Författararkiv Frida Stjernholm, Author at Jämställdhetsexperten

Det våras för transinkludering!

Nu i dagarna kan vi runtom i Sverige se reklam för Åhléns nya kampanj Vårmod. Den presenteras med orden: Våren tillhör de som vågar prova nya mönster och bryta gamla. Nu finns massor av nya sätt att möta den på. Hitta ditt!” 

Lea T från Åhléns kampanj Vårmod.

I den här kampanjen arbetar Åhléns tillsammans med en modell som i allra högsta grad representerar mod och styrka att bryta gamla mönster – den italienska toppmodellen Lea T.

Lea T är en internationellt känd och eftertraktad toppmodell, född i Brasilien och uppvuxen i Italien. Hon slog igenom som Givenchys ansikte 2010 och har blivit fotograferad för ett antal stora magasin, bland annat Vogue. Sedan 2014 frontar hon Redkens hårvårdskampanjer. Tidningen Forbes har utnämnt henne till en av de tio mest inflytelserika kvinnorna inom den italienska modeindustrin.

Och inflytelserik är hon, på mer än ett sätt. Genom sin enorma framgång inom modeindustrin bidrar hon till att förändra inte bara vår attityd kring stora brokiga mönster men också kring hur vi förhåller oss till köns- och cisnormer. Lea T är nämligen transkvinna.

Hon är inte heller ensam normbrytare i branschen. Vi börjar se allt fler modeller som utmanar de traditionella köns- och genusuttrycken inom modeindustrin. Exempelvis är modellen Casey Legler synnerligen aktuell i sammanhanget – hon har signats till Ford Models uteslutande för att visa herrkläder. Hon är därmed den första kvinnan någonsin som är signad som en internationell manlig modell.

Casey Legler som modell för Diesel.

Åhléns är heller inte enda svenska klädföretaget som väljer att arbeta med normbrytande modeller och uttryck. Svenska JC hade i Crocker-kollektionen från 2014 en och samma modell för både herr- och damjeans. Modellen Erika Linder stylas stereotypt manligt och stereotypt kvinnligt för de respektive könade kollektionerna.

Erika Linder är modell för både herr- och damkollektionen i JC:s Crocker-kampanj från 2014.

Det kan kanske tyckas ytligt, men att modeindustrin är med och sätter upp ramar för vad som går och inte går an enligt köns- och cisnormer är knappast nyheter. Därför är det också glädjande att se att fler och fler modeaktörer tar sitt ansvar och tänker utanför boxen.

Transpersoner världen över är en mycket utsatt grupp, och är även starkt överrepresenterade när det gäller såväl psykisk ohälsa, självskador, hot, hatbrott, våld och självmord. Lea T:s mod att vara öppen med sin transerfarenhet och hennes och andra normbrytares framgångar inom modevärlden kan förhoppningsvis medverka till att luckra upp cis- och könsnormer och normalisera transpersoners existens i offentligheten en smula, och därigenom både verka uppmuntrande för andra transpersoner men också minska de fördomar som uppkommer i tystnad och brist på möten.

Vi följer med stort intresse den normbrytande utveckling som nu sker inom den internationella modeindustrin!

Det våras för transinkludering!

Publicerad den 26 mars, 2015 av Frida Stjernholm
1 kommentar

Några tankar inför internationella kvinnodagen: #askhermore

Vad har du för klänning ikväll?

Det är en av de vanligaste frågorna till skådespelerskor på Oscarsgalan. Något som börjar kritiseras av flera av dem – bland annat Reese Witherspoon och Patricia Arquette. De har båda öppet gett sitt stöd till kampanjen #askhermore som syftar till att uppmärksamma att skådespelerskor i högre omfattning än sina manliga kollegor tillfrågas kring sitt utseende snarare än sin yrkesutövning.

Att kvinnor i maktposition på detta sätt reagerar på ojämlikt bemötande är en viktig markering. Det kan förhoppningsvis leda till en kedjereaktion där fler börjar uppmärksamma hur vi ständigt bemöts efter vår könstillhörighet snarare än vår kompetens.

Att kvinnor och män samt personer med icke-binär könstillhörighet bemöts olika i intervjusituationer är nämligen något vi ser i medier varje dag – inte enbart på Oscarsgalan. Kvinnor får oftare frågor som rör utseende, hem och familjeliv. Män tillfrågas om yrkes- och resultatinriktade områden. Personer med icke-binär könstillhörighet tillfrågas -om de alls finns representerade – i stor utsträckning om just sin transidentitet.

Vi på Add Gender arbetar kontinuerligt för att höja kompetensen när det gäller jämlik kommunikation, bland annat hos kommunikatörer och journalister över hela landet. Vi tar ett helhetsgrepp om kommunikationen och uppmärksammar såväl den visuella som den skriftliga och muntliga kommunikationen – för en jämlik och inkluderande kommunikation i alla lägen, internt och externt.

Om er organisation vill kvalitetssäkra kommunikationen ur ett jämställdhetsperspektiv, till exempel i enlighet med syftet i #askhermore-kampanjen, så finns vi här och hjälper er med bland annat kartläggning, rådgivning och utbildning.

Tillsammans kan vi göra så att människor bemöts utefter kompetens istället för utifrån könstillhörighet. Det är dags nu. Fråga oss mer.

Publicerad den 7 mars, 2015 av Frida Stjernholm
Inga kommentarer

Modernisera idén om jämställdhet nu!

Nyligen vann Saga Becker pris för bästa kvinnliga huvudroll på Guldbaggegalan. Det gjorde mig väldigt glad, inte enbart för hennes fantastiska insats som skådespelare i Nånting måste gå sönder, utan även för att historia skrevs när hon mottog detta pris.

Saga Becker är nämligen den första transidentifierade personen som någonsin vunnit, eller ens blivit nominerad till, en Guldbagge. I och med detta har transpersoner på allvar tagit plats i det offentliga rummet – inte som några det skämtas kring eller som förlöjligas, utan som kompetenta, drivna människor som hyllas för sin yrkesroll. Detta är viktigt ur flera aspekter. Förhoppningsvis kan det exempelvis stärka självförtroendet hos många som inte vågar vara öppna med sin transidentitet och som mår psykiskt dåligt på grund av stigmatiseringen av denna grupp (även om jag här skriver om transpersoner som en grupp vill jag poängtera att transperson är ett paraplybegrepp för flera olika transidentiteter).

Det är väldigt bra att transpersoner nu äntligen på detta sätt synliggörs i det offentliga rummet – men det är i organisationers grundläggande jämställdhetsarbete som det stora jobbet behöver göras. Det är där den verkliga attitydförändringen kring kön kan, och bör, ske. I mitt arbete som jämställdhetskonsult märker jag att mycket jämställdhetsarbete främst är binärt. Vi delar in människor i två kön – kvinnor och män – och utför kvantitativa och kvalitativa analyser efter dessa premisser. Men på vilka grunder fastställer vi att vi enbart ska utföra våra analyser utifrån två kön? Det beror troligtvis på att det i Sverige idag enbart finns två juridiska kön (kvinna och man) – men detta är ju enbart en aspekt av vår könsidentitet.

Idag delas begreppet kön nämligen ofta upp i fyra olika kategorier: biologiskt (även kallat tilldelat kön), juridiskt, mentalt och socialt. Alla dessa könskategorier borde ingå i begreppet jämställdhet – och då går det inte längre att använda sig utav en tvåkönsmodell. En definition av jämställdhet lyder: ”Ett politiskt begrepp som definierar jämlikhet mellan könen.” Denna definition kan inkludera fler könspremisser än de två juridiska könen, exempelvis transpersoner som inte definierar sig som något av dessa.

Vad händer om vi som jobbar med jämställdhet fortsätter att exkludera transpersoner i våra kvantitativa och kvalitativa genusanalyser? Det innebär att personer som inte känner att de passar in i någon av grupperna man och kvinna, dvs icke-binära transpersoner, faller utanför – och vi bidrar därmed till stigmatiseringen och den psykiska ohälsa som är alarmerande hög hos transpersoner.

Det är svårt att säga hur många människor som innehar någon form av transidentitet, men Transföreningen FPES skriver såhär på sin hemsida: “Hur vanligt det är med transpersoner finns det ingen exakt kunskap om. Vår erfarenhet är att det är så pass vanligt att det är troligt att de flesta känner en eller flera transpersoner, kanske utan att veta om det.”

Det krävs en förändring i hur vi tänker kring begreppet jämställdhet. Jämställdhet handlar inte enbart om kvinnor och män – det handlar om oss alla! Det är därför hög tid att modernisera jämställdhetsarbetet och hela idén om vad jämställdhet innebär!

Jag tänker börja med mig själv bland annat genom att konsekvent utmana det binära jämställdhetstänkandet i mitt eget arbete samt lyfta denna exkludering i mina föreläsningar och i det vardagliga samtalet.

Hur tänker du göra?

Publicerad den 9 februari, 2015 av Frida Stjernholm
Inga kommentarer

En mamma med skägg och en utan

Min dotter yttrade nyligen några ord som fick mig att fundera över könade ord och begrepp. Hon sa såhär till sin bonuspappa: ”N.N., du är som en mamma…med skägg.”

Barnet ifråga växer upp med mig som ensam vårdnadshavare och med en relativt frånvarande biologisk pappa. Utöver detta finns en människa i hennes liv som en gång var min sambo men som fortfarande har rollen som min dotters bonuspappa, där hon bor varannan helg och vissa lovdagar. Hon har alltid haft ett problematiskt förhållande till begreppet pappa – en pappa för henne är en frånvarande person. Hon har inte riktigt velat kalla sin bonuspappa vid denna titel utan har fortsatt använda hans förnamn. Nu har hon dock konstruerat en passande titel för honom – mamma.

Detta upplever jag vara en intressant aspekt. För min dotter är orden mamma och pappa inte i första hand könade utan kopplade till emotionell närhet, där en mamma är en närmare och mer primärt omhändertagande person än en pappa. För att uttrycka sin kärlek och tillit till sin icke-biologiska förälder omtalar hon honom som mamma. Detta är en förhandling och utveckling av språket för att kunna använda språkliga begrepp så att de passar in i hennes subjektiva kontext.

Jag ser likheter i detta sätt att betrakta föräldrabegreppen med andra från början könade ord, som efterhand blivit könsneutrala – som exempelvis sjuksköterska och tjänsteman. Jag tror att alternativa familjekonstellationer än kärnfamiljen kan få barn att utmana synen på föräldraskap och på titlarna pappa och mamma, till exempel genom att minska ordens köande betydelse och istället ge dem olika betydelse för närhet och tillit – som i fallet med min dotter.

Är min dotters uppfattning och förhandling med språket och föräldrabegreppen något som fler än jag har snappat upp? Går vi mot mindre könade begrepp kring föräldraskap och mer närhetsinriktade? Hur viktiga är egentligen begreppen mamma och pappa? Vad innebär detta för synen på familj? Det ska bli spännande att se forskning utvecklas kring språkliga föräldrabegrepp och alternativa familjekonstellationer. Tills vidare känner jag att det är en intressant aspekt att uppmärksamma och prata kring. Språk är inte något statiskt – det är i allra högsta grad dynamiskt och under konstant utveckling. Detta kan alltså bland annat visa sig i att ett en gång könat uttryck kan utvecklas till något könsöverskridande – helt enkelt mänskligt.

 

Publicerad den 17 februari, 2014 av Frida Stjernholm
Inga kommentarer

Går det göra jämställd reklam för spetstrosor?

Kappahl har nyligen lanserat en kollektion av underkläder för kvinnor. De kallar den 50 shades of grey och kampanjen är ett samarbete med författaren till boken med samma titel. Kampanjen har redan råkat i blåsväder – från flera håll har den kritiserats, bland annat av Svenska Kyrkan och feministiska nätverk – om än av helt olika orsaker. Reklamkampanjen är även anmäld till Reklamombudsmannen. En annan reklamkampanj som nyligen kritiserats är den som Sturegallerian lanserat inför Fars dag, med uppmaningen ”Please, please him” och bilder på kvinnounderkläder.

Vid diskussion kring dessa underklädeskampanjer frågade en vän mig: ”Men hur menar du att det ska kunna gå att göra jämställd reklam för spetstrosor?” Detta är en mycket intressant och viktig fråga.

Hur kan företag tänka och agera för att undvika ovan nämnda negativa konsekvenser kring reklamkampanjer? Jag menar att det främst handlar om medvetenhet och kompetens inom jämställdhetsfrågor. Jag kommer här att fokusera på framgångsfaktorer istället för att ge fler exempel på sexistisk reklam – det ser vi redan nog av runt omkring oss. Samtal kring reklam och sexism blir lätt fulla av pekpinnar och kritik, men saknar ofta konstruktiva förslag till förbättring. Vad jag tror många företag och organisationer behöver för att kunna producera jämställd reklam är råd och stöd för att kunna nå dessa mål. Det behövs positiva exempel och konkreta tips – istället för att lägga fokus på hur en inte ska göra.

Nedan följer några enkla steg som kan användas som en checklista för introduktion till att tänka jämställt vid produktion av reklamkampanjer.

  • Tänk tvärtom: Byt kön på personen som ska avbildas: man istället för kvinna och vice versa. Blir framställningen konstlad då? Fungerar inte budskapet? I så fall är risken stor att bilden reproducerar stereotyper kring kön och bör ses över.
  • Tänk aktivt: Traditionellt presenteras män i bild som aktiva subjekt, som styr situationen, fullt upptagna med någon aktivitet. Kvinnor däremot framställs ofta som passiva objekt, till exempel liggande och tittandes in i kameran för att tillfredsställa betraktarens blick. Det är inte heller ovanligt att kvinnokroppar exponeras medan deras ansikten är övertäckta – något som ökar upplevelsen av kroppen som objekt. Låt både kvinnor och män vara aktiva subjekt i din reklamkampanj.
  • Tänk nytt: Vem är tänkt ska attraheras av reklamen? Är syftet exempelvis att sexualisera en kvinnokropp för att tillfredsställa en manlig blick eller är syftet att kvinnor ska vilja bära kläderna som visas? Genom att använda punkterna ovan går det att undvika att reproducera förlegade könsnormer och istället skapa en jämställd reklamkampanj – inriktad på att attrahera den faktiska mottagaren. Genom gemensamma ansträngningar kan vi förändra.

Reklam handlar om kommunikation – vad en organisation vill berätta om sig själva och sina produkter eller tjänster. Därför är en reklamkampanj oerhört viktig för ett företags varumärke. Genom medvetenhet och kompetens går det att kommunicera jämställt både i text och bild, och på så sätt visa att just ert företag är i framkant på resan mot jämställdhet – istället för att riskera att bli anmälda till reklamombudsmannen på grund av sexism. Detta ökar företagets lönsamhet och är mycket positivt för dess varumärke och goda rykte.

Lycka till! Resan mot jämställdhet gör vi tillsammans.

Publicerad den 11 november, 2013 av Frida Stjernholm
Inga kommentarer
© 2017 Jämställdhetsexperten