Inlägg taggade med ’jĂ€mstĂ€lldhetsplan’

Inspireras mera!

Forskning inom jÀmstÀlldhet i arbetslivet har mÄnga gÄnger och pÄ olika sÀtt visat att förutsÀttningen för att jÀmstÀlldhetsarbetet ska vara framgÄngsrikt och hÄllbart Àr att det bedrivs systematiskt och lÄngsiktigt. Det kommer kanske inte som en sÄ stor överraskning?

Systematiken i arbetet ska hindra att jĂ€mstĂ€lldhetsarbetet endast blir en workshop personalen pĂ„ en arbetsplats deltar i en gĂ„ng, eller en jĂ€mstĂ€lldhetsplan som sedan faller i glömska i en skrivbordslĂ„da. Forskningen lĂ€r oss alltsĂ„ – om vi inte redan hade det pĂ„ kĂ€nn innan – att förĂ€ndring behöver drivas och ske i mĂ€nniskors vardag. Verktygen vi anvĂ€nder oss av mĂ„ste Ă€ven fungera praktiskt just i den verklighet och verksamhet vi befinner oss i.

Precis som i allt förÀndringsarbete, behövs dÀrför kontinuerlig inspiration. Den kan nÀstan komma i vilken form som helst, bara den vÀcker nÄgra slags tankar eller kÀnslor.

En av mina bÀsta inspirationskÀllor i min egen vardag just nu Àr instagramkontot @kvinnohat (finns ocksÄ pÄ twitter under samma alias). Syftet med kontot Àr att via bilder och argumentation belysa frÄgor om feminism och jÀmstÀlldhet. Det drivs av fyra personer, men den senaste tiden har de lÄtit olika personer gÀsta kontot för att ge sin respektive syn pÄ feminism. Det Àr alltid angelÀget och tÀnkvÀrt. Ofta upprörande, men minst lika ofta peppande och inspirerande. Och det verkar som att jag Àr i gott sÀllskap; instagramkontot följs av nÀstan 36 000 personer (och cirka 8000 pÄ twitter)!

Vad inspirerar dig i jÀmstÀlldhetsarbetet?

LÀs mer om @kvinnohat i en intervju i Nyheter 24 frÄn november förra Äret.

Publicerad den 28 april, 2014 av Josefine Carnolf
Inga kommentarer

ByrÄbranschen Àr redo

Sveriges jĂ€mstĂ€lldhetspolitik bygger pĂ„ tre omrĂ„den; lagstiftning mot diskriminering, aktiva Ă„tgĂ€rder och integreringsverksamhet. Alltför fĂ„ företag och organisationer gör tillrĂ€ckligt inom dessa omrĂ„den. Med den erfarenheten jag har som jĂ€mstĂ€lldhetsexpert sĂ„ Ă€r jag övertygad om att vi kan komma mycket lĂ„ngt pĂ„ att helt enkelt bara ta oss i kragen och göra det som krĂ€vs. Vi har under vĂ„ra fem Ă„r i olika branscher fĂ„tt otaliga tips och uppmaningar om att vi borde börja kolla mer pĂ„ marknadsförings- och reklamföretagen. ”Det finns mycket att göra” brukar vi fĂ„ höra och nu har debatten blossat upp igen tack vare Christina Knights bok ”Mad Women”. Dessutom har jĂ€mstĂ€lldhetsministern Maria Arnholm uttala sig om branschen och igĂ„r var det GuldĂ€ggsgalan, sĂ„ samtalet om branschens kreativitetsförmĂ„ga Ă€r högst aktuell! Inte minst för att RĂ€ttviseförmedlingen (stort grattis ska vi passa pĂ„ att sĂ€ga) fick TitanĂ€gget pĂ„ galan, med följande motivering:

“MĂ„nga sĂ€ger att förĂ€ndring krĂ€ver tid, att det tar tid. Det Ă€r bĂ„de fegt och fel. FörĂ€ndring krĂ€ver inte tid utan initiativ. Årets Titan-Ă€gg Ă€r inte bara pĂ„ tiden, det Ă€r i tiden och nĂ„got som visat sig hĂ„lla över tid. Det Ă€r ett projekt som mĂ„ste fortsĂ€tta att uppmĂ€rksammas. I synnerhet 2012. I synnerhet av vĂ„r bransch som gör ansprĂ„k pĂ„ att ligga i framkant men sĂ„ uppenbart Ă€r efter. RĂ€ttviseförmedlingen, kom och gör det ni gör!”

Ser ni vad det stÄr? ByrÄbranschen Àr redo!

Tillsammans med tidningen Resumé kartlÀgger vi pÄ Add Gender nu byrÄbranschens utifrÄn balans, struktur och kultur och skapar ett branschunikt jÀmstÀlldhetsindex bland de 50 största aktörerna. Den 23:e april skickade vi ut en enkÀt adresserad till VD hos dessa aktörer. Svaren ska vara inne den 30:e april och i början av maj sÄ kommer ni alla att fÄ veta hur det faktiskt ligger till.  Med andra ord sÄ kommer ni alla att fÄ svar pÄ vad det Àr som faktiskt görs.

StĂ€ller vi upp en lista av egenskaper: bestĂ€md, tydlig, rationell, empatisk, pysslig, hysterisk, mjuk, risktagande, sĂ„ Ă€r vi alla snabba att koppla ett kön till varje egenskap och inte sĂ€llan Ă€r vi rörande överens om generaliseringen. Även om vi gĂ€rna lĂ€gger till att det  inte gĂ€ller i samtliga individuella fall. För att skapa en effektiv marknadsföring krĂ€vs ofta stereotyper och generaliseringar. Det duggar dock tĂ€tt av unkna vĂ€rderingar i dagens marknadsföring, speciellt i ett samhĂ€llsklimat dĂ€r den allmĂ€nna förestĂ€llningen Ă€r att verka för jĂ€mstĂ€lldhet mellan kvinnor och mĂ€n. SĂ„ varför slutar inte dessa stereotyper och generaliseringar att dyka upp i vĂ„r vardagliga konsumtion av reklam?

Kvinnor Ă€r underrepresenterade inom mĂ„nga nyckelpositioner i marknadsföringsbranschen. MĂ„lgruppsanalyserna Ă€r för generaliserande och kommunikationen Ă€r för stereotyp, med nĂ„gra fĂ„ ljusglimtar. MĂ„nga i branschen Ă€r överens om att mĂ„ngfalden behöver breddas och kreativiteten likasĂ„ – inte minst för att spegla de som ska tilltalas. Det verkar ocksĂ„ som att mĂ„lgrupperna Ă€r mogna, fler och fler reagerar negativt pĂ„ könsstereotyp reklam och dĂ€rför blir normbrytande marknadsföring framgĂ„ngsrik i ett klimat dĂ€r konsumenten blir mer och mer en aktiv aktör. Konsumenten kan ocksĂ„ mer Ă€n nĂ„gonsin ge direkt Ă„terkoppling pĂ„ ett varumĂ€rke. Problembilden Ă€r klar, men hur ska förĂ€ndring ske?

Det krĂ€vs en större förstĂ„else för att kvinnor och mĂ€n inte Ă€r tvĂ„ mĂ„lgrupper, utan tvĂ„ segment bestĂ„ende av flertalet mĂ„lgrupper med olika behov som Ă€r pĂ„verkade av könserfarenheter men inte beroende av könstillhörighet. Att berĂ€tta fler Ă€n en berĂ€ttelse i marknadsföring krĂ€ver att vi har mĂ„nga erfarenheter att vĂ€lja frĂ„n – dĂ€rför behövs flera erfarenheter representerade pĂ„ arbetsplatsen, bĂ€ttre könsbalans. Branschen bör vara lika medveten om hur jĂ€mstĂ€lldhet ska uppnĂ„s som hur en bra kampanj görs, vilket krĂ€ver bĂ€ttre struktur. VarumĂ€rkets utsatthet krĂ€ver marknadsföringspartners som kan förutse fler tĂ€nkbara konsekvenser av olika kampanjer och en lekfullhet med allas vĂ„ra fördomar och generaliseringar, bĂ€ttre kultur.

JÀmstÀlldhet har seglat upp som en lönsamhets- och tillvÀxtfrÄga och byrÄbranschen mÄste hÀnga med. Syftet med jÀmstÀlldhetsindex Àr att kartlÀgga branschen för att pÄ sÄ sÀtt uppmÀrksamma de företag som anvÀnder jÀmstÀlldhetsperspektivet för att berika sina team, förstÄ sin mÄlgrupp, ifrÄgasÀtta sina vanor och bryta ny mark, alltsÄ de aktörerna i byrÄbranschen som Àr redo för fler berÀttelser Àn en.

Pernilla Alexandersson, VD Add Gender AB, jÀmstÀlldhetsexpert och kontaktperson för ByrÄjÀmstÀlldhetsindex 2013

Publicerad den 26 april, 2013 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer

SlÀnger din organisation pengar i sjön?

Jag har nyss avslutat en studie i hur jÀmstÀlldhetsstrateger inom kommuner arbetar kommunikativt inom respektive organisationer. Det var en studie som gav intressanta resultat pÄ flera plan. NÄgot som redan visats av DO och SCB Àr att lagstadgad dokumentation ofta brister i organisationer. Men utöver detta visade min studie bland annat pÄ följande:

I samtliga fall saknas en strategisk plan för hur jĂ€mstĂ€lldhets- och mĂ„ngfaldsarbetet ska implementeras i organisationen. Det Ă€r helt upp till jĂ€mstĂ€lldhetsstrategens egen kompetens att se till att detta blir gjort – nĂ„got det ofta saknas utbildning för.
Forskning visar att för att ett jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsarbete ska bli lyckat mÄste det ske genom engagemang hos medarbetare pÄ alla nivÄer och genom en kÀnsla av delaktighet och inkludering. Dessutom krÀvs en ledning som Àr positivt instÀlld och ger arbetet sitt fulla stöd och Àven ekonomiska resurser. HÀr brister tyvÀrr ofta jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsarbetet. Det finns inte tid och resurser till att sÀkerstÀlla effektiviteten och kvaliteten pÄ implementering.
Min studie visar att efter att lagstadgade dokument har upprĂ€ttats – eller helst samtidigt med denna process – behöver resurser ocksĂ„ lĂ€ggas pĂ„ att engagera medarbetare, bygga upp nĂ€tverk i organisationen och göra dessa delaktiga i processen. Om detta inte sker Ă€r mycket av de ekonomiska och tidsmĂ€ssiga resurser som lĂ€ggs ner pĂ„ dokumentation utan större verkan.
JÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsarbete inom organisationer behöver alltsÄ kompletteras med en strategisk kommunikativ process, för att sÀkerstÀlla goda effekter. Den kommunikativa aspekten i jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsarbete Àr ett omrÄde jag Àr övertygad om kommer att vÀxa och bli aktuellt ju lÀngre organisationer kommer i processerna kring detta omrÄde.
NĂ€r du i din organisation upprĂ€ttar dokument för ett jĂ€mlikt samhĂ€lle – glöm inte att engagera de mĂ€nniskor som omfattas av ditt arbete. Du har mycket att vinna pĂ„ att inkludera alla medarbetare, redan frĂ„n start.
Publicerad den 14 februari, 2013 av Frida Stjernholm
Inga kommentarer

Svenskt NÀringsliv curlar medlemsföretagen

IgÄr sÄ skrev jag om en debattartikel i DN av Nyamko Sabuni (FP), lÀs den gÀrna! Kortfattat gick den ut pÄ att jÀmstÀlldhetspolitiken föreslÄs stramas Ät, att höga politiker oavsett blocktillhörighet Àr beredda att tala om bÄde strukturella förÀndringar och lagstiftande, tvingande jÀmstÀlldhetspolitik.

Detta Àr ett stort steg, ett större steg Àn vad mÄnga som inte Àr aktiva i Àmnet kan förestÀlla sig. Det hÀr Àr stort!

SjÀlvklart fÄr stora grejer stort genomslag. Debattartikeln har fÄtt mÄnga blogghÀnvisningar och de flesta verkar arga, förvÄnade, chockade. Jag har mÄnga Äsikter men Àr mest glad att det Àntligen börjar röra pÄ sig pÄ allvar. Jag tycker Sabunis debattartikeln Àr mycket bra och genomtÀnkt Àven om jag anser att just börsbolag inte berör sÄ mÄnga kvinnor och mÀn. Jag Àr dock kapabel att göra flera saker samtidigt, sÄ varför skulle politikerna inte ocksÄ vara det?

Nu till det intressanta i bakvattnet av detta. I Aftonbladet kan vi lĂ€sa om att Svenskt NĂ€ringsliv gĂ„r till motattack. De kan sjĂ€lvklart inte acceptera detta. De tycker att man istĂ€llet ska ”prata med företagen” och hĂ€nvisar till deras statistik som visar att det ”görs mycket”. SĂ„ hĂ€r skriver Aftonbladet:

Enligt Svenskt NÀringslivs statistik jobbas det aktivt med jÀmstÀlldhetsfrÄgor ute pÄ företagen. Svenskt NÀringsliv föredrar att prata med företagen framför ÄtgÀrder som dem som Sabuni föreslÄr.

– NĂ€r jag pratar med företagen visar de tydligt att dessa frĂ„gor Ă€r viktiga för dem. De vill vara attraktiva arbetsgivare och detta Ă€r en högaktuell frĂ„ga, sĂ€ger Carina Lindfelt.

Nu ska vi se… Lindfelt hĂ€nvisar till Svenskt NĂ€ringslivs rapport frĂ„n 2012: Kampen om kompetensen lyfter jĂ€mstĂ€lldheten. HĂ€r har vi nĂ„gra slutsatser direkt tagna ur rapporten, som jag tycker hĂ€nger tydligast ihop med Lindfelts resonemang. Deras skrivelser Ă€r i kursivt och mina anteckningar kommer direkt efter varje punkt.

Exempel pÄ mÄlsÀttningar för ökad mÄngfald och jÀmstÀlldhet:

- 30 procent av chefspositionerna inom företaget Är 2015 ska innehas av
kvinnor (SAAB Group).

Bra med ett mÀtbart och tidssatt mÄl! Förutom faktumet att vi alltid rekommenderar att man ocksÄ nÀmner mÀn som variabel.

- Fördelningen kvinnor / mÀn pÄ chefsnivÄ ska vara densamma som fördelningen
kvinnor / mÀn bland de anstÀllda i landet (Tele2).

Bra! HÀr ser vi att Tele2, som Àr en av Add Genders referenskunder ocksÄ nÀmner mÀn i mÄlsÀttningen. SÀtt dit en tid sÄ Àr det toppenbra!

- Inför varje chefsrekrytering ska det finnas lika mÄnga kvinnor som mÀn bland
kandidaterna (Tele2).

Tele2 igen, bra!

Som ni ser Àr jag inte negativ, jag tycker att Svenskt NÀringsliv ska vara stolta över medlemsföretagen som gör massa saker för jÀmstÀlldhet och mÄngfald. Det Sabuni sÀger Àr inte det, hon sÀger att det gÄr för lÄngsamt. Detta Àr nÄgonting som jag hÄller med om till hundra procent. Kapaciteten för att öka takten och skapa resultat snabbare Àr mycket större inom bolagen, kraven som redan finns frÄn lagstiftningen möts inte upp! De hÄller en maklig takt, med undantag dÄ frÄn SAAB Group som faktiskt satt ett tidssatt mÄl, men jag har lyssnat sjÀlv pÄ HÄkan Buskhe, VD pÄ SAAB Group, och jag Àr helt sÀker pÄ att han sjÀlv skulle sÀga att de kan göra mer och har Ànnu högre ambitioner.

Men lÄt oss dissekera detta ytterligare.

Enligt Svenskt NÀringslivs statistik jobbas det aktivt med jÀmstÀlldhetsfrÄgor ute pÄ företagen. 

Svenskt NĂ€ringslivs rapport innehĂ„ller ingen som helst statistik som visar att företagen jobbar aktivt. Inte ”antal företag som har en jĂ€mstĂ€lldhetsplan” inte ”antal företag som har ett tidssatt och mĂ€tbart mĂ„l”. Inte ”antal företag som har en handlingsplan mot krĂ€nkningar och trakasserier.” Den enda statistik som redovisas Ă€r ”antal kvinnor”. Det Ă€r inte jĂ€mstĂ€lldhet!

SĂ„ hĂ€r stĂ„r det i Svenskt NĂ€ringslivs rapport om sjĂ€lva arbetet och inte enbart ”antal kvinnor”:

En viktig trend, som sannolikt kommer att snabba pÄ utvecklingen, Àr att mÄnga ledande börsbolag idag formulerar tydliga mÄl för mÄngfald och jÀmstÀlldhet pÄ företagsledningsnivÄ som följs upp genom löpande rapportering till styrelsen.

”MĂ„nga ledande börsföretag”… De verkar ha glömt att Diskrimineringslagen krĂ€ver ett ”aktivt och mĂ„linriktat arbete”. ”MĂ„nga…” det borde stĂ„ ”alla”. Skönt misstag av Svenskt NĂ€ringsliv att skriva in i deras egen rapport att nĂ„gra av deras medlemsföretag inte följer lagen.

Svenskt NÀringsliv Àr en förÀlder som fortsÀtter upprepa att barnen faktiskt Àr bÀst pÄ piano, fastÀn fakta sÀger nÄgot helt annat. Dessutom verkar de bara curla sina döttrar och helt lÀmna sönerna utanför pianolektionen. 

Det jag vet Ă€r att nĂ€r vi ”pratar med företagen” varje dag i vĂ„rt arbete som jĂ€mstĂ€lldhetsexperter sĂ„ visar vĂ„r ”statistik” att det Ă€r alldeles för mĂ„nga som inte vill lĂ€gga resurser pĂ„ ett strategiskt och affĂ€rsinriktat jĂ€mstĂ€lldhetsarbete. Alldeles för mĂ„nga följer inte ens Diskrimineringslagen i dess enklaste form.

Diskriminieringsombudsmannen gjorde en granskning inom mediabranschen, hÀlften av företagen inkom inte ens med material i tid. Och en gransking av GS-facket visade att endast 1 av 5 företag hade upprÀttat en jÀmstÀlldhetsplan och genomfört en lönekartlÀggning, vilket mÄste göras enligt lag (det förstnÀmnda vid minst 25 anstÀllda).

SÄ kom igen nu Svenskt NÀringsliv, kan man inte bÄde vara stolt över sina medlemsföretag samtidigt som man faktiskt inte curlar fram dem inom jÀmstÀlldhetsfrÄgan? Det tror jag att man kan!

Mer lÀsning: FP:s jÀmstÀlldhetslag fÄr kritik av allianskamrater, Aftonbladet

 

Publicerad den 20 januari, 2013 av Pernilla Alexandersson
2 kommentarer
© 2024 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten