Inlägg taggade med ’Stereotyper’

ByrÄbranschen Àr redo

Sveriges jĂ€mstĂ€lldhetspolitik bygger pĂ„ tre omrĂ„den; lagstiftning mot diskriminering, aktiva Ă„tgĂ€rder och integreringsverksamhet. Alltför fĂ„ företag och organisationer gör tillrĂ€ckligt inom dessa omrĂ„den. Med den erfarenheten jag har som jĂ€mstĂ€lldhetsexpert sĂ„ Ă€r jag övertygad om att vi kan komma mycket lĂ„ngt pĂ„ att helt enkelt bara ta oss i kragen och göra det som krĂ€vs. Vi har under vĂ„ra fem Ă„r i olika branscher fĂ„tt otaliga tips och uppmaningar om att vi borde börja kolla mer pĂ„ marknadsförings- och reklamföretagen. ”Det finns mycket att göra” brukar vi fĂ„ höra och nu har debatten blossat upp igen tack vare Christina Knights bok ”Mad Women”. Dessutom har jĂ€mstĂ€lldhetsministern Maria Arnholm uttala sig om branschen och igĂ„r var det GuldĂ€ggsgalan, sĂ„ samtalet om branschens kreativitetsförmĂ„ga Ă€r högst aktuell! Inte minst för att RĂ€ttviseförmedlingen (stort grattis ska vi passa pĂ„ att sĂ€ga) fick TitanĂ€gget pĂ„ galan, med följande motivering:

“MĂ„nga sĂ€ger att förĂ€ndring krĂ€ver tid, att det tar tid. Det Ă€r bĂ„de fegt och fel. FörĂ€ndring krĂ€ver inte tid utan initiativ. Årets Titan-Ă€gg Ă€r inte bara pĂ„ tiden, det Ă€r i tiden och nĂ„got som visat sig hĂ„lla över tid. Det Ă€r ett projekt som mĂ„ste fortsĂ€tta att uppmĂ€rksammas. I synnerhet 2012. I synnerhet av vĂ„r bransch som gör ansprĂ„k pĂ„ att ligga i framkant men sĂ„ uppenbart Ă€r efter. RĂ€ttviseförmedlingen, kom och gör det ni gör!”

Ser ni vad det stÄr? ByrÄbranschen Àr redo!

Tillsammans med tidningen Resumé kartlÀgger vi pÄ Add Gender nu byrÄbranschens utifrÄn balans, struktur och kultur och skapar ett branschunikt jÀmstÀlldhetsindex bland de 50 största aktörerna. Den 23:e april skickade vi ut en enkÀt adresserad till VD hos dessa aktörer. Svaren ska vara inne den 30:e april och i början av maj sÄ kommer ni alla att fÄ veta hur det faktiskt ligger till.  Med andra ord sÄ kommer ni alla att fÄ svar pÄ vad det Àr som faktiskt görs.

StĂ€ller vi upp en lista av egenskaper: bestĂ€md, tydlig, rationell, empatisk, pysslig, hysterisk, mjuk, risktagande, sĂ„ Ă€r vi alla snabba att koppla ett kön till varje egenskap och inte sĂ€llan Ă€r vi rörande överens om generaliseringen. Även om vi gĂ€rna lĂ€gger till att det  inte gĂ€ller i samtliga individuella fall. För att skapa en effektiv marknadsföring krĂ€vs ofta stereotyper och generaliseringar. Det duggar dock tĂ€tt av unkna vĂ€rderingar i dagens marknadsföring, speciellt i ett samhĂ€llsklimat dĂ€r den allmĂ€nna förestĂ€llningen Ă€r att verka för jĂ€mstĂ€lldhet mellan kvinnor och mĂ€n. SĂ„ varför slutar inte dessa stereotyper och generaliseringar att dyka upp i vĂ„r vardagliga konsumtion av reklam?

Kvinnor Ă€r underrepresenterade inom mĂ„nga nyckelpositioner i marknadsföringsbranschen. MĂ„lgruppsanalyserna Ă€r för generaliserande och kommunikationen Ă€r för stereotyp, med nĂ„gra fĂ„ ljusglimtar. MĂ„nga i branschen Ă€r överens om att mĂ„ngfalden behöver breddas och kreativiteten likasĂ„ – inte minst för att spegla de som ska tilltalas. Det verkar ocksĂ„ som att mĂ„lgrupperna Ă€r mogna, fler och fler reagerar negativt pĂ„ könsstereotyp reklam och dĂ€rför blir normbrytande marknadsföring framgĂ„ngsrik i ett klimat dĂ€r konsumenten blir mer och mer en aktiv aktör. Konsumenten kan ocksĂ„ mer Ă€n nĂ„gonsin ge direkt Ă„terkoppling pĂ„ ett varumĂ€rke. Problembilden Ă€r klar, men hur ska förĂ€ndring ske?

Det krĂ€vs en större förstĂ„else för att kvinnor och mĂ€n inte Ă€r tvĂ„ mĂ„lgrupper, utan tvĂ„ segment bestĂ„ende av flertalet mĂ„lgrupper med olika behov som Ă€r pĂ„verkade av könserfarenheter men inte beroende av könstillhörighet. Att berĂ€tta fler Ă€n en berĂ€ttelse i marknadsföring krĂ€ver att vi har mĂ„nga erfarenheter att vĂ€lja frĂ„n – dĂ€rför behövs flera erfarenheter representerade pĂ„ arbetsplatsen, bĂ€ttre könsbalans. Branschen bör vara lika medveten om hur jĂ€mstĂ€lldhet ska uppnĂ„s som hur en bra kampanj görs, vilket krĂ€ver bĂ€ttre struktur. VarumĂ€rkets utsatthet krĂ€ver marknadsföringspartners som kan förutse fler tĂ€nkbara konsekvenser av olika kampanjer och en lekfullhet med allas vĂ„ra fördomar och generaliseringar, bĂ€ttre kultur.

JÀmstÀlldhet har seglat upp som en lönsamhets- och tillvÀxtfrÄga och byrÄbranschen mÄste hÀnga med. Syftet med jÀmstÀlldhetsindex Àr att kartlÀgga branschen för att pÄ sÄ sÀtt uppmÀrksamma de företag som anvÀnder jÀmstÀlldhetsperspektivet för att berika sina team, förstÄ sin mÄlgrupp, ifrÄgasÀtta sina vanor och bryta ny mark, alltsÄ de aktörerna i byrÄbranschen som Àr redo för fler berÀttelser Àn en.

Pernilla Alexandersson, VD Add Gender AB, jÀmstÀlldhetsexpert och kontaktperson för ByrÄjÀmstÀlldhetsindex 2013

Publicerad den 26 april, 2013 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer

En jÀmstÀlld pÄsk!

Kan man önska nĂ„gon en ”jĂ€mstĂ€lld pĂ„sk”? Man kan vĂ€l göra lite vad man vill – luften Ă€r fri!? Hursom sĂ„ tycker vi att man nĂ€stan kan frĂ„ga vilken jĂ€mstĂ€lldhetsinriktad frĂ„ga som helst för att fĂ„ svar pĂ„ hur jĂ€mstĂ€lldhetsdiskussionen gĂ„r i Sverige just nu. Hur stĂ€dar man jĂ€mstĂ€llt? Hur sover man jĂ€mstĂ€llt? Hur smakar jĂ€mstĂ€lldhet? SĂ„ vi frĂ„gade vĂ„ra följare pĂ„ Facebook och Twitter hur en jĂ€mstĂ€lld pĂ„sk Ă€r och vi fick nĂ„gra tĂ€nkvĂ€rda svar.

Frederick skojade till det med svaret: ”En Ă€ggstra bra pĂ„sk, kanske…”
Och ja varför inte? En pÄsk som har det dÀr lilla extra helt enkelt, med skratt och glÀdje för alla.

Delbert svarade med mer allvar i rösten: ”En pĂ„sk dĂ„ alla fĂ„r vara med bĂ„de sin pappa och mamma…”
Detta Ă€r en het jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„ga i Sverige just nu. FörsĂ€ldraskap, vĂ„rdnad och tillgĂ„ng till barnen. LĂ„t oss sĂ€tta det i en historisk kontext sĂ„ förstĂ„r vi kanske bĂ€ttre varför det finns mĂ„nga stereotypa förestĂ€llningar om vem som ska ta hand om barnen och vem som inte ska det. TCO:s senaste Pappaindex nu i veckan visar att pappornas uttag ökar. DĂ€r fĂ„r vi sĂ€ga grattis till Jönköpings lĂ€n och Degerfors kommun – som utsetts till Ă„rets raketer. Det gĂ„r lĂ„ngsamt framĂ„t men alldeles för lĂ„ngsamt. SĂ„ visst, ni som Ă€r förĂ€ldrar, heterosexuella par som homosexuella, makalösa som i en relation, frĂ„ga era barn hur de vill ha sin pĂ„sk och anstrĂ€ng er lite extra för att barnen ska fĂ„ vara med i firandet. Det Ă€r vĂ€l Ă€ndĂ„ en av pĂ„skens storheter, att det finns sĂ„ mycket att göra tillsammans – vuxna och barn.

Anna spekulerar: ”DĂ„ borde ju inte bara hĂ€xor vara kvinnor som Ă„ker till blĂ„kulla eller? Hmmmm…”
Javisst Ă€r detta en intressant tanke. Är inte pĂ„sken en tradition med extra mycket… förvirring? Vi blandar den kristna pĂ„sken, den judiska pĂ„sken och hedniska inslag av fruktsamhet och folktro pĂ„ hĂ€xor och blĂ„kulla. Hur vi genomför vĂ„rt pĂ„skfirande sĂ€ger mycket om hur vi ser och har sett pĂ„ kvinnor och mĂ€n. FĂ„r pojkar klĂ€ sig till pĂ„skkĂ€rringar eller ska de hĂ„lla sig till den mer (i min mening) trĂ„kigare varianten av pĂ„skgubbe? FĂ„r mĂ€n följa med till BlĂ„kulla? Det fina Ă€r vĂ€l att det Ă€r du som bestĂ€mmer! Vi skapar vĂ„ra traditioner med smĂ„, smĂ„ förskjutningar varje Ă„r. SĂ„ man Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n maktlös! SĂ„ alla hĂ€xor dĂ€r ute, varför inte ta med en slipsbĂ€rare till BlĂ„kulla i Ă„r?!

Frida slĂ€ngde in: ”Att tupparna ocksĂ„ borde lĂ€gga Ă€gg!”
i debatten och nu börjar vi ju tassa in pÄ det dÀr med biologi som man tÀnker Àr lite svÄrare att förÀndra Àn genus och traditioner.
Jag testar resonemanget (skulle detta vara möjligt redan till pĂ„sk) och googlar dĂ€rför ”mĂ€n föder barn”. Jag hittar ett experiment dĂ€r mĂ€n har fĂ„tt testa att lĂ€gga ”mĂ€nskliga Ă€gg” sĂ„ att sĂ€ga. Lite förlöjligande verkar nyheten fokusera pĂ„ att de helt enkelt inte pallade trycket och började grĂ„ta. Eh… De glömde kanske faktumet att man förbereder sig i nio mĂ„nader ocksĂ„, men visst.

Men hursomhelst, i dagens moderna samhĂ€lle sĂ„ flyttar vi grĂ€nser inte bara för det socialt konstruerade könet, genus, utan ocksĂ„ för det biologiska. En man födde ju faktiskt Ă„r 2008 ett barn. Och detta stĂ€mmer ju överens med hur man ser pĂ„ förhĂ„llandet genus-kön: det gĂ„r inte att dra nĂ„gra exakta grĂ€nser för vad som Ă€r miljö och vad som Ă€r biologiskt, och det Ă€r kanske i slutĂ€ndan inte heller det viktigaste, det enda vi behöver vara överens om Ă€r att kön inte Ă€r orubbligt i relation till miljön runtikring. Eller som Simone de Beauvoir sĂ„ klokt skrev redan 1949: ”man föds inte till kvinna, man blir det”.

Och slutordet frĂ„n oss pĂ„ Add Gender blir: ”Att hönorna inte behöver lĂ€ga Ă€gg om de inte vill!”
Vilket gör att vi landar i att sÀga inte bara glad pÄsk till dig som lÀser utan ocksÄ grattis till RFSU som fyller 80 Är i Är!

Fantastiska bilder och filmklipp finner du pÄ RFSU:s hemsida.

Publicerad den 28 mars, 2013 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer

Kvinnor Àr nÀstan som mÀnniskor

Jag Ă€r pĂ„ Klara K:s konferens med titeln ”The Female Effect”, med Add Gender.  UtstĂ€llarna och sponsorer Ă€r varierande frĂ„n rekryteringsbyrĂ„er som kan hjĂ€lpa rekryteringsprocessen att bli mer diversifierad till, ett spa, med löftet om egen tid och möjligheten att koppla bort stressen.

PÄ scenen visas bilder av dagens talare, vÀnligt leende kvinnor och lagom allvarliga mÀn. Jag ser att fÄ ta del av bra tips och verktyg under dagen som har delats upp med tvÄ delar. Morgonen handlar om kvinnors situation nÀringslivet idag, och pÄ eftermiddagen ska vi fÄ veta hur man kan tjÀna pengar pÄ kvinnor och fÄ en del av de triljoner dollar som kvinnor beslutar över nÀr det Àr dags att spendera.

Öppningstalare Ă€r Pehr G. Gylllenhammar som börjar med iakttagelsen att det borde vara fler mĂ€n i publiken, det kĂ€nns relevant och insiktsfullt men snart poppar de gamla klichĂ©erna upp och det börjas kladda med stereotyper. I ord som Ă€r lindade i vad som lĂ„ter som omsorg och insyn anser PG Gylllenhammar att om man Ă€r före sin tid kan det vara farligt att anstĂ€lla kvinnor pĂ„ ledande positioner för det gör henne mer utsatt. För att sedan förklara att mĂ€n inte Ă€r trygga i sig sjĂ€lva och söker bekrĂ€ftelse frĂ„n överordnande pĂ„ jobbet och av kvinnor. Han avslutar med att understryka att kvinnor inte ska anamma för mycket av manligt beteende, och sĂ€ger lovande ”nĂ€r kvinnor har tillrĂ€ckligt med sjĂ€lvförtroende…”

Hans synsĂ€tt understryks av Rebecka Lucander frĂ„n Allbright som i rapporten ”Makten i Kulisserna”  bland annat belyser att nĂ€r mĂ€n frĂ„gar sin VD om det Ă€r ok att sitta med i en styrelse Ă€r svaret ”sjĂ€lvklart ska du det!” medan en kvinna fĂ„r det omhĂ€ndertagande svaret ”klarar du verkligen det?” Det Ă€r tur att det finns sĂ„ hĂ€nsynstagande chefer som PG Gyllenhammar och de intervjuade i rapporten som kan berĂ€tta för mig om mina begrĂ€nsningar Ă€ven om jag sjĂ€lv trodde och ville. Kanske bĂ€ttre att stanna dĂ€r man Ă€r, man kan ju alltid hjĂ€lpa mĂ€n bli lite mer trygga i sig sjĂ€lva, sĂ„ att de vĂ„gar ta styrelseuppdragen.

NĂ€r konferensen fortsĂ€tter efter lunch ska vi fĂ„ veta hur man kan tjĂ€na pengar pĂ„ kvinnors shoppande. Camille Saussois frĂ„n Boston Consulting Group berĂ€ttar om vad kvinnor vill ha baserat pĂ„ boken ”What Women Want”. Jag fĂ„r veta vad kvinnor i vĂ€rda för den globala konsumtionen och dĂ€r vĂ€rldens kvinnor stĂ„r för 70-80% av den globala konsumtionen vilket motsvarar $12 triljoner av de totalt $18.4. Aha, det Ă€r sĂ„ hĂ€r som man tycker att kvinnan ska bidra till nĂ€ringslivet inser jag. Inte genom hennes erfarenhet, det faktum att kvinnan utgör 60% studenterna pĂ„ universiteten, kan bidra med nya infallsvinklar med mera, nej, genom att förstĂ„ hur hon shoppar!

För att fÄ en del av kvinnans pengar och förstÄ hennes behov har BCG bland annat undersökt hur hennes prioriteringar ser ut. Jag fÄr veta att oberoende av hennes privata livssituation, singel, skild, i ett förhÄllande, med eller utan barn, sÄ prioriterar hon ALDRIG sig sjÀlv högst, med resultatet att hennes största oro Àr en avsaknad av tid. I mitt huvud poppar frÄgor om varför hon inte kan prioritera sig sjÀlv. Men dÄ vi ju Àr ett sÄ omhÀndertagande kön sÄ kÀnns inte som en överraskning att i dagens samhÀlle ansvarar kvinnan för 88% av matinköpen, 85% av matlagningen, 84% av stÀdningen hemma eller 77% av hushÄllets administration. Som tur Àr finns det företag som bryr sig om denna sneda fördelning och har lyckats anpassa sina tjÀnster för att tjÀna pÄ henne genom matkassar som levereras hem med meny, sÄ att hon inte behöver Äka och handla eller fundera ut vad mat som hela familjen kan Àta, eller ett gym enbart för kvinnor sÄ att de ska slippa nÀrgÄngna mÀn. Med dessa tjÀnster behöver hon sÄledes inte övertyga sin partner om att dela pÄ hushÄllssysslorna eller informera mÀn om att hon inte ska behöva vara allmÀn beskÄdan pÄ gymmet. SÄ kan man ocksÄ fÄ ojÀmlikhet att försvinna. Vi löser symptomen sÄ behöver vi inte fortsÀtta tjata om jÀmstÀlldhet.

Sedan Àr det dags med en rad av produktpresentationer. SmÄ fina bakverk i olika pastellfÀrger, som det Àven bjuds pÄ i pausen och jag kÀnner som kvinna att man förstÄtt mitt behov av sött och rosa. Nu nÀr jag har fÄtt veta mer om Ladurés historia och sortiment kÀnner jag att det Àr med detta som  jag kan bekÀmpa hÀrskartekniker i arbetslivet.

Till en revy av bilder pÄ modeller i NKs exklusiva kreationer fÄr jag höra om ett anrikt och exklusiva varumÀrke dÀr 70% av mÄlgruppen Àr kvinnor och att upp till 80% av inköpen görs av kvinnor. Ja men se dÀr, de siffrorna kÀnns mer jÀmstÀllda, jag kÀnner att vi kommer ett steg nÀrmare vÄra jÀmstÀlldhetsmÄl!

Under rubriken ”Kvinnor och MĂ€n gillar samma design av olika skĂ€l” visar Mini upp en kavalkad sina bilmodeller, Clubman, Paceman och Countryman, och jag fĂ„r veta att deras reklam inte Ă€r könsstereotyp innan jag fĂ„r se ett klipp för en produkttĂ€vling dĂ€r vi fĂ„r se killar jaga varandra genom Stockholm, annars kanske jag hade tyckt att det var ganska könsstereotypt men nu fick jag ju veta att det inte var sĂ„, bra! Det Ă€r bra att MINI kom och berĂ€ttade för mig om detta och att jag fick veta att jag kan vĂ€lja hur taket kan se ut pĂ„ min Mini, eller vĂ€lja vilken som helst av regnbĂ„gens fĂ€rger pĂ„ mina backspeglar. Min barndomsdröm om en bil med en bild pĂ„ en stor pastellfĂ€rgad macaron pĂ„ taket och rosa backspeglar kan Ă€ntligen uppfyllas.

Samtidigt inser jag att det gĂ„r stick i stĂ€v med vad Agnete Enge frĂ„n Smart Design berĂ€ttar, nĂ€r hon sĂ€ger att det inte rĂ€cker med genvĂ€gen ”shrink it & pink it” , dĂ€r man hos henne efter att ha anpassat en produkt eller tjĂ€nst sĂ„ att den Ă€ven Ă€r relevant för kvinnor inte för den delen marknadsför det som just en speciell kvinnoprodukt, utan en bra produkt helt enkelt. Jag kĂ€nner mig plötsligt lite förvirrad.

Siffrorna i statistiken kryper upp, men för lÄngsamt och har nÀstan stagnerat. Man behöver fortsÀtta prata, tjata och nöta Àmnet jÀmstÀlldhet. Som sÄ ofta nÀr man ska tala om jÀmstÀlldhetsfrÄgor sÀtts kvinnan snabbt pÄ en hög piedestal som nÄgot bÀttre Àn mannen. Det lÄter vackert, men kvinnan sveps in i lovord som bakbinder henne och cementerar henne i traditionella formar som hon kÀmpar med att slÄ sönder varje dag. Det handlar snarare om att bryta alla barriÀrer och krossa glastaken sÄ att hon kan vara den hon Àr, med utrymme att vara hÄrd, snÀll, jobbig, duktig, ifrÄgasÀttande, prioritera jobb över familj eller familj över jobb pÄ samma sÀtt som mÀn. Vi vill ha och ska krÀva ha mer inflytande Àn makten över konsumtionen. LÄt oss komma förbi idén om att kvinnan ska vara shoppingintresserad, nÀr hon knappt har tid att handla middagsmaten.

Det Àr tur att det finns företag som Add Gender som kan ta slÄ hÄl pÄ myter och stereotyper, som lÄter identitet gÄ för kön och har de verktyg som behövs för att plocka ner fakta frÄn en hög nivÄ och göra nÄgot förstÄeligt och konkret av det istÀllet.

NĂ€r jag lĂ€mnar lokalen gĂ„r jag förbi Yasuragi Spa och deras utstĂ€llning igen. Möjligheten för utarbetade kvinnor att fĂ„ Ă„ka ivĂ€g och koppla av kĂ€nns mer avlĂ€gsen efter Boston Consulting Group’s föredrag. För att det Ă€r sĂ„ som NK berĂ€ttar, att kvinnor Ă€ven stĂ„r för 50% av inköpen pĂ„ herravdelningen Ă€r det kanske inte sĂ„ konstigt att hon inte har tid för sig sjĂ€lv. Hon Ă€r för upptagen med att hjĂ€lpa sin partner/ pappa/ son att köpa strumpor pĂ„ NK.

Publicerad den 23 november, 2012 av Jessica Areborn
2 kommentarer

Botemedel mot stereotypisering

Sex plus tvÄ, tre plus en, Ätta plus tvÄ. PÄ omslaget till TV-bilagan, i kriminalserierna, i trÀdgÄrdsprogram, snickarprogram, dramaserier. I filmer och dokumentÀrer. SÄ mÄnga mÀn. SÄ fÄ kvinnor. SÄ mÄnga historier som upprepas, sÄ mÄnga kvinnliga offer för mördare. SÄ stora mÀngder ruffiga manliga poliser, hÀndiga mÀn, arga mÀn, relationsinriktade kvinnor.

Det mÄste finnas en marknad för andra historier. Jag föredrar program som inte Àr stereotypa och normativa. Jag uppskattar nya perspektiv och andra tankar, gÀrna mentalt vidgande som fÄr mig att ifrÄgasÀtta det jag tycker Àr sjÀlvklart och uppmÀrksamma mina förutfattade meningar sÄ jag har en chans att diskutera med andra och tÀnka nytt.

NĂ€r den nya stora familjen ska hyra film stĂ„r vi framför hyllan och vĂ€nder och vrider. Det Ă€r flera viljor och preferenser – vi vuxna vill helst inte se barnfilmer och ett av barnen Ă€r för liten för att förstĂ„ intrikata manus i bra filmer för vuxna. Vid sĂ„dana tillfĂ€llen Ă€r det tur att Studio Ghibli och Hayaos Miyasakis filmer finns. Filmer som har allt; flerdimensionella manus, fantastiska historier, ovĂ€ntade vĂ€ndningar och intressanta karaktĂ€rer och miljöer. Denna gĂ„ng gĂ„r vi dĂ€rifrĂ„n med ”Ponyo pĂ„ klippan vid havet” och njuter pĂ„ kvĂ€llen av kĂ€nslan av nĂ„got helt annat. Och dĂ„ handlar det om allt frĂ„n estetik till innehĂ„ll och karaktĂ€rsskildringar, kön och Ă„lder. I Miyasakis filmer gĂ€ller inte de vanliga reglerna och normerna. Och alla familjemedlemmarna som Ă€r sĂ„ olika karaktĂ€rer och i en Ă„ldersspridning 10- 45 Ă„r blir uppfyllda. Och fascinerade. Miyasakis filmer Ă€r bland de mest sedda i Japan, vilket visar, om inte annat, att vi Ă€r mĂ„nga som vill ha nĂ„got annat Ă€n det mest vanliga.

Sen gĂ„r jag till biblioteket i hopp om att hitta en ny författare att ge mig i kast med. ”Jag vill gĂ€rna ha boktips, sa jag till bibliotekarien. Och nĂ€r hon plockade fram ett par böcker skrivna av mĂ€n, varav en var en sjĂ€lvbiografi sa jag ”Jag lĂ€ser helst kvinnliga författare.” ”Men dĂ„ kan det ju vara kul med
ombyte”, svarade hon. Ja, eller inte tĂ€nkte jag. För ombytet Ă€r ju de kvinnliga författarna. De manliga författarna har jag lĂ€st hela uppvĂ€xten, skolgĂ„ngen och halva vuxenlivet. Medan mina största lĂ€supplevelser (som jag Ă€r stĂ€ndigt pĂ„ jakt efter) alla Ă€r historier skrivna av kvinnor. Författare som skildrar andra
perspektiv, Toni Morrison om söderns kvinnor vid tiden för slaveriets avskaffande (”Beloved”) och ett sorts kvinnokollektiv i 40-talets USA (”Paradise”), Virgina Woolf om könsstereotypiseringar och könsbyten(”Orlando”) och Sofie Oksanen (”Utrensning”) om kvinnor i Estland och hur dĂ„tid och nutid
flÀtas samman.

De Àr alla alternativa historier. Och de rekommenderas varmt tillsammans med Miyasaki framför det mesta som sÀnds pÄ TV:n och gÄr pÄ bio. Typ alltid.

Publicerad den 20 september, 2012 av Ellen Landberg
3 kommentarer
© 2024 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten