Inlägg taggade med ’förebild’

Add Gender + Mentimeter = EQmeter

Det finns inget bÀttre Àn förebilder! Förebilder som kan visa pÄ allt det som Àr möjligt, som ger oss modet att vÄga drömma om det som tidigare kÀndes avlÀgset, eller kanske rentav omöjligt. Kvinnor som förebilder fÄr tyvÀrr sÀllan det utrymme som motsvarar insatsen. DÀrför Àr det extra roligt nÀr vÄr samarbetspartner Mentimeters egen marknads- och tillvÀxtchef Donna Hanafi inte bara listas av Veckans AffÀrer som en av 2015 Ärs supertalanger utan Àven dyker upp i mÄndagens Dagens Nyheter. Mentimeter startades av fyra killar pÄ Kungliga Tekniska Högskolan. Produkten programmerades fram pÄ kvÀllar och helger för att idag vara ett företag med ett tiotal anstÀllda och med modet att vÄga utmana och tÀnka nytt, bÄde i det tekniska och gÀllande jÀmstÀlldhet. Bland annat valde de att inte vara med pÄ SthlmTechFest dÄ de ansÄg att evenemanget inte stÀmmer överens med deras vÀrderingar (du kan lÀsa om det hÀr). De jobbar aktivt för en jÀmstÀlld representation i sin rekrytering. Vilka grundarna Àr Àr det svÄrt att Àndra pÄ men framtiden Àr ett oskrivet blad, och de tar ansvar för den.

Samarbetet mellan Add Gender och Mentimeter började pĂ„ TechEq förra Ă„ret. TechEq Ă€r ett initiativ dĂ€r “IT- och teknikföretag gĂ„r ihop för att göra nĂ„got Ă„t jĂ€mstĂ€lldheten inom branschen”. VĂ„r kollega Alice Marshall var med i en paneldebatt med bland annat dĂ„varande jĂ€mstĂ€lldhetsminister Maria Arnholm och i publiken satt VD:n för start-up företaget Mentimeter, Johnny Warström. En sak som Alice sa slog rot hos Johnny, nĂ€mligen att nĂ€r jĂ€mstĂ€lldhet mĂ€ts, blir det gjort. Detta passade som handen i handsken med det som Mentimeter gör, nĂ€mligen att lĂ„ta företag skapa frĂ„gor i en applikation som deltagare kan svara pĂ„, och se resultatet i realtid. JĂ€mstĂ€lldhet mötte teknikvĂ€rlden, jĂ€mstĂ€lldhetsentreprenörer mötte teknikentreprenörer, och frukten av detta blev #EQmeter. Alice och jag sjĂ€lv tog fram frĂ„gor till Mentimeter och fyllde detta innovativa verktyg med Add Genders samlade kunskap om jĂ€mstĂ€lldhet.

Sedan #EQmeter lanserades i juni 2014 har Add Gender hjĂ€lpt Mentimeter att ta fram #EQmeter 2.0, och flera stora företag anvĂ€nder sig nu av #EQmeter, bl.a. Tieto, UBER och FundedByMe. Företag som tror pĂ„ och följer devisen att “When gender equality gets measured, it gets done.”

Publicerad den 25 februari, 2015 av Jessica Areborn
Inga kommentarer

Bessie Coleman – the herstory of a sheroe

Jag har tidigare skrivit om Harriet Quimby och Rosalind Franklin, bĂ„da vita kvinnor som levde förhĂ„llandevis gott. Den hĂ€r gĂ„ngen ska jag presentera er för Elizabeth ”Bessie” Coleman. Hon var en flygare i början av 1920-talet. Det speciella med henne var inte bara att hon var kvinna, hon var afroamerikan och dessutom frĂ„n en vĂ€ldigt fattig familj. Bessie var det tolfte barnet av tretton i familjen Coleman. Mamman var afroamerikan, född som slav och hennes pappa var ÂŒ afroamerikan och Ÿ indian. I staden Waxahachie, Texas fick Bessie uppleva segregation, politisk diskriminering och rasistiskt vĂ„ld.

1915 hade hon fÄtt nog av det rasistiska Texas och flyttade till Chicago och flyttade in hos en av sina bröder som hade flyttat dit. Hon utbildade sig till manikyrist och fick jobb pÄ en frisersalong. DÀr fick hon höra historier om djÀrva flygningar och spÀnnande luftstrider frÄn piloterna som kom tillbaka frÄn första vÀrldskriget. Hon lÀste om Blanche Stuart Scott som 1910 blev den första kvinnan som flög ett flygplan, och hon lÀste om nÀmnda Harriet Quimby. Hon sökte till ett antal flygskolor men blev nekad tilltrÀde av tvÄ anledningar: hon var kvinna och fÀrgad.

Bessie fick rĂ„det av en av sina kunder att söka sig till Frankrike eftersom man hade en liberalare syn pĂ„ rasfrĂ„gorna. Hon slutade som manikyrist och skaffade sig ett bĂ€ttre betalt jobb och lĂ€rde sig franska pĂ„ en kvĂ€llskurs. Efter en kortare misslyckad sejour i Frankrike 1919 Ă„kte hon tillbaka dit i november Ă„ret dĂ€rpĂ„. Som första icke-vita elev skrevs hon in vid ”Ecole D’Aviation des FrĂšres Caudron” i Le Cretoy. 1 juni 1921 utexaminerades hon, efter sju mĂ„naders utbildning. NĂ€r hon Ă„tervĂ€nde till USA i september samma Ă„r, var hon en förstasidesnyhet. Afroamerikan och kvinna som dessutom kunde flyga!

Bessie ville starta en flygskola för afroamerikanska kvinnor. För att lyckas med detta var hon tvungen att Àgna sig Ät den svÄra och farliga konstflygningen. Hon behövde vidareutbilda sig och trots att hon nu hade flygcertifikat och bevisligen kunde flyga blev hon inte antagen i de amerikanska flygskolorna. Hon fick Äter bege sig till Europa och Frankrike, men Àven Holland och Tyskland.

I september 1922 var hon tillbaka i USA och gjorde sin första uppvisning och turnerade sedan landet runt. Men 30 april 1926 var ödet emot henne. Hon och hennes mekaniker gjorde en provtur inför en uppvisning som var planerad dagen efter. En kvarglömd skiftnyckel föll ned och trÀffade styrstaget, planet accelererade och rÄkade i spinn som de inte kunde hÀva. BÄda dog omedelbart. NÄgra Är tidigare hade hon varit en anonym manikyrist pÄ en frisersalong i Chicago. Nu hedrade flera tusen mÀnniskor henne pÄ hennes begravning.

Varje Ă„r pĂ„ Ă„rsdagen av Bessie Colemans död flyger medlemmar ur ”Bessie Coleman Aviators Club” och andra organisationer, lĂ„gt över hennes grav pĂ„ Lincoln Cemetery och kastar ner blommor.

Publicerad den 28 augusti, 2013 av Frederick Lidman
Inga kommentarer

Förebilden Hanna-Karin Grensman Grensman & Grensmans AB

Hej, vad heter du och vad jobbar du med?

Hanna-Karin Grensman, jag arbetar som VD pÄ företaget Grensman & Grensmans AB. Vid sidan om det Àr jag publicerad författare och verksam som frilansjournalist. Jag har ocksÄ en vÀlbesökt sida dÀr jag publicerar diverse texter. Dessutom hÄller jag förelÀsningar och workshops samt sitter med i paneler och modererar event och samtal.

Varför tror du att du har blivit utvald till förebild av JÀmstÀlldhetsexperten.se?

Oj, vilken svÄr frÄga. Jag tror att det kan ha att göra med min engagemang som sÀkert skiner igenom i allt frÄn vardagliga inlÀgg pÄ twitter till de texter som jag skrivit med genusperspektiv (till exempel SÄ undviker du vÄldtÀkt i sommar) till de uppsatser jag skrivit om kön och sexualitet. Kanske det stora engagemang som vi lade pÄ Pride 2013 för att lyfta nÄgra av dessa frÄgor?

PÄ vilket sÀtt skulle du sÀga att du Àr en förebild inom jÀmstÀlldhet?

Jag tror mycket pÄ det personliga ansvaret. Att göra det man kan göra och ta ett personligt ansvar för det samhÀlle som man lever i, likvÀl som sin egen situation.

Jag har haft tur pĂ„ mĂ„nga vis – hemifrĂ„n har jag till exempel fĂ„tt med mig att stĂ„ för det som jag anser vara rĂ€tt och riktigt Ă€ven om ingen hĂ„ller med mig. NĂ„got bĂ„da mina förĂ€ldrar (pĂ„ gott och ont) alltid har gjort. De Ă€r orubbliga hur fel de Ă€n har. (NĂ„got jag hoppas att jag inte Ă€r).

Jag har ocksÄ haft tur eftersom jag fötts med en förmÄga att klara mig bra rent akademiskt och jag har dessutom alltid tyckt att det har varit roligt att lÀsa, skriva och tÀnka. Det Àr en bra grund för att kunna fÄ ut sitt budskap, förstÄ sammanhang och helt enkelt bidra. Trots att jag Àr beteendevetare (fil. mag. socialpsykologi) sÄ vet jag inte hur det kommer sig att jag aldrig Àr rÀdd för att ta diskussionen eller konflikten. Det kÀnns bara som nÄgot jag mÄste göra. I min vÀrld Àr det sjÀlvklart att alla har samma vÀrde och det Àr lika frÀmmande för mig att dela in personer efter kön som det Àr att dela in dem efter hudfÀrg (nÄgot som jag anser har stort stöd i forskningen). NÀr jag dÄ har alla förutsÀttningar för att pÄverka, sÄ har jag ocksÄ ett ansvar att göra det.

Att vĂ€lja att ta det personliga ansvaret tĂ€nker jag Ă€r en del av att vara en förebild. Att jag, som fĂ„tt sĂ„ mycket, kan pĂ„verka och skapa en förĂ€ndring för de som inte orkar, kan eller vĂ„gar Ă€r en fantastisk möjlighet. Och det fĂ„r mig att mĂ„ bra. Det spelar ingen roll om det handlar om att peppa en okĂ€nd mĂ€nniska pĂ„ twitter, hjĂ€lpa en ung tjej att vĂ„ga anmĂ€la ett övergrepp, vara handledare Ă„t unga mĂ€nniskor eller att skriva en artikel som belyser en samhĂ€llelig problematik. Det handlar om att se mĂ€nniskan – och ge det man kan för att de ska kunna realisera sina potential.

Hur kommer det sig att du engagerade dig i detta?

Jag har delvis besvarat det, men det handlar om tvĂ„ grundlĂ€ggande tankar: Alla mĂ€nniskor ska ha möjlighet att realisera sin potential, att fĂ„ vĂ€lja fritt respektive det personliga ansvaret bĂ„de för mitt eget liv, men ocksĂ„ för det samhĂ€lle som jag lever i. SamhĂ€llet blir vad vi gör det till och jag vill ha ett samhĂ€lle dĂ€r mĂ€nniskor faktiskt kan vĂ€lja fritt. Som inte blir hindrade av fördomar, normer eller andra faktorer som inte borde spela nĂ„gon roll. Jag stĂ„r inte ut med att se orĂ€ttvisor eller dumhet – oavsett vem det riktas mot.

SÄ svaret blir vÀl att jag alltid har varit engagerad i dessa frÄgor. Jag har tagit dessa konflikter sedan jag gick pÄ dagis (Àven om jag knappast hade samma vokabulÀr och maktanalys dÄ).

Kan du ge nÄgra exempel pÄ vilka resultat ni har sett?

De flesta resultat jag ser Ă€r ganska smĂ„ – men stora för mig. Det Ă€r mĂ€nniskor som tackar för ett föredrag man hĂ„llit, en text man har skrivit, en konflikt man har tagit. MĂ€nniskor som har upplevt sig sedda, styrkta eller inspirerade. Som ur nĂ„gon aspekt upplevt att de inte stĂ„r ensamma och kanske framförallt att deras möjligheter att agera har ökat. Att man faktiskt fĂ„r göra som man vill. Att man har rĂ€ttigheter och att man inte mĂ„ste följa den trĂ„nga mall som tillskrivs en.

Vad fick du för reaktion nÀr du berÀttade om din idé?

Det har inte direkt varit nĂ„gon stor, specifik idĂ©. Det handlar snarare om ett entrĂ€get arbete pĂ„ daglig basis dĂ€r jag försöker anvĂ€nda mina egna och företagets resurser för att frĂ€mja jĂ€mstĂ€lldhet. Det kan vara allt frĂ„n hur vi skriver om personer i social media, hur vi vĂ€ljer ut samarbetspartners, att vi har en jĂ€mstĂ€lldhetspolicy och plan fast vi Ă€nnu inte ”mĂ„ste”, att vi pratar mycket om moral och etik. Att vi försöker hjĂ€lpa till lite extra nĂ€r vi kan, till exempel för ideella föreningar. Att ta ett ansvar för alla de situationer som man befinner sig i och inte se bort nĂ€r nĂ„gon behandlas illa. Att delta i Pride House för att sprida viktiga tankar och kunskaper. Helt enkelt – leva i det och försöka vara en föredöme. Under Pride gick jag omkring med en knapp som det stod ”Poly” pĂ„. Det Ă€r en typisk sak jag kan göra – det handlar inte om huruvida jag Ă€r det eller inte – utan för att det Ă€r mĂ„nga som inte vĂ„gar och jag vĂ„gar alltid (pĂ„ gott och ont) och det blir dĂ„ ett enkelt sĂ€tt för mig att visa stöd och solidaritet med dessa. Om jag inte Ă€r rĂ€dd kanske jag kan inspirera nĂ„gon att ocksĂ„ vĂ„ga?

Vad betyder jÀmstÀlldhet för dig?

Att alla mÀnniskor ska ha samma möjligheter. Irrelevanta saker sÄ som kön, hudfÀrg, sexualitet och sÄ vidare ska inte hindra eller styra de val som en person upplever att hen kan göra.

Har du nÄgra rÄd till andra som har idéer pÄ jÀmstÀlldhetsförbÀttringar?

Att hjĂ€lpa till efter egen förmĂ„ga. Man mĂ„ste inte rĂ€dda hela vĂ€rlden om man inte kan. Men man kan göra smĂ„ saker – peppa nĂ„gon pĂ„ twitter, sĂ€ga emot ett sexistiskt skĂ€mt. Allt rĂ€knas. Allt pĂ„verkar.

Vara öppen för nya idéer och tankar. VÄga prata med meningsmotstÄndare. Arbeta med sig sjÀlv; bli trygg i sina egna Äsikter och bli stark sjÀlv. Reflektera över vilka val du sjÀlv gör och varför du gör just dessa. Bli en förebild!

Och försöka bli förbannad i stÀllet för rÀdd nÀr hoten kommer. För det Àr en mer korrekt reaktion.

Tack Hanna-Karin!

Vill du snacka vidare med Hanna-Karin eller följa henne pÄ twitter hittar du kontaktuppgifter hÀr:

E-post: hanna-karin@grensmans.se

Twitter: @hk_grensman

————————————————-
Mer info:

Saker jag inte förstÄr och mÀnniskor jag inte tycker om (samlade texter): hgrensman.blogspot.se

Min privata webbsida: www.hanna-karin.se

Företagets webbsida: www.grensmans.se

PĂ„ Facebook: https://www.facebook.com/hkgrensman

PĂ„ LinkedIn: se.linkedin.com/in/grensman/

Publicerad den 14 augusti, 2013 av Förebilden
Inga kommentarer

Förebilden: Jessica Söderqvist ”Bilder av Kristina”

Vi pÄ Add Gender AB och JÀmstÀlldhetsexperten.se frÄgade Jessica Söderqvist frÄn Projektkontoret pÄ Livrustkammaren och Skoklosters Slott med Stiftelsen Hallwylska museet om deras fantastiska utstÀllning Bilder av Kristina.

Vad var tanken bakom utstÀllningen?
Projektet syftar till att ge nÄgra bilder/tolkningar av Kristina och dÀrigenom skapa ytterligare intresse och diskussion runt hennes person och den historiska epok hon verkade i. UtstÀllningen ger inte en heltÀckande bild över Kristinas liv, utan gör nedslag i olika delar av hennes liv och historia fram till idag. Tanken var att en klassisk museiinstitution som Livrustkammaren nu skulle fÄ agera fond till frÄgor kring könsroller, maktstrukturer och religion som lyfts fram med hjÀlp av ny forskning i utstÀllningen.

Hur fick ni in ett genusperspektiv i utstÀllningen?
UtstĂ€llningen berĂ€ttar om en kvinnlig regent som vĂ€ckte stor uppmĂ€rksamhet i sin samtid, och som fortfarande Ă€n idag skapar diskussion med sitt ifrĂ„gasĂ€ttande av gĂ€llande normer och konventioner. Åsikterna om hennes person var lika mĂ„nga dĂ„ som nu! FrĂ„gorna Ă€r mĂ„nga och besökaren tvingas sjĂ€lv reflektera över sina vĂ€rderingar och stĂ€llningstaganden, bland annat genom det interaktiva spelet NormfĂ„ngaren. Det gör oss extra stolta och glada att fĂ„ medverka med en mindre, mer komprimerad version av Bilder av Kristina i Article 1:s vandringsutstĂ€llning. DĂ€r har vi valt ut tre av utstĂ€llningens tolkningar: Kung Kristina, Queer Queen och Dödens MajestĂ€t. 

Hur arbetade ni med jÀmstÀlldhet i projekt-/utstÀllningsarbetet?
Myndigheten LSH (Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet) har en handlingsplan för mÄngfald och jÀmstÀlldhet som har anvÀnts i projektet med syfte att skapa ett projektgruppsarbete som prÀglas av jÀmstÀlldhet och öppenhet och i en utstÀllning som förmedlar kunskap och upplevelser kring kultur och historia som kÀnnetecknas av nyanserat och mÄngfacetterat historiebruk.

Hur sÄg produktionen av utstÀllningen ut?
Myndigheten LSH Àr i dagslÀget en kvinnodominerad arbetsplats, men i projektgruppen var det viktigt att verka för en jÀmn fördelning av mÀn och kvinnor. MÄlgruppen var ocksÄ ganska allmÀn och utstÀllningen riktar sig till en vuxen publik utan sÀrskilda förkunskaper. Vid arbetet med mÄlgruppen valde vi dock att lyfta ut och rikta information mot vissa grupper bland annat HBTQ-personer.

Hur arbetar ni med jÀmstÀlldhet pÄ Livrustkammaren?
Myndigheten LSH har en utarbetad handlingsplan för mÄngfald och jÀmstÀlldhet som syftar till att ge alla lika vÀrde och samma möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, Älder, sexuell lÀggning eller funktionsförmÄga. Genom ökad medvetenhet och mÄngfald i arbetsgruppen har vi bÀttre förutsÀttningar att möta de behov som vÄra besökare har. MÄngfaldsarbete görs med engagemang dagligen och vÄr förhoppning Àr att vÄra museiverksamheter utgör en viktig del i ett demokratiskt samhÀlle.

Publicerad den 14 juni, 2013 av Förebilden
Inga kommentarer

Förebilden Marianne Nilsson Region VÀrmland

Hej, vad heter du och vad jobbar du med?

Jag heter Marianne Nilsson och arbetar som genusutvecklare och projektledare för Resurscentrum för jÀmstÀlld tillvÀxt pÄ Region VÀrmland.

Varför tror du att du har blivit utvald till förebild av JÀmstÀlldhetsexperten.se?

Eftersom det finns sÄ mÄnga kompetenta personer som arbetar med jÀmstÀlldhet i olika former kÀnner jag mig oerhört hedrad av att bli utvald som förebild! Jag har arbetat med jÀmstÀlldhetsfrÄgor under mÄnga Är inom olika verksamheter, men nÄgot som fÄtt positiv uppmÀrksamhet just nu Àr redaktionsarbetet med magasinet Livsstil VÀrmland #3. Det Àr ett magasin som ges ut av Attraktiva VÀrmland pÄ Region VÀrmland en gÄng om Äret med syfte att visa upp ett urval av vad VÀrmland erbjuder den som vill turista hÀr eller funderar pÄ att flytta hit. Redaktionen ville göra ett modernt magasin dÀr jÀmstÀlldhet och mÄngfald skulle vara naturligt och alla lÀsare kÀnna sig tilltalade av och nyfikna pÄ. DÀrför har jag och Tanja Ekegren frÄn LÀnsstyrelsen varit en del av redaktionen frÄn första brainstormingsmötet till det fÀrdiga magasinet och gett synpunkter och kommentarer pÄ texter, bilder samt vilka reportage som ska göras. Tanja med specialomrÄde mÀnskliga rÀttigheter och mÄngfald, jag med fokus pÄ jÀmstÀlldhet och genus. De fotografer och journalister som anlitades för att skriva och fota till Livsstil VÀrmland fick Àven en förelÀsning om genusmedvetet foto av Genusfotografen, Tomas Gunnarsson. Detta för att det material som sedan lÀmnades in till redaktionen skulle vara sÄ bra som möjligt. Arbetet med Livsstil VÀrmland har Àven lyfts pÄ en konferens av TillvÀxtverket som ett gott exempel pÄ genomförda aktiviteter inom Resurscentraprogrammet.

PÄ vilket sÀtt skulle du sÀga att du Àr en förebild inom jÀmstÀlldhet?

Det borde vÀl andra svara pÄ egentligen, men vad jag hört Àr att jag visar stort engagemang och har ett sÀtt som fÄr mÀnniskor att förstÄ vad det handlar om utan att komma med pekpinnar.

Hur kommer det sig att du engagerade dig i detta?

I mina arbetsuppgifter ingÄr att ge stöd till en del av de verksamheter och projekt som Region VÀrmland finansierar. DÀrför har jag kunna engagera mig i Attraktiva VÀrmland som ger ut Livsstil VÀrmland.

Kan du ge nÄgra exempel pÄ vilka resultat ni har sett?

För att kunna flytta fram positioner inom jÀmstÀlldhetsomrÄdet krÀvs kunskap. Vi har satsat pÄ att bygga kunskap genom kompetensutveckling av personal och genom att ta fram en genusanalys, statistik med mera av lÀget i VÀrmland. Med kunskap kommer insikt och med det en vilja att gÄ till handling. PÄ Region VÀrmland har vi de senaste Ären höjt kunskapsnivÄn i alla delar av organisationen samtidigt som Resurscentrum varit ett stöd för en del av de projekt som Region VÀrmland finansierar. Resultat av kunskapshöjningen Àr bland annat att jÀmstÀlldhetsperspektivet nu framtÀder tydligt i strategier och dokument, i den kommande regionala utvecklingsstrategien som pÄverkar hela VÀrmland de nÀrmsta Ären och i magasinet Livsstil VÀrmland.

Vad fick du för reaktion nÀr du berÀttade om din idé?

Jag blev inbjuden av redaktionen som sjÀlva hade sett ett behov och de har lyssnat med öppna öron pÄ mina förslag till Àndring.

Vad betyder jÀmstÀlldhet för dig?

JÀmstÀlldhet för mig betyder frihet frÄn stereotypa förestÀllningar om kön och de begrÀnsningar det ger oss i vardagen, i arbetet, med familj och vÀnner samt i övriga delar av samhÀllet. Att mÀn och kvinnor fÄr likvÀrdiga möjligheter och lika stor makt bÄde som grupp och i sitt eget liv.

Har du nÄgra rÄd till andra som har idéer pÄ jÀmstÀlldhetsförbÀttringar?

Leta rÀtt pÄ fler personer som vill förbÀttra och förÀndra! Ensam Àr sÀllan stark! Egenskaper som Àr bra att ha Àr envishet, humor och en teflonskyddshinna för de gÄnger idéerna möter pÄ motstÄnd!

BerÀtta om nÄgon konkret idé som du har lagt fram och genomfört inom omrÄdet?

Exempel pÄ Àndringar i Livsstilsmagasinet:
I en text om musikgruppen Vidar berĂ€ttas det om deras framgĂ„ng och att de bland annat spelat för Paul Simon pĂ„ efterfesten vid utdelningen av Polarpriset 2012. En mening innan min genomgĂ„ng av texten löd: ”Karlstadtjejerna ler Ă„t minnet.” Det hĂ€r Ă€r ett reportage om tre musiker, inte ett reportage om tre tjejer. Den nya meningen blev dĂ„ : ”Karlstadmusikerna ler Ă„t minnet.” Det Ă€r lĂ€tt att vi pratar om tjejband, klappar lite pĂ„ huvudet och förminskar dem till tjejer i stĂ€llet för yrkesutövande musiker.

Magasinet hittar du hÀr. Vill du snacka med Marianne Nilsson sÄ nÄr du henne pÄ telefon pÄ 054 701 1054, eller sÄ mailar du henne pÄ: marianne.nilsson@regionvarmland.se

Publicerad den 6 maj, 2013 av Förebilden
Inga kommentarer
© 2017 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten