€lld sĂ„ hĂ€r: ”vad betyder jĂ€mstĂ€lldhet för dig” antingen med val eller med öppna alternativ. DĂ„ kan man fĂ„ en bild av vad jĂ€mstĂ€lldhet betyder för de som svarar och sedan arbeta vidare med de andra svaren. Det allra bĂ€sta dock Ă€r att frĂ„ga: ”Anser du att mĂ€n och kvinnor i följande situationer behandlas likvĂ€rdigt:” för att sedan rada upp olika branschspecifika exempel. Lektion ett som jĂ€mstĂ€lldhetsexpert Ă€r att om du inte ger exempel sĂ„ kan du inte lita pĂ„ svaren för nĂ€r man sĂ€ger saker som ”lika” eller ”jĂ€mstĂ€lldhet” finns det en tolkning för varje svarande. Lektion tvĂ„ handlar om att inte frĂ„ga folk om kvinnor och mĂ€n behandlas lika i en kontext dĂ€r vittnesmĂ„l och befintlig statistik sĂ„ uppenbart visar att sĂ„ inte Ă€r fallet. Byggnads har inte gĂ„tt sina lektioner.

b. De tror att ”sexistiskt” Ă€r detsamma som ”sexuellt”. Det Ă€r ganska vanligt att man blandar ihop detta pĂ„ grund av att ”sexism” innehĂ„ller ordet ”sex” (dĂ„lig översĂ€ttning frĂ„n början). Om de inte trodde det skulle de inte ha ”sexistisk” OCH ”könsdiskriminerande sprĂ„k” i en och samma frĂ„ga. Det Ă€r som att frĂ„ga: ”Förekommer det trappor och trappsteg i  ditt tvĂ„vĂ„ningshus?”. SĂ„ jag tolkar det som att de egentligen vill frĂ„ga om det förekommer sexuellt och könsstereotypt (dvs sexistiskt) sprĂ„k?

NĂ€r jag startade och drev jĂ€mstĂ€lldhetsgruppen pĂ„ mitt  gymnasium var vĂ„r första insikt: skriver vi en frĂ„ga i en enkĂ€t dĂ€r vi frĂ„gar ”har du utsatts för sexuella trakasserier” svarade i stort sett alla nej. FrĂ„gade vi istĂ€llet: ”har du upplevt nĂ„gon av följande hĂ€ndelser under din tid som elev pĂ„ denna skola?” För att sedan radda upp konkreta exempel pĂ„ bĂ„de sexistiskt agerande (det vill sĂ€ga könsstereotypt agerande sĂ„som om vi tar ett exempel man kan stĂ€lla inom byggbranschen ”att du som yrkesperson har blivit ombedd att bytas ut mot en kollega av motsatt kön baserat pĂ„ förestĂ€llningar om vad du klarar av i relation till din könstillhörighet?”) och pĂ„ sexuella trakasserier (det vill sĂ€ga branschrelaterat: ”har nĂ„gon av dina kollegor ovĂ€lkommen anspelat pĂ„ sexuellt umgĂ€nge i era samtal” eller liknande) sĂ„ upptĂ€ckte vi genast de exempel som vi faktiskt ville komma Ă„t. Och som i sin tur skadade flickor och pojkars arbetsmiljö varje dag pĂ„ skolan.

Att anvĂ€nda ”könsdiskriminerande” Ă€r ocksĂ„ en svĂ„r vĂ€xel att lĂ€gga i för det tunnar ut betydelsen av just könsdiskriminering – dĂ€r kön Ă€r en av diskrimineringsgrunderna i Sverige, medan sexistisk jargong kan och ska tolkas mycket bredare.

För det tredje: JĂ€mstĂ€lldhet blir lĂ€tt könsbinĂ€rt och heterosexuellt. Även om de i kampanjen nĂ€mner HBTQ sĂ„ lyckas den inte leverera hela vĂ€gen gĂ€llande att inkludera transpersoner och stjĂ€rnfamiljer.

Med andra ord sĂ„ nĂ„r Byggnads och Byggchefernas kampanj #stoppamachokulturen inte hela vĂ€gen. Mest Ă€r jag missnöjd för att nĂ€r en undersökning har sĂ„dana kunskapsluckor sĂ„ gör det att den förlorar trovĂ€rdighet. De kallar sin fakta-sida för ”hĂ„rda fakta” vilket sĂ€kert kommer av krav pĂ„ ”svart pĂ„ vitt” som mĂ„nga efterfrĂ„gar för att ”gĂ„ med pĂ„ att förĂ€ndra sig”. Men allt det tragiska som att branschens könsrepresentation Ă€r 92 % mĂ€n och 8 % kvinnor – en extremt könssegregerad miljö, att 99 % av Byggnads medlemmar Ă€r mĂ€n, att 9 av 10 anger att de sett andra mĂ„ dĂ„ligt av kulturen som finns idag… allt det ifrĂ„gasĂ€tts lĂ€tt om de andra frĂ„gorna Ă€r underligt formulerade. DĂ„ blir det inte hĂ„rda fakta: det riskerar istĂ€llet att blir en hĂ„rd ton mot de som driver frĂ„gan om förĂ€ndring. Exempelvis sĂ„ Ă€r har kampanjen blivit omdebatterat pĂ„ den antifeministiska sidan Genusdebatten (som jag med viss ovilja lĂ€nkar till eftersom det Ă€r lite som att lĂ€nka till Darth Vader för en genusvetare – men okej dĂ„).

Grunden till kampanjen Àr enormt viktig. Jag kan inte nog understryka detta. LÀs bland annat om vittnesmÄlen frÄn branschen i den senaste artikeln om kampanjen i DN. Natalie Westmark Àr branschaktiv och intervjuas i artikeln:

”– TyvĂ€rr Ă€r det ocksĂ„ vĂ€ldigt sĂ€llan de manliga kollegerna stĂ„r upp för oss och sĂ€ger ifrĂ„n. MĂ„nga unga killar som frĂ„n början Ă€r schysta formas pĂ„ ett negativt sĂ€tt av Ă€ldre manliga arbetskamrater. Dessutom vĂ„gar mĂ„nga unga inte prata om det hĂ€r, av rĂ€dsla för att uppfattas som jobbiga och fĂ„ dĂ„liga referenser.”

HĂ€r har vi en nyckel till hur kampanjen hade kunnat bli det dĂ€r lilla extra. Normkritik hade varit att inkludera de som har upplevelser av diskriminering (bĂ„de kvinnor, mĂ€n och transpersoner) och de som kĂ€mpar för förĂ€ndring, samt att lĂ„ta dem fĂ„ tolkningsföretrĂ€de – utan att krĂ€va av dem att det Ă€r deras ansvar att stoppa nĂ„got eller berĂ€tta sin historia. Kanske en kampanj mer i riktning mot: #vĂ„gavĂ€gramacho hade varit ett bĂ€ttre alternativ? DĂ„ tror jag att den dĂ€r som stĂ„r pĂ„ perrongen, lĂ€ser kampanjens budskap, och inte orkar stoppa nĂ„gon machostĂ€mning i resten av sin karriĂ€r mer hade tĂ€nkt: ”Vad spĂ€nnande, det hĂ€nder saker inom bygg, jag kanske ska vĂ€lja den karriĂ€ren Ă€ndĂ„, och vara delaktig i denna förĂ€ndring? Jag kan definitivt vĂ„ga vĂ€gra macho!”

FörÀndring handlar om att ge kraft Ät de som har bestÀmt sig för att förÀndra, det som de har makten att förÀndra. Det Àr svÄrt att stoppa nÄgot som man sjÀlv inte Àr delaktig i. Det Àr lÀttare att vÄga nÄgot som man inte vÄgar om inte andra stöttar en. LÄt oss hylla dem inom byggbranschen, av alla kön, som idag vÄgar vÀgra macho!

Publicerad den 5 juni, 2015 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer

Here’s what not to say about women as a CEO

Normally on our blog, we try to inspire with stories of success in gender equality and diversity. But this story was just too good to not share. It’s also a really good example of what can happen if you don’t think or reflect about gender equality, inclusion and respect at all as a leader, or consider them an important element of your own professional development. The founder and Chairman of a US women’s yoga apparel company, Lululemon, has recently come under intense scrutiny for his outrageous comments about how ”some women’s bodies just actually don’t work for” his company’s yoga pants. This was his comment addressing concerns that some of the company’s $98 yoga pants are see-through. Remind me to never buy anything from Lululemon! Some tips: don’t insult your customers. Especially don’t insult them about the way they look – BIG mistake. Chip later tried to apologize for the comments in what was called ”the worst apology ever.” Priceless. Thanks, Chip, for this great example of what NOT to say when you’re in a leadership role! Here’s the link to the cringe-fest, enjoy!:

Lululemon’s Chip Wilson’s ”worst apology ever”

Publicerad den 5 december, 2013 av Alice Marshall
Inga kommentarer

KarriÀr, ledarskap och förÀldraskap

Katrine Kielos skriver intressant i Aftonbladet idag om den svenska jĂ€mstĂ€lldheten som en medelklassfrĂ„ga – eller snarare den svenska familjepolitiken med mĂ„let jĂ€mstĂ€lldhet som en medelklassfrĂ„ga. JĂ€mstĂ€lldhet Ă€r ju sĂ„ mycket mer Ă€n familjepolitik och karriĂ€r, men sjĂ€lvklart Ă€r det en stor del! Mina tankar? FörĂ€ldraledighet mĂ„ste med som en del i karriĂ€rsstegen, inte ses som en ”paus”. Vi mĂ„ste börja se det som förĂ€ldrakompetens ♄ problemlösning och stresshantering.

FrĂ„gan behandlades hĂ€romdagen av Klara Adolphson och Tomas Oskarsson frĂ„n Ledarna genom vinkeln att delad förĂ€ldraförsĂ€kring krĂ€vs för jĂ€mstĂ€lldhet bland chefer. Kanske bekrĂ€ftar detta Katrine Kielos tankar om att den jĂ€mstĂ€llda familjepolitiken har blivit en medelklassfrĂ„ga? KarriĂ€r, chefskap, ledarskap… Jag hĂ„ller med Katrine om att de lĂ„gavlönade, ensamstĂ„ende mammorna (eller papporna) inte Ă€r delaktiga i jĂ€mstĂ€lldheten. FrĂ„gan Ă€r om de högavlönade ensamstĂ„ende mammorna (eller papporna) Ă€r delaktiga Ă„ andra sidan?

HÀr ser vi en tydlig familjenorm, en heteronorm och en jÀmstÀlldhetsnorm dÀr det alltid ska vara 50-50 mellan kvinnor och mÀn. Det gör mig trött. JÀmstÀlldhet Àr sÄ mycket mer Àn hÀlften hÀlften. Dessutom en intressant grej, alla kvinnor och alla familjer fÄr inte alltid barn.

NÀr jag, barnlös och manlös, upptÀckte att jag hade lÀgre lön efter fyra Är Àn vad min manliga kollega hade som ingÄngslön (för lika arbete) och min chef sa att det var ju för att han hade en familj att försörja, ja dÄ kÀnde jag att det Àr inte barnen som Àr problemet i kvinnors karriÀr; Det Àr ledarnas okunskap.

Publicerad den 15 juli, 2012 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer
© 2017 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten