Inlägg taggade med ’Kommunikation’

NÄgra tankar inför internationella kvinnodagen: #askhermore

Vad har du för klÀnning ikvÀll?

Det Ă€r en av de vanligaste frĂ„gorna till skĂ„despelerskor pĂ„ Oscarsgalan. NĂ„got som börjar kritiseras av flera av dem – bland annat Reese Witherspoon och Patricia Arquette. De har bĂ„da öppet gett sitt stöd till kampanjen #askhermore som syftar till att uppmĂ€rksamma att skĂ„despelerskor i högre omfattning Ă€n sina manliga kollegor tillfrĂ„gas kring sitt utseende snarare Ă€n sin yrkesutövning.

Att kvinnor i maktposition pÄ detta sÀtt reagerar pÄ ojÀmlikt bemötande Àr en viktig markering. Det kan förhoppningsvis leda till en kedjereaktion dÀr fler börjar uppmÀrksamma hur vi stÀndigt bemöts efter vÄr könstillhörighet snarare Àn vÄr kompetens.

Att kvinnor och mĂ€n samt personer med icke-binĂ€r könstillhörighet bemöts olika i intervjusituationer Ă€r nĂ€mligen nĂ„got vi ser i medier varje dag – inte enbart pĂ„ Oscarsgalan. Kvinnor fĂ„r oftare frĂ„gor som rör utseende, hem och familjeliv. MĂ€n tillfrĂ„gas om yrkes- och resultatinriktade omrĂ„den. Personer med icke-binĂ€r könstillhörighet tillfrĂ„gas -om de alls finns representerade – i stor utstrĂ€ckning om just sin transidentitet.

Vi pĂ„ Add Gender arbetar kontinuerligt för att höja kompetensen nĂ€r det gĂ€ller jĂ€mlik kommunikation, bland annat hos kommunikatörer och journalister över hela landet. Vi tar ett helhetsgrepp om kommunikationen och uppmĂ€rksammar sĂ„vĂ€l den visuella som den skriftliga och muntliga kommunikationen – för en jĂ€mlik och inkluderande kommunikation i alla lĂ€gen, internt och externt.

Om er organisation vill kvalitetssÀkra kommunikationen ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv, till exempel i enlighet med syftet i #askhermore-kampanjen, sÄ finns vi hÀr och hjÀlper er med bland annat kartlÀggning, rÄdgivning och utbildning.

Tillsammans kan vi göra sÄ att mÀnniskor bemöts utefter kompetens istÀllet för utifrÄn könstillhörighet. Det Àr dags nu. FrÄga oss mer.

Publicerad den 7 mars, 2015 av Frida Stjernholm
Inga kommentarer

Prida strategiskt med Add Gender

Jag vet inte hur mÄnga gÄnger jag har baxnat inne i Pride Park under Stockholm Pride. Ibland pÄminner det mer om kommersiell marknad Àn om ett pridefestivalomrÄde. Men det tar inte slut dÀr, varje Är i paraden ses diverse organisationer visa upp sig i paraden, alltid lika glatt skrikande att de tror pÄ mÄngfald. Men verkligheten Àr en annan. I en forskningsrapport frÄn 2014 av Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi visade det sig att homosexuella och bisexuella (vilket var vad som studerades, för transpersoner finns inga liknande undersökningar) diskrimineras strukturellt pÄ arbetsmarknaden. Forskarna skickade ut fiktiva undersökningar frÄn tvÄ fiktiva personer, en homosexuell och en heterosexuell dÀr personens familjesituation framgick. Den heterosexuella blev oftare kallad till jobb. Liknande undersökningar har tidigare gjorts med svenskklingande namn respektive icke svenskklingande namn. Resultatet visade strukturell rasism. I undersökningen kom det Àven fram att ju högre mansdominans eller kvinnodominans det finns i ett yrke, desto mer utbredd Àr diskrimineringen. Det spÀnnande Àr vilka förklaringar som ges av rekryterande chefer, de anser sig inte ha nÄgra fördomar men att deras kunder kan ha det, eller att det kan pÄverka arbetsgruppen och dÀrför vÀljer de bort de homosexuella. För deras egen skull.

Företagarna har gjort en rapport om rosa pengar, alltsÄ HBT som konsumtionsgrupp, de har Àven presenterat en HBT-handbok för sina medlemmar. NÀr detta gjordes var det medlemmar som valde att lÀmna Företagarna. Men lÄt oss nu stanna upp och prata om Rosa Pengar, för det som framkommer dÀr Àr att företag som har ett dÄligt rykte ocksÄ fÄr lÀgre tilldelning av dessa rosa pengar. Om du diskriminerar HBT-personer i din rekrytering, eller för den delen behandlar dem dÄligt som kunder, kommer detta att pÄverka din tillvÀxt.

Nu Äter till Pride Park och Prideparaden. Det grundlÀggande problemet Àr att detta görs utan förhÄllningssÀtt, utan tillförsikt och utan planering. Det blir obligatoriskt att visa upp sig, men ingen vet varför eller hur de ska nÄ ut till mÄlgruppen. Ett företag, en organisation eller en myndighet kan absolut gÄ i en Prideparad, men det krÀvs lite mer arbete Àn sÄ för att det ska bli lyckat. Framförallt krÀvs det att nÀrvaron utgÄr frÄn en plan.

Detta Àr nÄgot vi pÄ Add Gender gÀrna hjÀlper till med. Vi har ett sÀrskilt Pridepaket som riktar sig till den som planerar sin nÀrvaro vid ett Pridefirande (det finns Pridefiranden över hela Sverige nu för tiden). Vi erbjuder dels grundlÀggande kunskaper i HBT- och Pridehistoria men framförallt i kommunikation och hjÀlper er att ta fram en plan för er medverkan med före- under- och efter-planering. Med hjÀlp av oss kan du nÀrvara pÄ ett sÀtt som kÀnns relevant och som Àr en del av ett lÀngre arbete utifrÄn er vÀrdegrund, för mÀnskliga rÀttigheter och allas rÀtt att kÀnna sig sÀkra i det offentliga rummet.

Kontakta oss sÄ skickar vi mer information om vÄrt pridepaket!

Publicerad den 6 november, 2014 av Emil Akero
Inga kommentarer

Genialisk ögonöppnare

HÀr kan ni se den mest genialiska presentationen av en uppsats jag har sett: Att skapa ett problem och sÀlja en lösning, av Therese Thomasdotter och Johanna Rosberg pÄ Malmö Högskola. Det hÀr handlar deras uppsats om:

”Konstruktionen av femininitet i modemagasinet ELLE – En kombinerad diskurs- och bildanalys.

Studiens syfte Ă€r att undersöka och belysa de normer kring femininitet som modemagasinet ELLE förmedlar genom text och bild. Genom kritisk diskursanalys av text och semiotisk bildanalys av annonser Ă€mnar vi belysa hur tidningen konstruerar kön ur ett genusperspektiv. Vi har anvĂ€nt oss av tre metoder för att studera detta, kvantitativ innehĂ„llsanalys, kritisk diskursanalys och semiotisk bildanalys.”

Titta pÄ bilderna, lÀs uppsatsen. Bli klokare!

Publicerad den 2 juni, 2013 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer

Förebilden: Daniel Fellenius Sydved

Hej, vad heter du och vad jobbar du med?

Daniel Fellenius – Sydved AB – Informationschef

Varför tror du att du har blivit utvald till förebild av JÀmstÀlldhetsexperten.se?

Möjligen för att vi har varit tydliga i vÄr kommunikationsstrategi gentemot privata skogsÀgare, dÀr vi uttalat inte vill differentiera kommunikation utifrÄn manligt och/eller kvinnligt skogsÀgarprespektiv.

PÄ vilket sÀtt skulle du sÀga att du Àr en förebild inom jÀmstÀlldhet?

Klart förmÀtet att kalla mig förebild. DÀremot har jag en fast övertygelse att debatten och frÄgestÀllningar har lÀtt att fastna i frÄgorna manligt och kvinnligt, istÀllet för att se dem ur ett mÀnskligt utvecklingsperspektiv dÀr vi istÀllet identifierar oss baserat pÄ intressen, kulturer med mera före kön.

Hur kommer det sig att du engagerade dig i detta?

Som ansvarig för Sydveds kommunikation gentemot mÄlgruppen privata skogsÀgare kÀnns det viktigt.

 Kan du ge nÄgra exempel pÄ vilka resultat ni har sett?

Vi har fokuserat kommunikationen utifrÄn vad man vill med sin skog baserat pÄ olika skogsvÀrden; ekonomi, rekreation, tradition, natur/kultur. Vi segmenterar mÄlgruppen skogsÀgare utifrÄn tÀnkbara gemensamma intressen; jakt,affÀrer, lantbrukare, livsstilare etc.

Genomslaget för kommunikationen har varit mycket bra.

Vad fick du för reaktion nÀr du berÀttade om din idé?

Generellt sett positivt. Men dĂ„ jag personligen har svĂ„rt att tro pĂ„ kvinnliga skogsĂ€garnĂ€tverk som baserar sin verksamhet pĂ„ att innefatta just enbart kvinnor utifrĂ„n nĂ„gon slags svaghetsposition typ ”kvinnor-kan ocksĂ„”, sĂ„ har vĂ€l inte alla sett det positivt att vi inte valt att urskilja satsningar specifikt pĂ„ kvinnor.

Vad betyder jÀmstÀlldhet för dig?

Jag tror pÄ mÀnniskan och dess olikheter och mÄngfald före könsskillnaderna.
Tror ocksÄ att debatten ska drivas utifrÄn vÄr mÄngfald av olika och gemensamma intressen, kulturer, erfarenheter före ett starkt könsdifferentierat fokus pÄ att kvinnor ocksÄ kan. Det Àr ju redan sjÀlvklart!

 

Vill du kontakta Daniel Fellenius pÄ Sydved AB sÄ finns han pÄ daniel.fellenius@sydved.se eller ring upp honom pÄ 070-5381786.

 

Publicerad den 19 april, 2013 av Förebilden
Inga kommentarer

SĂ€lj grej med tjej

#sĂ€ljgrejmedtjej har blivit ett begrepp och grepp som anvĂ€nds inom reklamvĂ€rlden, ett exempel pĂ„ dĂ„lig kommunikation. I detta fall Ă€r tjejen kommunikationschef. Det Ă€r fortfarande dĂ„lig kommunikation. Vad var produkten nu igen? Bilden kommer frĂ„n en annons frĂ„n företaget Seamless och publicerades bland annat i Dagens Nyheter pĂ„ sidan 3 igĂ„r. Seamless sĂ€ger i en intervju i ResumĂ© att de rĂ€knade med ”nakenchock”.

Nakenchock i kombination med ”sĂ€lj grej med tjej” och sjöjungfrupose Ă€r som bekant historiens mest gjorda och trötta reklam. Kommunikationschefens entusiasm Ă€r obegriplig, vĂ€rldsfrĂ„nvĂ€nd och ansvarslös.

Publicerad den 11 januari, 2013 av Emma Soderstrom
8 kommentarer
© 2024 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten