Förebilden: Daniel Fellenius Sydved
Hej, vad heter du och vad jobbar du med?
Daniel Fellenius – Sydved AB – Informationschef
Varför tror du att du har blivit utvald till förebild av JÀmstÀlldhetsexperten.se?
Möjligen för att vi har varit tydliga i vÄr kommunikationsstrategi gentemot privata skogsÀgare, dÀr vi uttalat inte vill differentiera kommunikation utifrÄn manligt och/eller kvinnligt skogsÀgarprespektiv.
PÄ vilket sÀtt skulle du sÀga att du Àr en förebild inom jÀmstÀlldhet?
Klart förmÀtet att kalla mig förebild. DÀremot har jag en fast övertygelse att debatten och frÄgestÀllningar har lÀtt att fastna i frÄgorna manligt och kvinnligt, istÀllet för att se dem ur ett mÀnskligt utvecklingsperspektiv dÀr vi istÀllet identifierar oss baserat pÄ intressen, kulturer med mera före kön.
Hur kommer det sig att du engagerade dig i detta?
Som ansvarig för Sydveds kommunikation gentemot mÄlgruppen privata skogsÀgare kÀnns det viktigt.
 Kan du ge nÄgra exempel pÄ vilka resultat ni har sett?
Vi har fokuserat kommunikationen utifrÄn vad man vill med sin skog baserat pÄ olika skogsvÀrden; ekonomi, rekreation, tradition, natur/kultur. Vi segmenterar mÄlgruppen skogsÀgare utifrÄn tÀnkbara gemensamma intressen; jakt,affÀrer, lantbrukare, livsstilare etc.
Genomslaget för kommunikationen har varit mycket bra.
Vad fick du för reaktion nÀr du berÀttade om din idé?
Generellt sett positivt. Men dĂ„ jag personligen har svĂ„rt att tro pĂ„ kvinnliga skogsĂ€garnĂ€tverk som baserar sin verksamhet pĂ„ att innefatta just enbart kvinnor utifrĂ„n nĂ„gon slags svaghetsposition typ ”kvinnor-kan ocksĂ„”, sĂ„ har vĂ€l inte alla sett det positivt att vi inte valt att urskilja satsningar specifikt pĂ„ kvinnor.
Vad betyder jÀmstÀlldhet för dig?
Jag tror pÄ mÀnniskan och dess olikheter och mÄngfald före könsskillnaderna.
Tror ocksÄ att debatten ska drivas utifrÄn vÄr mÄngfald av olika och gemensamma intressen, kulturer, erfarenheter före ett starkt könsdifferentierat fokus pÄ att kvinnor ocksÄ kan. Det Àr ju redan sjÀlvklart!
Vill du kontakta Daniel Fellenius pÄ Sydved AB sÄ finns han pÄ daniel.fellenius@sydved.se eller ring upp honom pÄ 070-5381786.
Förebilden: Anna Serner Filmhuset
Hej, vad heter du och vad jobbar du med?
Jag heter Anna Serner och Àr VD för Svenska Filminstitutet.
Varför tror du att du har blivit utvald till förebild av JÀmstÀlldhetsexperten.se?
Antagligen för att jag öppet pratar om att jag inte tycker kvinnor och mÀn har samma förutsÀttningar. Att jag ocksÄ försöker göra nÄgot Ät det genom olika aktiviteter.
PÄ vilket sÀtt skulle du sÀga att du Àr en förebild inom jÀmstÀlldhet?
Jag har ett högt jobb och det Àr ganska fÄ kvinnor pÄ höga befattningar som Àr uttalade feminister.
Hur kommer det sig att du engagerade dig i detta?
För att jag tror pÄ alla mÀnniskors lika vÀrde och antagligen för att jag Àr kvinna.
Kan du ge nÄgra exempel pÄ vilka resultat ni har sett?
De kvinnor som gÄtt utbildningar som jag arrangerat har ofta efter det fÄtt jobb med större makt.
Vad fÄr du för reaktioner nÀr du berÀttar om dina idéer?
Jag har haft mÄnga idéer. MÄnga tycker det Àr bra och mÄnga tycker att jag Àr jobbig.
Vad betyder jÀmstÀlldhet för dig?
Att mÀn och kvinnor ska behandlas lika.
Har du nÄgra rÄd till andra som har idéer pÄ jÀmstÀlldhetsförbÀttringar?
SÀtt mÄl, gör en tydlig plan med strategi och tid. Se till att ha en budget. Om man inte Àr högsta chefen mÄste man se till att man har den chefen med sig.
Tack Anna!
Foto: Per Myrehed
Vill du prata mer med Anna sÄ kan du kontakta henne pÄ anna.serner@sfi.se eller ringa henne pÄ 08-6651100. Eller följ henne pÄ twitter (@annaserner) och pÄ hennes egen blogg.
Med handvÀskan som maktsymbol
Margaret Thatcher Àr död.
Jaha, ska Àven JÀmstÀlldhetsexperten skriva om henne nu ocksÄ? Och ja, det ska vi. Vi kan diskutera hennes politik i all oÀndlighet och kommer antagligen inte att komma fram till nÄgot annat Àn att vi tycker olika om henne och hennes gÀrning. DÀr mÄnga tycker att hon rÀddade Storbritannien, tycker lika mÄnga att hon fördÀrvade för det stora flertalet och förbÀttrade för en redan privilegierad grupp i samhÀllet.
Vad vi dock aldrig kommer att vara oense om Ă€r att hon var Storbritanniens första kvinnliga premiĂ€rminister. ”Kvinnliga?” muttrar en del. Och redan dĂ€r slĂ„r det till. Vad Ă€r en kvinna? Ja, inte en sĂ„n som Margaret Thatcher i alla fall, eller?
HĂ€romdagen sĂ„g jag ett avsnitt av TV-serien âStar Trekâ frĂ„n 1967. I det avsnittet trĂ€ffar Enterprises besĂ€ttning pĂ„ en varelse som ser ut som en kvinna. Men hon Ă€r bara ute efter makt och fĂ„r dĂ„ kapten Kirk att utbrista:
âEn kvinna borde ha medkĂ€nsla, men jag glömmer att du inte Ă€r kvinna.â
En instĂ€llning som Ă€n idag gĂ€ller i stor utstrĂ€ckning; Ă€r du kvinna och inte har nĂ„gon medkĂ€nsla sĂ„ Ă€r du ingen âriktigâ kvinna. Det fick Thatcher höra om och om igen. Politiska satirer om hennes âkvinnlighetâ var det gott om, exempelvis Spitting Image.
I vilket fall sÄ har hennes död genererat mÄnga artiklar, bloggar, tv-inslag, radioprogram med mera. De verkar delas in i tvÄ grupper: de som var för henne och de som var emot henne. De som var för henne uppmanar att man ska visa hennes familj hÀnsyn i deras stund av sorg. Medan de av motsatt Äsikt inte kan lÄta bli att glÀdjas över hennes bortgÄng och uttrycka sitt ogillande av henne i starka ordalag.
Man ska inte tala illa om de döda, brukar det heta. I The Guardian finns en mycket bra artikel som i mina ögon nyanserar och jÀmför med en annan ledares nyliga bortgÄng och vad som gÀllde dÄ.
Förra Äret skrev Andres Lokko en krönika om Thatcher med anledning av filmen JÀrnladyn. Avslutningen i den krönikan tycker jag sammanfattar mycket, och dÄ inte bara om Thatcher:
ââŠThatcher alldeles ensam fĂ„r symbolisera nĂ„got, som alla de mĂ€n som samtidigt befolkade den herrklubb som Westminster var â och fortfarande Ă€r â tillĂ€ts borsta av sig och gĂ„ vidare.â
Vi kan ha olika Äsikter om hennes politik eller det som den har fört med sig men det Àr svÄrt att inte se att hon har dömts hÄrdare Àn vad motsvarande manliga politiker nÄgonsin har gjorts och det gillar jag inte.
Att fĂ„ lĂ€ra sig av den som vet – samhĂ€llsorientering för nyanlĂ€nda pĂ„ hemsprĂ„ket.
Kommuner har en skyldighet att erbjuda nyanlĂ€nda invandrare och flyktingar samhĂ€llsorientering, en slags introduktion till det svenska samhĂ€llet. Traditionellt sett sĂ„ bedrivs utbildningen av svenskar, pĂ„ svenska för mĂ€nniskor frĂ„n olika lĂ€nder. SprĂ„kfrĂ„gan har lösts med tolkar. Ăven för den oinvigde Ă€r det ganska tydligt att processen skulle kunna vara bra mycket mer effektiv och rolig för alla inblandade. DĂ€rför blev vi pĂ„ Add Gender eld och lĂ„gor nĂ€r vi under hösten 2012 inledde samtal om samarbete med Ronneby Kommuns samhĂ€llsorientering och deras nya utbildning för samhĂ€llskommunikatörer. För första gĂ„ngen i regionen, skulle inte samhĂ€llsorienteringen lĂ€ngre bedrivas pĂ„ svenska, utan erbjudas pĂ„ de nyanlĂ€ndas hemsprĂ„k.
Pedagogerna utbildas i tre mÄnader innan de Àr redo att axla rollen som samhÀllskommunikatörer och fÄr sina deltagargrupper tilldelade. Add Gender utbildade gruppen under en intensiv, rolig och omvÀlvande vecka dÀr Àmnen som jÀmstÀlldhet, jÀmlikhet, antidiskriminering, rasism, normer och mycket mer avhandlades. Ett skrivet material Àr i skrivande stund pÄ vÀg till tryckeriet och kommer att fungera som ett av samhÀllskommunikatörernas verktyg i sina framtida roller.
För att kunna genomföra projektet inleddes en rekryteringsprocess i Blekinge kommun. Det som eftersöktes var pedagoger med kunskap inom sĂ„vĂ€l det svenska sprĂ„ket som ett eller flera av de vanligast förekommande sprĂ„ken bland nyanlĂ€nda. Snart hade en âelitgruppâ pĂ„ tolv individer, kvinnor och mĂ€n i olika Ă„ldrar frĂ„n Somalia, Irak, forna Jugoslavien, Turkiet, Iran, Eritrea och Afghanistan formats. Tillsammans talar gruppen ett flertal sprĂ„k (förutom svenska och engelska). Projektledare Henrik Lövgren som initierat satsningen ser vid sidan av den sprĂ„kliga och kulturella kompetensen, att pedagogerna besitter mycket kunskap som Ă€r omöjlig att lĂ€sa sig till och förstĂ„, nĂ€mligen hur det Ă€r att komma till Sverige som flykting.  De nyrekryterade samhĂ€llskommunikatörerna har alla en historia av migration och i gruppen har man bott i Sverige allt i frĂ„n tre Ă„r till 25 Ă„r. MĂ„nga av deltagarna sitter pĂ„ minnen av krig och trauman, nĂ„got som för personer som levt sina liv i Sverige, kan vara svĂ„rt att realatera till och förstĂ„. DĂ€rför kommer pedagogerna inte  enbart att kunna effektivisera samhĂ€llsorienteringen och skapa en större förstĂ„else tack vare sin sprĂ„kkompetens utan Ă€ven fungera som en slags förebild för sina landsmĂ€n. Att fĂ„ lĂ€ra sig av nĂ„gon som redan gjort resan och processen som det innebĂ€r att komma in i Sverige som nyanlĂ€nd, Ă€r ovĂ€rderligt.
Vi pÄ Add Gender rÀknar det hÀr uppdraget som ett av vÄra mest givande och viktiga insatser och hoppas att fler kommuner, företag och organisationer ser möjligheterna och kompetenserna som mÄnga invandrare besitter gÀllande sprÄkligt och kulturellt kapital.
Allt klart för Bönor för bönor 2013
Nu sitter jag hÀr, fullkomligt utmattad och lite tom men samtidigt glad, dagen innan Bönor för Bönor2013 som jag började planera för över ett halvÄr sedan. DÄ kÀndes det sÄklart som en evighet till mars, det var ju en hel vinter mellan mig och internationella kvinnodagen. Nu Àr den plötsligt hÀr.
Visionen för Bönor för Bönor har dels tagit form under resans gÄng men det Àr tre saker som aldrig har Àndrats. De kvinnor som odlar kaffet som jag rostar mÄste fÄ synas, deras jobb fÄr inte vara förgÀves för kaffet de odlar Àr fantastiskt. Min mardröm Àr att det inte Àr tillrÀckligt med kafferostare som stödjer dom och att de Äterigen fÄr budskapet att vÀgen till jÀmstÀlldhet Àr omöjlig. Det andra Àr hur viktigt det Àr för mig att lyfta fram deltagarna i projektet. De kaféer, restauranger, butiker och hotell som deltar har nÀmligen nÄgot speciellt gemensamt. De har alla en passion för specialkaffe och Àr fantastiskt duktiga pÄ sina jobb. De Àr de fÄ som brinner för att erbjuda en kopp kaffe utöver det vanliga. Kvalitet och kunskap driver dessa individer sÄ jag vÄgar nÀstan helt sÀkert pÄstÄ att du kommer att besöka dom fler gÄnger Àn en.
Det tredje Àr att Bönor för Bönor alltid var menat som ett positivt initiativ. Jag ville ta chansen att fira alla de fantastiska kvinnor som finns dÀrute och vilken bÀttre dag dÄ Àn internationella kvinnodagen. En kopp kaffe ser kanske inte sÄ mycket ut för vÀrlden men imorgon kan nÄgot sÄ enkelt och gott som just det faktiskt göra skillnad.
Fast jag har inte varit ensam i att sÀtta ihop projektet. Det finns mÄnga som donerat sin tid och kunskap för att göra hemsidor, designa artworks, ta bilder och till och med trycka material. Utan er hade jag inte kunnat fÄ ihop det. För att inte nÀmna alla som har hjÀlpt till att sprida ordet om projektet till alla de kÀnner (och inte kÀnner).
De flesta jag har mött under vÀgen har varit vÀldigt positiva till Bönor för Bönor. Nu hoppas jag att den positiviteten rÀcker till att man tar sig en kopp kvinnokaffe imorgon. Det Àr en enkel och kul grej som alla kan vara med pÄ. De som mot förmodan inte har tid att ta sig ut för en kaffe fixar du en take away till, eller hur?
All praktisk information och deltagarlista hittar du pÄ www.bonorforrbonor.se. Live uppdateringar fÄr du hela dagen genom Bönor för Bönors faccebookgrupp.
Ănskar dig en fantastisk internationell kvinnodag! Kanske stöter du pĂ„ mig pĂ„ stan imorgon.

