Inlägg taggade med ’JĂ€mstĂ€lldhetspolitik’

NÄgra tankar inför internationella kvinnodagen: The Girl Effect

SĂ„ pĂ„ söndag Ă€r det dags och Ă€mnet för Ă„rets internationella kvinnodag i Europaparlamentet Ă€r “att stĂ€rka kvinnor och flickor genom utbildning”. Vi vet alla vilken makt utbildning har, kunskap Ă€r nĂ„got som aldrig kan tas ifrĂ„n en.  Det möjliggör att makten över sitt liv och att forma sin framtid sjĂ€lv. Detta gör utbildning till nĂ„got som kan uppfattas som hotfullt av vissa, vilket blev extra tydligt nĂ€r talibanerna sköt Malala Yousafzai. Hon om nĂ„gon har visat pĂ„ utbildningens förmĂ„ga till förĂ€ndring.

PÄ hemsidan girleffect.org berÀttar organisationen om hur och varför de arbetar för att ge flickor verktyg för att sjÀlva kunna förÀndra sin framtid genom just utbildning. I en kort animerad film fÄr vi veta hur verkligheten ser ut för mÄnga flickor runtom i vÀrlden, men dÀr förtvivlan byts till hopp nÀr vi fÄr se vad utbildningen ger för effekter för varje enskild flicka. FÄr en flicka gÄ i skolan till 18 Ärs Älder istÀllet för att sluta vid 12 Ärs Älder förÀndras hennes förutsÀttningar drastiskt. Hon slipper gifta sig som barn, och behöver inte bli gravid vid 15 Ärs Älder eller riskera en komplicerad förlossning. Hon fÄr fÀrre barn med bÀttre hÀlsa och hennes barn i sin tur har en bÀttre chans till utbildning.

För verkligheten Àr den att i utvecklingslÀnder vÀljer fattiga familjer bort flickors möjlighet till utbildning, Àr det ont om pengar sÄ Àr det pojkars utbildning som gÄr först. 31 miljoner av vÀrldens flickor i grundskoleÄlder gÄr inte i skolan och 17 miljoner av dem kommer aldrig att göra det heller. LÀnder som inte satsar pÄ flickors utbildning fÄr betala med att landet utvecklas lÄngsammare och att intÀkterna blir mindre (girleffect.org). Inte heller nÄs flickor i lika stor utstrÀckning av de satsningar som görs av olika organisationer, fokus ligger oftare pÄ barn under fem Är, pÄ pojkar eller pÄ Àldre grupper Àn tonÄrsflickor som Àr extra utsatta. Kostnaderna för detta Àr enorma, bland annat berÀknar girleffect.org att tonÄrsgraviditeter i Indien (som resultat av barnÀktenskap) kostar $10 miljarder i förlorade intÀkter. En flickas möjlighet till utbildning ger med andra ord ringar pÄ vattnet och förÀndrar inte bara ett livsöde utan ett helt samhÀlle.

Som Malalaa Yousafzai sĂ„ vĂ€l uttrycker det: ”We cannot succeed when half of us are held back.”

Se den inspirerande filmen hÀr!

 

Vill du veta mer om vikten av flickors utbildning och deras kamp för denna rĂ€ttighet rekommenderas Ă€ven ‘Girl Rising‘.

Publicerad den 3 mars, 2015 av Jessica Areborn
Inga kommentarer

Intensiv utveckling behövs – mĂ„ngfald pĂ„ museer.

I slutet av november medverkade jag och Karin Bogren frÄn Get to Work pÄ Gotland och pÄ RiksutstÀllningars konferens Intensivdagarna dÀr vi pratade om mÄngfald och rekrytering. Karin har summerat vÄr insats hÀr. Jag skulle istÀllet vilja diskutera anledningen till att vi var dÀr och innehÄllet i rapporten Museerna och mÄngfalden. Karin, som Àr HR-konsult, anvÀnde nedanstÄende citat i sin förelÀsning, hÀmtat frÄn rapporten.

”De interna normerna kommer att Ă„terspeglas i det externa resultatet. Prerena Reddy pĂ„ Queens Museum tar Ă€ven upp vikten av att samhĂ€llet kan se sig speglat i organisationen och tillĂ€gger att ju fler icke-vita personer som finns i organisationen desto fler kommer vara intresserade av att jobba dĂ€r. De som finns dĂ€r kommer nĂ€mligen inte kĂ€nna sig tvungna att alltid representera en grupp eller vara alibin för nĂ„got. Flera internationella museer intygar ocksĂ„ att det behövs en ”kritisk massa” av oliktĂ€nkande mĂ€nniskor för att fĂ„ till en verklig förĂ€ndring. En nyrekryterad individ Ă€ts snabbt upp av rĂ„dande kulturer och normer, anpassar sig, tystnar eller slutar. Prerena Reddy Ă€r en av flera av de vi djupintervjuat som vittnar om hur personalens mĂ„ngfald öppnat upp för nya kompetenser, perspektiv, kontakter och nĂ€tverk, sprĂ„k, publikgrupper och partnerskap med mera.” (sida 35). Rapportens slutsats Ă€r att mĂ„nga museer har problem med mĂ„ngfalden, det Ă€r en viss form av historia som Ă„terberĂ€ttas hela tiden och den pĂ„verkar Ă€ven personalsammansĂ€ttningen.

Under mina Är som konsult som jobbat mot museer och kulturinstitutioner har jag ofta sett hur viljan finns till förÀndring, men inte redskapen. Det finns en genuin ambition men det blir lÀtt insatser i form av projekt som tar slut och inte följs upp, tillfÀlliga utstÀllningar som drar förbi som en vind över rÄgÄkern i juni och andra kosmetiska förÀndringar som inte fÄr en riktig tyngd att bottna. Det hÀr Àr en bild som delades med vÄr uppdragsgivare, Museer för mÄngfald, och en anledning till vÄra programpunkter. PÄ den workshop jag höll i pratade jag om vikten av att museet Àr en angelÀgenhet för alla. Museer behöver spegla sina samlingar och se vilka historier det Àr som berÀttas, och vilka historier som framförallt inte berÀttas. PÄ ett museum med en basutstÀllning finns det rÀtt ordentligt bra förutsÀttningar för att fÄ in nya perspektiv i sin verksamhet. Det handlar inte om att stapla diskrimineringsgrunder pÄ varandra, det Àr en frÄga om att granska och anvÀnda olika perspektiv i sitt berÀttande.

Ett exempel pÄ detta Àr Flygvapenmuseum som jag har utvecklat koncept Ät och dÀr jag utbildat personalen i normmedvetenhet. Sedan dess har de gÄtt vidare och gjort egna koncept som blandt annat anvÀnds i samband med Linköpings RegnbÄgsvecka men Àven mot bokade grupper pÄ konferenser. Annars kan man göra som Historiska Museet, och inkludera ett historiskt normmedvetet förhÄllningssÀtt i sina basutstÀllningar.

Vi pÄ Add Gender har ett Museipaket dÀr vi erbjuder en genomlysning av samlingar utifrÄn ett mÄngfaldsperspektiv med genusbudgetering och Add Genders egen metod Queerbudgetering dÀr vi tittar pÄ samlingar, utstÀllningar och annan verksamhet ur ett brett, intersektionellt, perspektiv med fokus pÄ hur museet kan berÀtta andra historier eller lyfta fram perspektiv i sin verksamhet som kanske inte syns sÄ bra idag. Detta följs av en utbildning i normmedvetenhet och hur detta appliceras pÄ museer.

Vi kan inte lösa allt Ät dig, men skapa förutsÀttningarna för ditt arbete. För att framtiden Àr jÀmstÀlld.

 

Publicerad den 10 december, 2014 av Emil Akero
Inga kommentarer

Intervju med Sveriges nya jÀmstÀlldhetsminister

Som vi tidigare skrivit om sÄ har Sverige en ny jÀmstÀlldhetsminister, Maria Arnholm. HÀr kan ni se en kort intervju med henne om hur hon stÀller sig inom vissa frÄgor.

HÀr kan ni ocksÄ lÀsa om reaktioner i en artikel frÄn SvD.

Publicerad den 21 januari, 2013 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer

Svenskt NÀringsliv curlar medlemsföretagen

IgÄr sÄ skrev jag om en debattartikel i DN av Nyamko Sabuni (FP), lÀs den gÀrna! Kortfattat gick den ut pÄ att jÀmstÀlldhetspolitiken föreslÄs stramas Ät, att höga politiker oavsett blocktillhörighet Àr beredda att tala om bÄde strukturella förÀndringar och lagstiftande, tvingande jÀmstÀlldhetspolitik.

Detta Àr ett stort steg, ett större steg Àn vad mÄnga som inte Àr aktiva i Àmnet kan förestÀlla sig. Det hÀr Àr stort!

SjÀlvklart fÄr stora grejer stort genomslag. Debattartikeln har fÄtt mÄnga blogghÀnvisningar och de flesta verkar arga, förvÄnade, chockade. Jag har mÄnga Äsikter men Àr mest glad att det Àntligen börjar röra pÄ sig pÄ allvar. Jag tycker Sabunis debattartikeln Àr mycket bra och genomtÀnkt Àven om jag anser att just börsbolag inte berör sÄ mÄnga kvinnor och mÀn. Jag Àr dock kapabel att göra flera saker samtidigt, sÄ varför skulle politikerna inte ocksÄ vara det?

Nu till det intressanta i bakvattnet av detta. I Aftonbladet kan vi lĂ€sa om att Svenskt NĂ€ringsliv gĂ„r till motattack. De kan sjĂ€lvklart inte acceptera detta. De tycker att man istĂ€llet ska ”prata med företagen” och hĂ€nvisar till deras statistik som visar att det ”görs mycket”. SĂ„ hĂ€r skriver Aftonbladet:

Enligt Svenskt NÀringslivs statistik jobbas det aktivt med jÀmstÀlldhetsfrÄgor ute pÄ företagen. Svenskt NÀringsliv föredrar att prata med företagen framför ÄtgÀrder som dem som Sabuni föreslÄr.

– NĂ€r jag pratar med företagen visar de tydligt att dessa frĂ„gor Ă€r viktiga för dem. De vill vara attraktiva arbetsgivare och detta Ă€r en högaktuell frĂ„ga, sĂ€ger Carina Lindfelt.

Nu ska vi se… Lindfelt hĂ€nvisar till Svenskt NĂ€ringslivs rapport frĂ„n 2012: Kampen om kompetensen lyfter jĂ€mstĂ€lldheten. HĂ€r har vi nĂ„gra slutsatser direkt tagna ur rapporten, som jag tycker hĂ€nger tydligast ihop med Lindfelts resonemang. Deras skrivelser Ă€r i kursivt och mina anteckningar kommer direkt efter varje punkt.

Exempel pÄ mÄlsÀttningar för ökad mÄngfald och jÀmstÀlldhet:

- 30 procent av chefspositionerna inom företaget Är 2015 ska innehas av
kvinnor (SAAB Group).

Bra med ett mÀtbart och tidssatt mÄl! Förutom faktumet att vi alltid rekommenderar att man ocksÄ nÀmner mÀn som variabel.

- Fördelningen kvinnor / mÀn pÄ chefsnivÄ ska vara densamma som fördelningen
kvinnor / mÀn bland de anstÀllda i landet (Tele2).

Bra! HÀr ser vi att Tele2, som Àr en av Add Genders referenskunder ocksÄ nÀmner mÀn i mÄlsÀttningen. SÀtt dit en tid sÄ Àr det toppenbra!

- Inför varje chefsrekrytering ska det finnas lika mÄnga kvinnor som mÀn bland
kandidaterna (Tele2).

Tele2 igen, bra!

Som ni ser Àr jag inte negativ, jag tycker att Svenskt NÀringsliv ska vara stolta över medlemsföretagen som gör massa saker för jÀmstÀlldhet och mÄngfald. Det Sabuni sÀger Àr inte det, hon sÀger att det gÄr för lÄngsamt. Detta Àr nÄgonting som jag hÄller med om till hundra procent. Kapaciteten för att öka takten och skapa resultat snabbare Àr mycket större inom bolagen, kraven som redan finns frÄn lagstiftningen möts inte upp! De hÄller en maklig takt, med undantag dÄ frÄn SAAB Group som faktiskt satt ett tidssatt mÄl, men jag har lyssnat sjÀlv pÄ HÄkan Buskhe, VD pÄ SAAB Group, och jag Àr helt sÀker pÄ att han sjÀlv skulle sÀga att de kan göra mer och har Ànnu högre ambitioner.

Men lÄt oss dissekera detta ytterligare.

Enligt Svenskt NÀringslivs statistik jobbas det aktivt med jÀmstÀlldhetsfrÄgor ute pÄ företagen. 

Svenskt NĂ€ringslivs rapport innehĂ„ller ingen som helst statistik som visar att företagen jobbar aktivt. Inte ”antal företag som har en jĂ€mstĂ€lldhetsplan” inte ”antal företag som har ett tidssatt och mĂ€tbart mĂ„l”. Inte ”antal företag som har en handlingsplan mot krĂ€nkningar och trakasserier.” Den enda statistik som redovisas Ă€r ”antal kvinnor”. Det Ă€r inte jĂ€mstĂ€lldhet!

SĂ„ hĂ€r stĂ„r det i Svenskt NĂ€ringslivs rapport om sjĂ€lva arbetet och inte enbart ”antal kvinnor”:

En viktig trend, som sannolikt kommer att snabba pÄ utvecklingen, Àr att mÄnga ledande börsbolag idag formulerar tydliga mÄl för mÄngfald och jÀmstÀlldhet pÄ företagsledningsnivÄ som följs upp genom löpande rapportering till styrelsen.

”MĂ„nga ledande börsföretag”… De verkar ha glömt att Diskrimineringslagen krĂ€ver ett ”aktivt och mĂ„linriktat arbete”. ”MĂ„nga…” det borde stĂ„ ”alla”. Skönt misstag av Svenskt NĂ€ringsliv att skriva in i deras egen rapport att nĂ„gra av deras medlemsföretag inte följer lagen.

Svenskt NÀringsliv Àr en förÀlder som fortsÀtter upprepa att barnen faktiskt Àr bÀst pÄ piano, fastÀn fakta sÀger nÄgot helt annat. Dessutom verkar de bara curla sina döttrar och helt lÀmna sönerna utanför pianolektionen. 

Det jag vet Ă€r att nĂ€r vi ”pratar med företagen” varje dag i vĂ„rt arbete som jĂ€mstĂ€lldhetsexperter sĂ„ visar vĂ„r ”statistik” att det Ă€r alldeles för mĂ„nga som inte vill lĂ€gga resurser pĂ„ ett strategiskt och affĂ€rsinriktat jĂ€mstĂ€lldhetsarbete. Alldeles för mĂ„nga följer inte ens Diskrimineringslagen i dess enklaste form.

Diskriminieringsombudsmannen gjorde en granskning inom mediabranschen, hÀlften av företagen inkom inte ens med material i tid. Och en gransking av GS-facket visade att endast 1 av 5 företag hade upprÀttat en jÀmstÀlldhetsplan och genomfört en lönekartlÀggning, vilket mÄste göras enligt lag (det förstnÀmnda vid minst 25 anstÀllda).

SÄ kom igen nu Svenskt NÀringsliv, kan man inte bÄde vara stolt över sina medlemsföretag samtidigt som man faktiskt inte curlar fram dem inom jÀmstÀlldhetsfrÄgan? Det tror jag att man kan!

Mer lÀsning: FP:s jÀmstÀlldhetslag fÄr kritik av allianskamrater, Aftonbladet

 

Publicerad den 20 januari, 2013 av Pernilla Alexandersson
2 kommentarer

JÀmstÀlldhetspolitiken stramas Ät

I DN idag kan man lÀsa Nyamko Sabunis (FP) debattartikel om jÀmstÀlldhetspolitiken i Sverige, och dÄ specifikt i relation till lednings- och Àgarrepresentation i svenska börsbolag.

Ekonomisk makt Àr reell makt. SÄ lÀnge kvinnor inte har ekonomisk makt, sÄvÀl offentlig som privat, pÄ samma sÀtt som mÀn kommer Sverige att fortsatt vara ett ojÀmstÀllt land. Detta bör vi bryta.

Det ska vi göra med respekt för den ÀganderÀtt liberaler i mÄnga partier och i det svenska nÀringslivet alltid försvarat. Vi ska fortsÀtta respektera Àgarnas rÀtt att utse styrelse och ledningsgrupper. Vad vi dÀremot aldrig kan acceptera Àr en ordning dÀr kön betyder mer Àn kompetens.

Meritokrati bör gÀlla fullt ut vid tillsÀttningar och utnÀmningar. Att meritokrati ska rÄda Àr det ingen som öppet ifrÄgasÀtter, ÀndÄ sorteras kompetenta kvinnor bort i processerna.

Skriver Sabuni och kritiserar Àven i debattartikeln EU-kommissionens lagstiftningsförslag för kvotering. LÀs mitt tidigare inlÀgg om detta.

HĂ€r finner du debattartikeln.

Publicerad den 19 januari, 2013 av Pernilla Alexandersson
2 kommentarer
© 2024 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten