Inlägg taggade med ’jĂ€mstĂ€lldhet och mĂ€n’

NÄgra tankar inför internationella kvinnodagen: The Girl Effect

SĂ„ pĂ„ söndag Ă€r det dags och Ă€mnet för Ă„rets internationella kvinnodag i Europaparlamentet Ă€r “att stĂ€rka kvinnor och flickor genom utbildning”. Vi vet alla vilken makt utbildning har, kunskap Ă€r nĂ„got som aldrig kan tas ifrĂ„n en.  Det möjliggör att makten över sitt liv och att forma sin framtid sjĂ€lv. Detta gör utbildning till nĂ„got som kan uppfattas som hotfullt av vissa, vilket blev extra tydligt nĂ€r talibanerna sköt Malala Yousafzai. Hon om nĂ„gon har visat pĂ„ utbildningens förmĂ„ga till förĂ€ndring.

PÄ hemsidan girleffect.org berÀttar organisationen om hur och varför de arbetar för att ge flickor verktyg för att sjÀlva kunna förÀndra sin framtid genom just utbildning. I en kort animerad film fÄr vi veta hur verkligheten ser ut för mÄnga flickor runtom i vÀrlden, men dÀr förtvivlan byts till hopp nÀr vi fÄr se vad utbildningen ger för effekter för varje enskild flicka. FÄr en flicka gÄ i skolan till 18 Ärs Älder istÀllet för att sluta vid 12 Ärs Älder förÀndras hennes förutsÀttningar drastiskt. Hon slipper gifta sig som barn, och behöver inte bli gravid vid 15 Ärs Älder eller riskera en komplicerad förlossning. Hon fÄr fÀrre barn med bÀttre hÀlsa och hennes barn i sin tur har en bÀttre chans till utbildning.

För verkligheten Àr den att i utvecklingslÀnder vÀljer fattiga familjer bort flickors möjlighet till utbildning, Àr det ont om pengar sÄ Àr det pojkars utbildning som gÄr först. 31 miljoner av vÀrldens flickor i grundskoleÄlder gÄr inte i skolan och 17 miljoner av dem kommer aldrig att göra det heller. LÀnder som inte satsar pÄ flickors utbildning fÄr betala med att landet utvecklas lÄngsammare och att intÀkterna blir mindre (girleffect.org). Inte heller nÄs flickor i lika stor utstrÀckning av de satsningar som görs av olika organisationer, fokus ligger oftare pÄ barn under fem Är, pÄ pojkar eller pÄ Àldre grupper Àn tonÄrsflickor som Àr extra utsatta. Kostnaderna för detta Àr enorma, bland annat berÀknar girleffect.org att tonÄrsgraviditeter i Indien (som resultat av barnÀktenskap) kostar $10 miljarder i förlorade intÀkter. En flickas möjlighet till utbildning ger med andra ord ringar pÄ vattnet och förÀndrar inte bara ett livsöde utan ett helt samhÀlle.

Som Malalaa Yousafzai sĂ„ vĂ€l uttrycker det: ”We cannot succeed when half of us are held back.”

Se den inspirerande filmen hÀr!

 

Vill du veta mer om vikten av flickors utbildning och deras kamp för denna rĂ€ttighet rekommenderas Ă€ven ‘Girl Rising‘.

Publicerad den 3 mars, 2015 av Jessica Areborn
Inga kommentarer

Det Àr dags att FATTA MAN

IgÄr, den 23:e juni, sÄ lanserades FATTA MAN; ett initiativ frÄn Crossing Boarders , Femtastic  och MÀn för JÀmstÀlldhet .

”MĂ€n och pojkar behövs i kampen mot manlighetsnormer som tillĂ„ter sexualiserat vĂ„ld” stĂ„r det i pressmeddelandet.

Jag tycker det hÀr Àr en bra och viktig kampanj. Viktig dÀrför att det idag, som jag upplever det, rÄder en vÀldig ojÀmstÀlldhet i bedömningen av sexualbrott inom rÀttsvÀsendet.

I första hand sÄ handlar det om det sexualiserade vÄldet. En typ av vÄld som i förlÀngningen skapar otrygghet och ojÀmstÀlldhet i bÄde det privata sÄvÀl som det offentliga rummet. Det finns vÄld i fler typer av relationer Àn just man-kvinna-relationer. Men statistiken visar pÄ en förkrossande representation av mÀn som misstÀnkta vÄldsutövare och kvinnor som brottsoffer.

MĂ€n för jĂ€mstĂ€lldhets vision Ă€r ”ett jĂ€mstĂ€llt samhĂ€lle utan vĂ„ld.” FATTA MAN Ă€r, som jag ser det, ett steg pĂ„ vĂ€gen mot ett mer jĂ€mstĂ€llt samhĂ€lle.

En annan bit av detta Ă€r vĂ„ldet; vĂ„ldet som sker mellan mĂ€n. Andrev Waldes gĂ€stskrev krönikan ”TĂ€nk om vi inte ser skogen för alla mĂ€n?” pĂ„ politism.se om supporterbrĂ„ket i Helsingborg som ledde till en 43-Ă„rig mans död. En tĂ€nkvĂ€rd text om mannen som norm i vĂ„rt samhĂ€lle.

Vad tycker du om FATTA MAN?

Publicerad den 24 juni, 2014 av Frederick Lidman
Inga kommentarer

Svenskt NÀringsliv curlar medlemsföretagen

IgÄr sÄ skrev jag om en debattartikel i DN av Nyamko Sabuni (FP), lÀs den gÀrna! Kortfattat gick den ut pÄ att jÀmstÀlldhetspolitiken föreslÄs stramas Ät, att höga politiker oavsett blocktillhörighet Àr beredda att tala om bÄde strukturella förÀndringar och lagstiftande, tvingande jÀmstÀlldhetspolitik.

Detta Àr ett stort steg, ett större steg Àn vad mÄnga som inte Àr aktiva i Àmnet kan förestÀlla sig. Det hÀr Àr stort!

SjÀlvklart fÄr stora grejer stort genomslag. Debattartikeln har fÄtt mÄnga blogghÀnvisningar och de flesta verkar arga, förvÄnade, chockade. Jag har mÄnga Äsikter men Àr mest glad att det Àntligen börjar röra pÄ sig pÄ allvar. Jag tycker Sabunis debattartikeln Àr mycket bra och genomtÀnkt Àven om jag anser att just börsbolag inte berör sÄ mÄnga kvinnor och mÀn. Jag Àr dock kapabel att göra flera saker samtidigt, sÄ varför skulle politikerna inte ocksÄ vara det?

Nu till det intressanta i bakvattnet av detta. I Aftonbladet kan vi lĂ€sa om att Svenskt NĂ€ringsliv gĂ„r till motattack. De kan sjĂ€lvklart inte acceptera detta. De tycker att man istĂ€llet ska ”prata med företagen” och hĂ€nvisar till deras statistik som visar att det ”görs mycket”. SĂ„ hĂ€r skriver Aftonbladet:

Enligt Svenskt NÀringslivs statistik jobbas det aktivt med jÀmstÀlldhetsfrÄgor ute pÄ företagen. Svenskt NÀringsliv föredrar att prata med företagen framför ÄtgÀrder som dem som Sabuni föreslÄr.

– NĂ€r jag pratar med företagen visar de tydligt att dessa frĂ„gor Ă€r viktiga för dem. De vill vara attraktiva arbetsgivare och detta Ă€r en högaktuell frĂ„ga, sĂ€ger Carina Lindfelt.

Nu ska vi se… Lindfelt hĂ€nvisar till Svenskt NĂ€ringslivs rapport frĂ„n 2012: Kampen om kompetensen lyfter jĂ€mstĂ€lldheten. HĂ€r har vi nĂ„gra slutsatser direkt tagna ur rapporten, som jag tycker hĂ€nger tydligast ihop med Lindfelts resonemang. Deras skrivelser Ă€r i kursivt och mina anteckningar kommer direkt efter varje punkt.

Exempel pÄ mÄlsÀttningar för ökad mÄngfald och jÀmstÀlldhet:

- 30 procent av chefspositionerna inom företaget Är 2015 ska innehas av
kvinnor (SAAB Group).

Bra med ett mÀtbart och tidssatt mÄl! Förutom faktumet att vi alltid rekommenderar att man ocksÄ nÀmner mÀn som variabel.

- Fördelningen kvinnor / mÀn pÄ chefsnivÄ ska vara densamma som fördelningen
kvinnor / mÀn bland de anstÀllda i landet (Tele2).

Bra! HÀr ser vi att Tele2, som Àr en av Add Genders referenskunder ocksÄ nÀmner mÀn i mÄlsÀttningen. SÀtt dit en tid sÄ Àr det toppenbra!

- Inför varje chefsrekrytering ska det finnas lika mÄnga kvinnor som mÀn bland
kandidaterna (Tele2).

Tele2 igen, bra!

Som ni ser Àr jag inte negativ, jag tycker att Svenskt NÀringsliv ska vara stolta över medlemsföretagen som gör massa saker för jÀmstÀlldhet och mÄngfald. Det Sabuni sÀger Àr inte det, hon sÀger att det gÄr för lÄngsamt. Detta Àr nÄgonting som jag hÄller med om till hundra procent. Kapaciteten för att öka takten och skapa resultat snabbare Àr mycket större inom bolagen, kraven som redan finns frÄn lagstiftningen möts inte upp! De hÄller en maklig takt, med undantag dÄ frÄn SAAB Group som faktiskt satt ett tidssatt mÄl, men jag har lyssnat sjÀlv pÄ HÄkan Buskhe, VD pÄ SAAB Group, och jag Àr helt sÀker pÄ att han sjÀlv skulle sÀga att de kan göra mer och har Ànnu högre ambitioner.

Men lÄt oss dissekera detta ytterligare.

Enligt Svenskt NÀringslivs statistik jobbas det aktivt med jÀmstÀlldhetsfrÄgor ute pÄ företagen. 

Svenskt NĂ€ringslivs rapport innehĂ„ller ingen som helst statistik som visar att företagen jobbar aktivt. Inte ”antal företag som har en jĂ€mstĂ€lldhetsplan” inte ”antal företag som har ett tidssatt och mĂ€tbart mĂ„l”. Inte ”antal företag som har en handlingsplan mot krĂ€nkningar och trakasserier.” Den enda statistik som redovisas Ă€r ”antal kvinnor”. Det Ă€r inte jĂ€mstĂ€lldhet!

SĂ„ hĂ€r stĂ„r det i Svenskt NĂ€ringslivs rapport om sjĂ€lva arbetet och inte enbart ”antal kvinnor”:

En viktig trend, som sannolikt kommer att snabba pÄ utvecklingen, Àr att mÄnga ledande börsbolag idag formulerar tydliga mÄl för mÄngfald och jÀmstÀlldhet pÄ företagsledningsnivÄ som följs upp genom löpande rapportering till styrelsen.

”MĂ„nga ledande börsföretag”… De verkar ha glömt att Diskrimineringslagen krĂ€ver ett ”aktivt och mĂ„linriktat arbete”. ”MĂ„nga…” det borde stĂ„ ”alla”. Skönt misstag av Svenskt NĂ€ringsliv att skriva in i deras egen rapport att nĂ„gra av deras medlemsföretag inte följer lagen.

Svenskt NÀringsliv Àr en förÀlder som fortsÀtter upprepa att barnen faktiskt Àr bÀst pÄ piano, fastÀn fakta sÀger nÄgot helt annat. Dessutom verkar de bara curla sina döttrar och helt lÀmna sönerna utanför pianolektionen. 

Det jag vet Ă€r att nĂ€r vi ”pratar med företagen” varje dag i vĂ„rt arbete som jĂ€mstĂ€lldhetsexperter sĂ„ visar vĂ„r ”statistik” att det Ă€r alldeles för mĂ„nga som inte vill lĂ€gga resurser pĂ„ ett strategiskt och affĂ€rsinriktat jĂ€mstĂ€lldhetsarbete. Alldeles för mĂ„nga följer inte ens Diskrimineringslagen i dess enklaste form.

Diskriminieringsombudsmannen gjorde en granskning inom mediabranschen, hÀlften av företagen inkom inte ens med material i tid. Och en gransking av GS-facket visade att endast 1 av 5 företag hade upprÀttat en jÀmstÀlldhetsplan och genomfört en lönekartlÀggning, vilket mÄste göras enligt lag (det förstnÀmnda vid minst 25 anstÀllda).

SÄ kom igen nu Svenskt NÀringsliv, kan man inte bÄde vara stolt över sina medlemsföretag samtidigt som man faktiskt inte curlar fram dem inom jÀmstÀlldhetsfrÄgan? Det tror jag att man kan!

Mer lÀsning: FP:s jÀmstÀlldhetslag fÄr kritik av allianskamrater, Aftonbladet

 

Publicerad den 20 januari, 2013 av Pernilla Alexandersson
2 kommentarer

Internationella mansdagen

Som mÄnga vet sÄ Àr 8:e mars den internationella kvinnodagen. Redan 1910 la den tyska socialdemokraten och senare kommunisten Clara Zetkin fram idén om en internationell kvinnodag. Detta gjorde hon pÄ den internationella socialistiska kvinnokonferensen i Köpenhamn. De första Ären firades dagen nÄgon gÄng under vÄren men det tog inte lÄng tid innan det faststÀlldes till just den 8:e mars. Under mÄnga Är var dagen förknippad med framförallt de socialistiska kvinnorna och dÀrför förbjöds firandet i de lÀnder dÀr fascism och nazism hade makten. Det skulle dröja Ànda fram till 1960-talet, dÄ dagen togs upp av den feministiska rörelsen i USA, som den pÄ allvar började firas internationellt och över politiska grÀnser. 1971 demonstrerade Grupp 8-rörelsen i Stockholm pÄ den 8:e mars. Deras krav var bland annat daghemsplatser Ät alla och fri abort.

Det som verkligen har gett den Internationella kvinnodagen dess legitimitet över hela vĂ€rlden och över politiska grĂ€nser Ă€r FN:s erkĂ€nnande. År 1977 antog FN:s generalförsamling en resolution som rekommenderade ett allmĂ€nt firande av en internationell kvinnodag och 1980 slog de fast just den 8:e mars. I Sverige idag innebĂ€r det ofta att företag och organisationer lyfter frĂ„gor om kvinnors situation och rĂ€ttigheter pĂ„ antingen arbetsplatsen som sĂ„dan eller ute i vĂ€rlden. En del ger pengar till organisationer som kĂ€mpar för kvinnors rĂ€ttigheter och en del ordnar eller deltar pĂ„ demonstrationer.

Men nog pratat om kvinnor, eller hur?

Grattis alla mÀn!

Grattis alla mÀn!

Idag den 19:e november Àr det den internationella mansdagen. Dagen har firats i sin nuvarande form sedan Är 2009, initiativet togs dock redan 1999. Idag bestÄr firandet av ett flertalet olika nÀtverk och hÀndelser runt om i vÀrlden. HÀr kan du lÀsa ett exempel om vad som hÀnder pÄ dagen i Sverige. HÀr Àr nÄgra av de frÄgor som denna dag syftar till att belysa:

- Att lyfta fram positiva förebilder som Àr mÀn.
- Att fira mÀns positiva bidrag till samhÀllet.
- Att fokusera pÄ mÀns hÀlsa och vÀlbefinnande.
- Att visa pÄ diskriminering av mÀn inom olika omrÄden.
- Att förbÀttra och lyfta fram jÀmstÀlldheten mellan mÀn och kvinnor.
- Att skapa en tryggare, bÀttre vÀrld dÀr alla mÀnniskor kan vara trygga och ha möjlighet att nÄ sin fulla potential.

Vi pÄ Add Gender kan inte annat att hÄlla med. Om vi ska nÄ riktigt jÀmstÀlldhet ska det sjÀlvklart finnas en dag som ocksÄ lyfter mÀns och pojkars hÀlsa, framgÄng, möjlighet och mÀnskliga rÀttigheter. Vi har sedan 2010 arbetat med jÀmstÀlldhet och mÀn inom entreprenörs- och företagssverige i och med projektet: Stötta manligt företagande.

Detta projekt började med att vi ansĂ„g att kvinnors företagande lyfts fram pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att det kĂ€nns som underförstĂ„tt att mĂ€n inte skulle ha varken svĂ„righeter eller könsroller att förhĂ„lla sig till i sitt företagande – bara pĂ„ grund av att de Ă€r mĂ€n. DĂ€rför bad vi Genusfotografen Tomas Gunnarsson att skildra mĂ€n och entreprenörer pĂ„ samma sĂ€tt som kvinnor som Ă€r entreprenörer kan skildras i media. Resultatet blev fotoutstĂ€llningen: Stötta manligt företagande.

Du Àr unik och fullÀndad precis som du Àr.
Du Àr viktig, bara för att du Àr du. Allt du gör spelar roll.

SÄ brukar det stÄ i böcker och broschyrer för kvinnliga företagare. Ofta kantat av klackskor och handvÀskor i mönster och bilder av kvinnor som spÀnner bÄgar i solnedgÄngar, sitter vid datorn med boxarhandskar pÄ, ler och har kul kul kul.

Manliga företagare puttinuttas det inte lika mycket med. Men kanske borde man göra det? Siffror frÄn Statistiska centralbyrÄn visar att mÀns företag oftare gÄr i konkurs och att mÀn oftare skadar sig sÄ att de dör pÄ jobbet. Kan det vara mÀns företagande som behöver stöd?

UtstĂ€llningen har sedan vernissagen vĂ„ren 2011 visats pĂ„ konferenser och utstĂ€llningslokaler runt om i Sverige och spelat en viktig roll i att visa pĂ„ att mĂ€n ocksĂ„, precis som kvinnor, tillskrivs ett socialt kön i kroppssprĂ„k, fördomar och portrĂ€ttering. MĂ€n mĂ„ste ocksĂ„ förhĂ„lla sig till normer – för en norm kan ingen vara, det Ă€r bara en förestĂ€llning om vad som Ă€r normalt.

Följ nyheterna vĂ€rlden över pĂ„ International Mens Day’s Facebooksida.

 

Publicerad den 19 november, 2012 av Pernilla Alexandersson
10 kommentarer

Uppfinn inte hjulet igen

Det var bara en tidsfrÄga innan svensk maskulinitetsforskning skulle ge sig till kÀnna med anledning av regeringens tillsÀttning av en jÀmstÀlldhetsutredning med fokus pÄ mÀn. I en debattartikel pÄ SvD:s hemsida talar de om för PM Nilsson att de existerar och har gjort sÄ under lÄng tid. Och direkt positionerar de sig i dagens debatter om mÀn och jÀmstÀlldhet:

En av de utmaningar vi maskulinitetsforskare Äterkommer till Àr hur vi kan förstÄ enskilda mÀns erfarenheter av maktlöshet samtidigt som vi behÄller fokus pÄ de samhÀlleliga strukturer dÀr mÀn som grupp privilegieras pÄ bekostnad av kvinnor. PÄ samma sÀtt som kvinnor inte ensidigt kan förstÄs som offer och maktlösa kan inte heller mÀn förstÄs som enbart offer.

I mitt tidigare inlÀgg, som handlade om den nya jÀmstÀlldhetsutredningen, undrade jag om upplevelsen att det nu Àr mÀnnen som Àr diskriminerade, egentligen hÀnförde sig till att det manliga utrymmet inte lÀngre Àr sÄ stort som man Àr van vid. I debattartikeln fÄr vi ett svar pÄ om den svenske mannen av idag Àr diskriminerad.

PÄ senare tid har röster höjts i samhÀllsdebatten som menar att den svenska jÀmstÀlldhetspolitiken osynliggjort och i vissa fall till och med missgynnat mÀn. Inom den existerande forskningen finns dock inget som tyder pÄ detta.

Det Àr definitivt spÀnnande tider vi lever i!

Publicerad den 2 oktober, 2012 av Frederick Lidman
4 kommentarer
© 2017 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten