Arkiv ’Historia’

Prida strategiskt med Add Gender

Jag vet inte hur många gånger jag har baxnat inne i Pride Park under Stockholm Pride. Ibland påminner det mer om kommersiell marknad än om ett pridefestivalområde. Men det tar inte slut där, varje år i paraden ses diverse organisationer visa upp sig i paraden, alltid lika glatt skrikande att de tror på mångfald. Men verkligheten är en annan. I en forskningsrapport från 2014 av Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi visade det sig att homosexuella och bisexuella (vilket var vad som studerades, för transpersoner finns inga liknande undersökningar) diskrimineras strukturellt på arbetsmarknaden. Forskarna skickade ut fiktiva undersökningar från två fiktiva personer, en homosexuell och en heterosexuell där personens familjesituation framgick. Den heterosexuella blev oftare kallad till jobb. Liknande undersökningar har tidigare gjorts med svenskklingande namn respektive icke svenskklingande namn. Resultatet visade strukturell rasism. I undersökningen kom det även fram att ju högre mansdominans eller kvinnodominans det finns i ett yrke, desto mer utbredd är diskrimineringen. Det spännande är vilka förklaringar som ges av rekryterande chefer, de anser sig inte ha några fördomar men att deras kunder kan ha det, eller att det kan påverka arbetsgruppen och därför väljer de bort de homosexuella. För deras egen skull.

Företagarna har gjort en rapport om rosa pengar, alltså HBT som konsumtionsgrupp, de har även presenterat en HBT-handbok för sina medlemmar. När detta gjordes var det medlemmar som valde att lämna Företagarna. Men låt oss nu stanna upp och prata om Rosa Pengar, för det som framkommer där är att företag som har ett dåligt rykte också får lägre tilldelning av dessa rosa pengar. Om du diskriminerar HBT-personer i din rekrytering, eller för den delen behandlar dem dåligt som kunder, kommer detta att påverka din tillväxt.

Nu åter till Pride Park och Prideparaden. Det grundläggande problemet är att detta görs utan förhållningssätt, utan tillförsikt och utan planering. Det blir obligatoriskt att visa upp sig, men ingen vet varför eller hur de ska nå ut till målgruppen. Ett företag, en organisation eller en myndighet kan absolut gå i en Prideparad, men det krävs lite mer arbete än så för att det ska bli lyckat. Framförallt krävs det att närvaron utgår från en plan.

Detta är något vi på Add Gender gärna hjälper till med. Vi har ett särskilt Pridepaket som riktar sig till den som planerar sin närvaro vid ett Pridefirande (det finns Pridefiranden över hela Sverige nu för tiden). Vi erbjuder dels grundläggande kunskaper i HBT- och Pridehistoria men framförallt i kommunikation och hjälper er att ta fram en plan för er medverkan med före- under- och efter-planering. Med hjälp av oss kan du närvara på ett sätt som känns relevant och som är en del av ett längre arbete utifrån er värdegrund, för mänskliga rättigheter och allas rätt att känna sig säkra i det offentliga rummet.

Kontakta oss så skickar vi mer information om vårt pridepaket!

Publicerad den 6 november, 2014 av Emil Akero
Inga kommentarer

Vinnare i historisk tävling för #GGM14

I torsdags så utlyste vi en tävling för två biljetter till #GGM14 – Geek Girl Meetup 2014. Uppgiften var att skicka in sin kvinnliga förebild, gärna med maker och/eller jämställdhetskoppling. Vi fick in massa spännande svar och har nu med de allsmäktiga kriterierna: inspiration, jämställdhet och makers-koppling utsett den mest värdiga vinnaren! Håll till godo, här kommer den vinnande berättelsen.

Min förebild: Pärlan från Räddningspatrullen

”Först tänkte jag välja en person som faktiskt har funnits men till sist valde jag en fiktiv person, nämligen den som med stor sannolikhet ligger till grund för mina egna maker-drag: Pärlan, från Räddningspatrullen.

Jag är 80-talist och tittade således mycket på de disney-serier som gick på TV under 80- och 90-talet, och att Räddningspatrullen satte spår i många 80-talister är knappast någon nyhet.

Pärlan, som i originalet heter Gadget, var en av de första kvinnliga karaktärer jag såg som fick utrymme att vara både excentrisk, kreativ och teknisk utan att för den sakens skull tvingas ge upp sin könsidentitet eller enbart finnas till hands som ett element i romantiska storylines. Hon fick vara nörd, hon fick vara en maker, hon fick vara en tjej och framförallt visade hon mig att det var ok att vara allt det där.

Och ju mer jag tänker efter, desto mer är jag redo att säga att hon än idag är en bra förebild. Pärlan är en genialisk uppfinnare, en lojal vän och inte rädd för att misslyckas. För det gör hon, men det hindrar henne aldrig från att försöka på nytt.”

Den som skickade in denna fina förebildsberättelse var: Sanna Valapuro

Grattis säger både vi på Historiskan, Geek Girl Meetup och Add Gender. Två biljetter till #MAKEIT på Tekniska högskolan i Stockholm, den 24-25 maj, är dina Sanna! Ha en fantastisk maker-helg!

Publicerad den 19 maj, 2014 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer

Historisk tävling för Geek Girl Meetup

Har du hört talas om ”makers” – ”den industriella gör det själv-revolutionen”. Den är här nu och det är bara att hänga på!

Vad är en maker?
Filippa Malmegård, driver DIY-bloggen (do it yourself) Scraphacker.com är en av de som kommer att vara med på nästa Geek Girl Meetup event som just har temat ”MAKE IT” och fokuserar på denna fantastiska skapartrend – och på att göra den inkluderande och jämstäld även för kvinnor och tjejer – såklart! Eventet äger rum den 24:e till 25:e maj  2014, på Tekniska museet i Stockholm, och du kan läsa mer om #GGM14: MAKE IT här.

I InternetWorld berättar Filippa Malmegård om makerrörelsen och vad som gör en person till just ”en maker”:

– Det är två olika personlighetstyper som dras till maker-rörelsen: Antingen är man specialist och älskar till exempel robotar eller så är man generalist och vill lära sig nya saker hela tiden. ­Viljan att utforska och upptäcka är den gemensamma nämnaren. Det är lite skönt att få sätta en etikett på det, att jag är en person som vill lära mig nya saker och att jag då kan kalla mig maker. För mig betydde det att jag fick tillbaka mitt kreativa självförtroende och naturligt kunde utveckla mina praktiska intressen för bland annat programmering och finsnickeri, trots min teoretiska bakgrund som konstvetare och ekonom.

Det här gjorde mig så peppad så jag bestämde mig för att som VD på Add Gender helt enkelt göra något för att dra mitt strå till stacken för Geek Girl Meetups fantastiska event.

En biljett till eventet kostar (med all rätt) mellan 350-500 kronor. Kanske är det någon som vill gå men som inte har den ekonomiska möjligheten? Därför har vi två biljetter till dig och en vän – som du kan vinna i denna tävling som vi utlyser i och med detta blogginlägg.

Historiska makers
För mig som person har historiska förebilder som är kvinnor alltid varit väldigt viktiga för mig. Maker-fenomenet har ju startats nu på 2000-talet men jag tänkte i mitt stilla sinne… Vilka kvinnor har varit makers här i Sverige FÖRR i tiden? Vad finns det för förebilder? Så jag kontaktade en av mina absoluta favorit-Facebooksidor: Historiskan. De lyfter fram historiska kvinnor och förebilder från Sverige och gör mitt liv till en mer inspirerande och hoppfull plats varje dag! ”Om hon kan så kan jag!” Tänker jag varje gång jag möts av ett inlägg från dem.

Maria Christina Bruhn – en riktig maker
Så jag frågade Historiskan om de kunde komma på nån maker. Här var deras svar:

Maria Christina Bruhn var en av Sveriges första kända kvinnliga teknikutvecklare. När hon var 19 år gammal tog hon över den tapetserarverkstad som hennes mor startat. Arbetet med tapetframställning gav henne inspiration till att lösa ett av 1700-talets största problem: effektiv och säker förvaring av krut på slagfältet.

I början av Gustav III:s regeringstid utlystes ett pris på 6 000 riksdaler för den som kunde komma på ett bra sätt att förvara krut i så kallade karduser (krutpåsar som användes vid avfyring av artilleripjäser). 1774 presenterade Maria Christina Bruhn ett förnissat vatten- och eldsäkert material för Kungliga Vetenskapsakademin.

Medlemmarna i akademin vägrade att tro att det var en kvinna som låg bakom uppfinningen. Maria fick kämpa i 13 år innan hon slutligen erkändes som upphovsman och blev Sveriges första kvinnliga patenterade uppfinnare. Då hade armén redan använt hennes uppfinning i flera år.

Efter flera skrivelser till akademin fick hon rätt till halva den utlovade prissumman. Hon drog sig dock tillbaka efter att ha utkvitterat endast 166 riksdaler.

Tävling!
Fantastiskt vad en lär sig! Så om du blir inspirerad av detta och vill gå på Geek Girl Meetup och gärna vill vinna två fribiljetter till eventet så är det enda du behöver göra att fylla i denna tävlingsenkät.

Där berättar du om en viktig kvinna och förebild i ditt liv: gärna med makerperspektiv. Det kan vara din mamma, en känd person, en fiktiv person eller någon som du hört talas om.

Sedan tar vi på Add Gender AB ett allsmäktigt beslut i att välja den absolut bästa förebilden och publicerar den här på Jämställdhetsexperten.se – den som skickat in den vinnande berättelsen vinner förstås de två biljetterna!

Eftersom eventet är ganska snart så behöver vi din berättelse senast nu på lördag den 17:e maj (innan klockan slagit midnatt). Så passa på och sprid till de du tror vill komma! Vi meddelar vinnaren måndagen den 19:e maj.

Lycka till!

Stort tack för samarbetet med Historiskan såklart!

Publicerad den 15 maj, 2014 av Pernilla Alexandersson
1 kommentar

Förebilden: Jessica Söderqvist ”Bilder av Kristina”

Vi på Add Gender AB och Jämställdhetsexperten.se frågade Jessica Söderqvist från Projektkontoret på Livrustkammaren och Skoklosters Slott med Stiftelsen Hallwylska museet om deras fantastiska utställning Bilder av Kristina.

Vad var tanken bakom utställningen?
Projektet syftar till att ge några bilder/tolkningar av Kristina och därigenom skapa ytterligare intresse och diskussion runt hennes person och den historiska epok hon verkade i. Utställningen ger inte en heltäckande bild över Kristinas liv, utan gör nedslag i olika delar av hennes liv och historia fram till idag. Tanken var att en klassisk museiinstitution som Livrustkammaren nu skulle få agera fond till frågor kring könsroller, maktstrukturer och religion som lyfts fram med hjälp av ny forskning i utställningen.

Hur fick ni in ett genusperspektiv i utställningen?
Utställningen berättar om en kvinnlig regent som väckte stor uppmärksamhet i sin samtid, och som fortfarande än idag skapar diskussion med sitt ifrågasättande av gällande normer och konventioner. Åsikterna om hennes person var lika många då som nu! Frågorna är många och besökaren tvingas själv reflektera över sina värderingar och ställningstaganden, bland annat genom det interaktiva spelet Normfångaren. Det gör oss extra stolta och glada att få medverka med en mindre, mer komprimerad version av Bilder av Kristina i Article 1:s vandringsutställning. Där har vi valt ut tre av utställningens tolkningar: Kung Kristina, Queer Queen och Dödens Majestät. 

Hur arbetade ni med jämställdhet i projekt-/utställningsarbetet?
Myndigheten LSH (Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet) har en handlingsplan för mångfald och jämställdhet som har använts i projektet med syfte att skapa ett projektgruppsarbete som präglas av jämställdhet och öppenhet och i en utställning som förmedlar kunskap och upplevelser kring kultur och historia som kännetecknas av nyanserat och mångfacetterat historiebruk.

Hur såg produktionen av utställningen ut?
Myndigheten LSH är i dagsläget en kvinnodominerad arbetsplats, men i projektgruppen var det viktigt att verka för en jämn fördelning av män och kvinnor. Målgruppen var också ganska allmän och utställningen riktar sig till en vuxen publik utan särskilda förkunskaper. Vid arbetet med målgruppen valde vi dock att lyfta ut och rikta information mot vissa grupper bland annat HBTQ-personer.

Hur arbetar ni med jämställdhet på Livrustkammaren?
Myndigheten LSH har en utarbetad handlingsplan för mångfald och jämställdhet som syftar till att ge alla lika värde och samma möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, sexuell läggning eller funktionsförmåga. Genom ökad medvetenhet och mångfald i arbetsgruppen har vi bättre förutsättningar att möta de behov som våra besökare har. Mångfaldsarbete görs med engagemang dagligen och vår förhoppning är att våra museiverksamheter utgör en viktig del i ett demokratiskt samhälle.

Publicerad den 14 juni, 2013 av Förebilden
Inga kommentarer

Vilka prestationer räknas 2013?

Välkommen till 2013. Som alla andra år före detta år: ett möjlighetens år! Eller hur? Själv har jag passat på att verkligen vara ledig över jul och nyår. Om man nu någonsin kan vara ledig som jämställdhetsexpert?

Jag satt och bläddrade lite veckan efter nyår på min iPad och appen Flipboard som är himla trevlig. Den innehåller trender inom olika områden och jag älskar förstås YouTube-kanalen där. Vilka klipp tittar folk på just nu? Nyfiken i en strut!

Så när jag sitter där ser jag att många verkar titta på klipp som sammanfattar 2012 ur olika teman och de två första jag stöter på är dessa:

1. För det första ”Guinness World Record – Best of 2012″ från Guinness World Record. I stort sett bara män över hela världen som frambringat de coolaste prestationerna i världen! Prestation: målmedvetenhet, unikitet, mod… Fyll på! De är subjekt, de har skapat sina egna resultat!

2. Klipp nummer två ”The 100 Most Beautiful Faces of 2012″ från tccandler.com. 100 kvinnor över hela världen som har så vackra ansikten att de går att lista (och hur de har fotats ska vi inte ens visa för Genusfotografen). Deras prestation: skönhet. Självklart så har dessa kvinnor gjort mycket mer för att komma på den listan än att bara vara vackra. Men hur de framställs ger oss en känsla av att de är objekt, deras resultat bygger på en slump, någon har upptäckt dem. Vi tittar och iakttar.

Resultatet för båda listorna? Ja en slags odödlighet antar jag, att vi alltid kommer att minnas dessa människor för de har betytt något för världen.
Välkommen till 2013, tror du att det kommer se annorlunda ut om ett år?


Publicerad den 9 januari, 2013 av Pernilla Alexandersson
1 kommentar
© 2017 Jämställdhetsexperten