Inlägg taggade med ’Reklam’

”#Stoppamachokulturen” – nĂ„r inte Ă€ndra fram

Byggnads och Byggcheferna har sin kampanj #stoppamachokulturen just nu. Den har mött stark kritik tidigare, till och med anklagats för att vara sexistisk – trots att det Ă€r det den ska motverka. Jag har ocksĂ„ kritik att framföra.

För det första: Ett normkritiskt fokus som inte rĂ€cker hela vĂ€gen Ă€r mycket riskabelt. Det Ă€r mycket bra att deras kampanj inte handlar om att kvinnor ska Ă€ndra pĂ„ sig för att passa in. Den hade lika gĂ€rna kunnat göra det eftersom sĂ„ ser det ofta ut. MĂ„nga företag satsar pĂ„ kvinnliga nĂ€tverk – dĂ€r man skickar kvinnorna pĂ„ lĂ€ger sĂ„ att de ska lĂ€ra sig mer för att passa in. (Resultatet kan till och med bli att de sticker till en annan organisation men det Ă€r en annan historia.) SĂ„ de fokuserar Ă€ndĂ„ pĂ„ normen inom branschen: ”en grabbig jargong”. De vill att den ska stoppas, denna machokultur. Men det blir ju tyvĂ€rr sĂ„ att de fokuserar pĂ„ normen men klarar inte av att hela vĂ€gen uppbringa det kritiska förhĂ„llningssĂ€ttet. Ett mer framgĂ„ngsrikt normkritiskt förhĂ„llningssĂ€tt hade varit att ifrĂ„gasĂ€tta bilden av byggarbetaren och branschen som ”macho”. Nu förstĂ€rker de istĂ€llet den bilden genom en pĂ„kostad kampanj. Alla bĂ„de killar, tjejer och trans som inte identifierar sig som macho, eller för den delen tolkar ”grabbig jargong” som rĂ„ men hjĂ€rtlig, ser dessa affischer och tĂ€nker: ”oj dĂ„ det dĂ€r verkar jobbigt, kanske ska vĂ€lja en annan karriĂ€r Ă€ndĂ„?” Var det verkligen sĂ„ de ville att det skulle bli?

För det andra: Bakgrundsfaktan Àr underligt insamlad. Undersökningen som kampanjen bygger pÄ Àr gjord av TNS Sifo. Jag tar ut de frÄgor som redovisas i den debattartikel som i DN lanserade kampanjen:

”TvĂ„ undersökningar har gjorts bland sammanlagt 2100 respondenter i bygg- och fastighetsbranschen. Parallellt har TNS Sifo stĂ€llt följande frĂ„gor till 1167 deltids- och heltidsarbetande svenskar:

‱ Tycker du att du arbetar pĂ„ en jĂ€mstĂ€lld arbetsplats, det vill sĂ€ga att kvinnor och mĂ€n behandlas i huvudsak lika?

‱ Förekommer det sexistiskt eller könsdiskriminerande sprĂ„k pĂ„ din arbetsplats?”

Ur de tvÄ utvalda frÄgorna kan man utlÀsa följande:

a. De vet inte vad jĂ€mstĂ€lldhet Ă€r, att kvinnor och mĂ€n ska behandlas lika Ă€r en underlig definition pĂ„ jĂ€mstĂ€lldhet. Om frĂ„gan hade varit stĂ€lld sĂ„ hĂ€r: ”vad betyder jĂ€mstĂ€lldhet för dig” antingen med val eller med öppna alternativ. DĂ„ kan man fĂ„ en bild av vad jĂ€mstĂ€lldhet betyder för de som svarar och sedan arbeta vidare med de andra svaren. Det allra bĂ€sta dock Ă€r att frĂ„ga: ”Anser du att mĂ€n och kvinnor i följande situationer behandlas likvĂ€rdigt:” för att sedan rada upp olika branschspecifika exempel. Lektion ett som jĂ€mstĂ€lldhetsexpert Ă€r att om du inte ger exempel sĂ„ kan du inte lita pĂ„ svaren för nĂ€r man sĂ€ger saker som ”lika” eller ”jĂ€mstĂ€lldhet” finns det en tolkning för varje svarande. Lektion tvĂ„ handlar om att inte frĂ„ga folk om kvinnor och mĂ€n behandlas lika i en kontext dĂ€r vittnesmĂ„l och befintlig statistik sĂ„ uppenbart visar att sĂ„ inte Ă€r fallet. Byggnads har inte gĂ„tt sina lektioner.

b. De tror att ”sexistiskt” Ă€r detsamma som ”sexuellt”. Det Ă€r ganska vanligt att man blandar ihop detta pĂ„ grund av att ”sexism” innehĂ„ller ordet ”sex” (dĂ„lig översĂ€ttning frĂ„n början). Om de inte trodde det skulle de inte ha ”sexistisk” OCH ”könsdiskriminerande sprĂ„k” i en och samma frĂ„ga. Det Ă€r som att frĂ„ga: ”Förekommer det trappor och trappsteg i  ditt tvĂ„vĂ„ningshus?”. SĂ„ jag tolkar det som att de egentligen vill frĂ„ga om det förekommer sexuellt och könsstereotypt (dvs sexistiskt) sprĂ„k?

NĂ€r jag startade och drev jĂ€mstĂ€lldhetsgruppen pĂ„ mitt  gymnasium var vĂ„r första insikt: skriver vi en frĂ„ga i en enkĂ€t dĂ€r vi frĂ„gar ”har du utsatts för sexuella trakasserier” svarade i stort sett alla nej. FrĂ„gade vi istĂ€llet: ”har du upplevt nĂ„gon av följande hĂ€ndelser under din tid som elev pĂ„ denna skola?” För att sedan radda upp konkreta exempel pĂ„ bĂ„de sexistiskt agerande (det vill sĂ€ga könsstereotypt agerande sĂ„som om vi tar ett exempel man kan stĂ€lla inom byggbranschen ”att du som yrkesperson har blivit ombedd att bytas ut mot en kollega av motsatt kön baserat pĂ„ förestĂ€llningar om vad du klarar av i relation till din könstillhörighet?”) och pĂ„ sexuella trakasserier (det vill sĂ€ga branschrelaterat: ”har nĂ„gon av dina kollegor ovĂ€lkommen anspelat pĂ„ sexuellt umgĂ€nge i era samtal” eller liknande) sĂ„ upptĂ€ckte vi genast de exempel som vi faktiskt ville komma Ă„t. Och som i sin tur skadade flickor och pojkars arbetsmiljö varje dag pĂ„ skolan.

Att anvĂ€nda ”könsdiskriminerande” Ă€r ocksĂ„ en svĂ„r vĂ€xel att lĂ€gga i för det tunnar ut betydelsen av just könsdiskriminering – dĂ€r kön Ă€r en av diskrimineringsgrunderna i Sverige, medan sexistisk jargong kan och ska tolkas mycket bredare.

För det tredje: JĂ€mstĂ€lldhet blir lĂ€tt könsbinĂ€rt och heterosexuellt. Även om de i kampanjen nĂ€mner HBTQ sĂ„ lyckas den inte leverera hela vĂ€gen gĂ€llande att inkludera transpersoner och stjĂ€rnfamiljer.

Med andra ord sĂ„ nĂ„r Byggnads och Byggchefernas kampanj #stoppamachokulturen inte hela vĂ€gen. Mest Ă€r jag missnöjd för att nĂ€r en undersökning har sĂ„dana kunskapsluckor sĂ„ gör det att den förlorar trovĂ€rdighet. De kallar sin fakta-sida för ”hĂ„rda fakta” vilket sĂ€kert kommer av krav pĂ„ ”svart pĂ„ vitt” som mĂ„nga efterfrĂ„gar för att ”gĂ„ med pĂ„ att förĂ€ndra sig”. Men allt det tragiska som att branschens könsrepresentation Ă€r 92 % mĂ€n och 8 % kvinnor – en extremt könssegregerad miljö, att 99 % av Byggnads medlemmar Ă€r mĂ€n, att 9 av 10 anger att de sett andra mĂ„ dĂ„ligt av kulturen som finns idag… allt det ifrĂ„gasĂ€tts lĂ€tt om de andra frĂ„gorna Ă€r underligt formulerade. DĂ„ blir det inte hĂ„rda fakta: det riskerar istĂ€llet att blir en hĂ„rd ton mot de som driver frĂ„gan om förĂ€ndring. Exempelvis sĂ„ Ă€r har kampanjen blivit omdebatterat pĂ„ den antifeministiska sidan Genusdebatten (som jag med viss ovilja lĂ€nkar till eftersom det Ă€r lite som att lĂ€nka till Darth Vader för en genusvetare – men okej dĂ„).

Grunden till kampanjen Àr enormt viktig. Jag kan inte nog understryka detta. LÀs bland annat om vittnesmÄlen frÄn branschen i den senaste artikeln om kampanjen i DN. Natalie Westmark Àr branschaktiv och intervjuas i artikeln:

”– TyvĂ€rr Ă€r det ocksĂ„ vĂ€ldigt sĂ€llan de manliga kollegerna stĂ„r upp för oss och sĂ€ger ifrĂ„n. MĂ„nga unga killar som frĂ„n början Ă€r schysta formas pĂ„ ett negativt sĂ€tt av Ă€ldre manliga arbetskamrater. Dessutom vĂ„gar mĂ„nga unga inte prata om det hĂ€r, av rĂ€dsla för att uppfattas som jobbiga och fĂ„ dĂ„liga referenser.”

HĂ€r har vi en nyckel till hur kampanjen hade kunnat bli det dĂ€r lilla extra. Normkritik hade varit att inkludera de som har upplevelser av diskriminering (bĂ„de kvinnor, mĂ€n och transpersoner) och de som kĂ€mpar för förĂ€ndring, samt att lĂ„ta dem fĂ„ tolkningsföretrĂ€de – utan att krĂ€va av dem att det Ă€r deras ansvar att stoppa nĂ„got eller berĂ€tta sin historia. Kanske en kampanj mer i riktning mot: #vĂ„gavĂ€gramacho hade varit ett bĂ€ttre alternativ? DĂ„ tror jag att den dĂ€r som stĂ„r pĂ„ perrongen, lĂ€ser kampanjens budskap, och inte orkar stoppa nĂ„gon machostĂ€mning i resten av sin karriĂ€r mer hade tĂ€nkt: ”Vad spĂ€nnande, det hĂ€nder saker inom bygg, jag kanske ska vĂ€lja den karriĂ€ren Ă€ndĂ„, och vara delaktig i denna förĂ€ndring? Jag kan definitivt vĂ„ga vĂ€gra macho!”

FörÀndring handlar om att ge kraft Ät de som har bestÀmt sig för att förÀndra, det som de har makten att förÀndra. Det Àr svÄrt att stoppa nÄgot som man sjÀlv inte Àr delaktig i. Det Àr lÀttare att vÄga nÄgot som man inte vÄgar om inte andra stöttar en. LÄt oss hylla dem inom byggbranschen, av alla kön, som idag vÄgar vÀgra macho!

Publicerad den 5 juni, 2015 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer

En tjejgrej?

För nÄgra veckor sedan gladdes jag tillsammans med mÄnga andra att reklamen för sanitetsprodukter för kvinnor och tjejer tycktes ha genomgÄtt en revolution. ReklamvÀrlden utökades i alla fall med en reklamfilm som inte spelade pÄ de vanliga normerna kring att tjejer och kvinnor förvÀntas kÀnna skam över sin menstruation. Se dÀr, en reklam som bryter mot normen!

Den hĂ€r veckan lĂ€ser jag i Aftonbladet Wendela om en annan produkt som saluförs som riktas till tjejer och kvinnor och drabbas av motsatta kĂ€nslan. Företaget bakom reklamen Ă€r Sanrio, som har som mĂ„l att sĂ€lja mer öl till kvinnor i Taiwan och Kina. För att uppnĂ„ detta Ă€r ölen döpt till Hello Kitty och prydd med kattkaraktĂ€ren och blommor i fĂ€rglada fĂ€rger. Ölen har en alkoholhalt pĂ„ 2,3 volymprocent och kommer i smakerna banan, persika, lemon-lime och passionsfrukt.

Det Ă€r inte första gĂ„ngen ett företag anpassar sin produkt utifrĂ„n förestĂ€llningar om kvinnors och mĂ€ns könsbetingade behov och önskningar. Företaget Carlsberg var inne pĂ„ samma linje som Sanrio för ett Ă„r sedan, dĂ„ de meddelade att de vill brygga sött öl för kvinnor, dĂ„ ”kvinnor inte gillar den beska smaken i öl”.

Förra Äret lanserade Àven företaget Bic en sÀrskild penna för tjejer, som sades vara anpassade efter kvinnors ergonomi (den var mindre). LÀs gÀrna mer om reaktionerna kring detta hÀr.

Jag har inte svÄrt att förstÄ att företag behöver utveckla och anpassa sina produkter utifrÄn marknadens behov och efterfrÄgan. Jag gÄr Àven med pÄ att reklamen för produkten kan utformas pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken mÄlgrupp företaget vill locka till att köpa produkten. Jag stÀller mig dessutom bakom att produkter anpassas utifrÄn ett könsmedvetet tÀnkande istÀllet för ett könsblint, men dÄ mÄste det vara befogat.

Det jag inte förstÄr och tycker Àr extremt onödigt, Àr nÀr produkterna (och mÄnga gÄnger dess marknadsföring) bygger pÄ normativa förestÀllningar om kvinnor och mÀn utan nÄgot stöd i vare sig forskning eller empiri. FrÄgar ni mig behöver reklamvÀrlden utökas med fler normbrytande och roliga reklamer och produkterna som saluförs ska vara anpassade efter mÀnniskors riktiga behov och önskemÄl (inte företagens sexistiska förestÀllningar om dessa)!

För de som Àr mer intresserade av könsriktad reklam med fokus pÄ hur det kan se ut mot kvinnor, titta gÀrna in den hÀr sidan!

 

Publicerad den 25 september, 2013 av Josefine Carnolf
Inga kommentarer

Reklamens Jeanne d’Arc

I slutet av juli skedde en liten revolution i reklamvĂ€rlden. Eller i alla fall i den delen av vĂ€rlden som handlar om sanitetsartiklar, bindor och tamponger. Vad hĂ€nde? Jo, ett företag som heter HelloFlo publicerade en reklamfilm för tamponger som blev vida spridd och uppmĂ€rksammad, Ă€ven i svenska medier. Reklamen beskrivs av flera tyckare som ett ”genombrott” i det annars tĂ€mligen konservativa PR-landskapet och berömmer den för att vara en lyckad kombination av feminism och kommersialism.

Den knappt tvĂ„ minuter lĂ„nga reklamfilmen handlar om en 12-Ă„rig tjej som befinner sig pĂ„ ett sommarlĂ€ger och fĂ„r sin första mens. Hon glĂ€ds mycket Ă„t det, vinner popularitet hos vĂ€nnerna och startar en egen rĂ„dgivning – Camp Gyno. DĂ€refter lĂ€r sig de andra tjejerna att bestĂ€lla tampongerna via nĂ€tet – det Ă€r dĂ€r HelloFlo kommer in – och 12-Ă„ringen fĂ„r stĂ€nga sin gynrĂ„dgivning och sörjer sin förlorade status som lĂ€grets Jeanne D’Arc.

Filmen Àr helt klart ovanlig pÄ sÄ sÀtt att den för en gÄngs skull inte beskriver en tjejs menstruation som nÄgot skamfyllt. IstÀllet för att innehÄlla en hand som hÀller lite blÄ vÀtska pÄ en binda mot en neutral bakgrund, visualiserar filmen en tjej som Àr stolt över att ha fÄtt mens och som mer Àn gÀrna beskriver för de andra tjejerna hur de anvÀnder skydden. Hon anvÀnder till och med ordet vagina vilket mig veterligen aldrig har hÀnt i en dylik reklam tidigare. Filmen lyckas med konststycket att vara rolig, samtidigt som det kÀnns som att tjejernas tankar och kÀnslor inför att fÄ mens tas pÄ största allvar. Reklamfilmens feministiska potential ligger helt enkelt i utgÄngspunkten att tjejers kroppar och biologiska skeenden inte Àr nÄgot man behöver dölja eller skÀmmas för. Jag tycker att det Àr otroligt befriande!

Jag tror ocksÄ att kunskap om och tillit till sin egen kropp Àr en central frÄga i en jÀmstÀlldhetskamp, som syftar till att befria bÄda könen frÄn de gÀllande könsstereotypa normerna. Den skamfyllda bilden av mens Àr en del av den struktur som gÄr ut pÄ att kvinnor och tjejer generellt sett betraktas som mindre vÀrda i samhÀllet. Vill ni ha intressanta och historiskt förankrade exempel vill jag tipsa om den feministiska serietecknaren Liv Strömqvists sommarprat tidigare i sommar, vars radioinslag till stora delar handlar om synen pÄ mens. Ett ovanligt sommarprat det ocksÄ, men ack sÄ informativt.

Publicerad den 7 augusti, 2013 av Josefine Carnolf
3 kommentarer

NÀr man inte passar in nÄgonstans

Som smĂ„företagare fĂ„r man en massa reklam hela tiden frĂ„n olika organisationer som vill att ”just du” ska gĂ„ med i ”just vĂ„r” egenföretagarförsĂ€kring, a-kassa, fackförbund, företagarförening eller liknande.

Jag har sedan företagsstart kĂ€nt att jag inte passar in nĂ„gonstans. Ofta Ă€r det en bild pĂ„ en man i kostym. Jag minns faktiskt min allra första inbjudan för fem Ă„r sedan, dĂ„ var det just en tecknad man med kostym och slips som klĂ€ttrade symboliskt upp för en stege. ”VĂ€lkommen till livet som egenföretagare” nu lovade de det ena och det andra för att skydda mig.

Men jag Àr jÀmstÀlldhetsexpert, jag vet att jag som kvinna och egenföretagare inte Àr normen. SjÀlvklart har jag en försÀkring, men jag blir inte direkt förvÄnad om det skulle vara sÄ att bemötandet inte Àr det bÀsta. FörvÀntningarna Àr inte högt stÀllda om man ska uttrycka sig milt.

SmĂ„A har jag funderat pĂ„ att gĂ„ med i… Deras senaste medlemskampanj fĂ„r mig dock inte att kĂ€nna mig vĂ€rst vĂ€lkommen. Vad Ă€r det med bloggare, unga kvinnor och förakt? Varför fĂ„r de inte vara framgĂ„ngsrika och driftiga? Vadan denna nidbild?

 

Kolla gÀrna in vÄr kampanj för att Stötta manligt företagande.

Publicerad den 25 juni, 2013 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer

ByrÄbranschen Àr redo

Sveriges jĂ€mstĂ€lldhetspolitik bygger pĂ„ tre omrĂ„den; lagstiftning mot diskriminering, aktiva Ă„tgĂ€rder och integreringsverksamhet. Alltför fĂ„ företag och organisationer gör tillrĂ€ckligt inom dessa omrĂ„den. Med den erfarenheten jag har som jĂ€mstĂ€lldhetsexpert sĂ„ Ă€r jag övertygad om att vi kan komma mycket lĂ„ngt pĂ„ att helt enkelt bara ta oss i kragen och göra det som krĂ€vs. Vi har under vĂ„ra fem Ă„r i olika branscher fĂ„tt otaliga tips och uppmaningar om att vi borde börja kolla mer pĂ„ marknadsförings- och reklamföretagen. ”Det finns mycket att göra” brukar vi fĂ„ höra och nu har debatten blossat upp igen tack vare Christina Knights bok ”Mad Women”. Dessutom har jĂ€mstĂ€lldhetsministern Maria Arnholm uttala sig om branschen och igĂ„r var det GuldĂ€ggsgalan, sĂ„ samtalet om branschens kreativitetsförmĂ„ga Ă€r högst aktuell! Inte minst för att RĂ€ttviseförmedlingen (stort grattis ska vi passa pĂ„ att sĂ€ga) fick TitanĂ€gget pĂ„ galan, med följande motivering:

“MĂ„nga sĂ€ger att förĂ€ndring krĂ€ver tid, att det tar tid. Det Ă€r bĂ„de fegt och fel. FörĂ€ndring krĂ€ver inte tid utan initiativ. Årets Titan-Ă€gg Ă€r inte bara pĂ„ tiden, det Ă€r i tiden och nĂ„got som visat sig hĂ„lla över tid. Det Ă€r ett projekt som mĂ„ste fortsĂ€tta att uppmĂ€rksammas. I synnerhet 2012. I synnerhet av vĂ„r bransch som gör ansprĂ„k pĂ„ att ligga i framkant men sĂ„ uppenbart Ă€r efter. RĂ€ttviseförmedlingen, kom och gör det ni gör!”

Ser ni vad det stÄr? ByrÄbranschen Àr redo!

Tillsammans med tidningen Resumé kartlÀgger vi pÄ Add Gender nu byrÄbranschens utifrÄn balans, struktur och kultur och skapar ett branschunikt jÀmstÀlldhetsindex bland de 50 största aktörerna. Den 23:e april skickade vi ut en enkÀt adresserad till VD hos dessa aktörer. Svaren ska vara inne den 30:e april och i början av maj sÄ kommer ni alla att fÄ veta hur det faktiskt ligger till.  Med andra ord sÄ kommer ni alla att fÄ svar pÄ vad det Àr som faktiskt görs.

StĂ€ller vi upp en lista av egenskaper: bestĂ€md, tydlig, rationell, empatisk, pysslig, hysterisk, mjuk, risktagande, sĂ„ Ă€r vi alla snabba att koppla ett kön till varje egenskap och inte sĂ€llan Ă€r vi rörande överens om generaliseringen. Även om vi gĂ€rna lĂ€gger till att det  inte gĂ€ller i samtliga individuella fall. För att skapa en effektiv marknadsföring krĂ€vs ofta stereotyper och generaliseringar. Det duggar dock tĂ€tt av unkna vĂ€rderingar i dagens marknadsföring, speciellt i ett samhĂ€llsklimat dĂ€r den allmĂ€nna förestĂ€llningen Ă€r att verka för jĂ€mstĂ€lldhet mellan kvinnor och mĂ€n. SĂ„ varför slutar inte dessa stereotyper och generaliseringar att dyka upp i vĂ„r vardagliga konsumtion av reklam?

Kvinnor Ă€r underrepresenterade inom mĂ„nga nyckelpositioner i marknadsföringsbranschen. MĂ„lgruppsanalyserna Ă€r för generaliserande och kommunikationen Ă€r för stereotyp, med nĂ„gra fĂ„ ljusglimtar. MĂ„nga i branschen Ă€r överens om att mĂ„ngfalden behöver breddas och kreativiteten likasĂ„ – inte minst för att spegla de som ska tilltalas. Det verkar ocksĂ„ som att mĂ„lgrupperna Ă€r mogna, fler och fler reagerar negativt pĂ„ könsstereotyp reklam och dĂ€rför blir normbrytande marknadsföring framgĂ„ngsrik i ett klimat dĂ€r konsumenten blir mer och mer en aktiv aktör. Konsumenten kan ocksĂ„ mer Ă€n nĂ„gonsin ge direkt Ă„terkoppling pĂ„ ett varumĂ€rke. Problembilden Ă€r klar, men hur ska förĂ€ndring ske?

Det krĂ€vs en större förstĂ„else för att kvinnor och mĂ€n inte Ă€r tvĂ„ mĂ„lgrupper, utan tvĂ„ segment bestĂ„ende av flertalet mĂ„lgrupper med olika behov som Ă€r pĂ„verkade av könserfarenheter men inte beroende av könstillhörighet. Att berĂ€tta fler Ă€n en berĂ€ttelse i marknadsföring krĂ€ver att vi har mĂ„nga erfarenheter att vĂ€lja frĂ„n – dĂ€rför behövs flera erfarenheter representerade pĂ„ arbetsplatsen, bĂ€ttre könsbalans. Branschen bör vara lika medveten om hur jĂ€mstĂ€lldhet ska uppnĂ„s som hur en bra kampanj görs, vilket krĂ€ver bĂ€ttre struktur. VarumĂ€rkets utsatthet krĂ€ver marknadsföringspartners som kan förutse fler tĂ€nkbara konsekvenser av olika kampanjer och en lekfullhet med allas vĂ„ra fördomar och generaliseringar, bĂ€ttre kultur.

JÀmstÀlldhet har seglat upp som en lönsamhets- och tillvÀxtfrÄga och byrÄbranschen mÄste hÀnga med. Syftet med jÀmstÀlldhetsindex Àr att kartlÀgga branschen för att pÄ sÄ sÀtt uppmÀrksamma de företag som anvÀnder jÀmstÀlldhetsperspektivet för att berika sina team, förstÄ sin mÄlgrupp, ifrÄgasÀtta sina vanor och bryta ny mark, alltsÄ de aktörerna i byrÄbranschen som Àr redo för fler berÀttelser Àn en.

Pernilla Alexandersson, VD Add Gender AB, jÀmstÀlldhetsexpert och kontaktperson för ByrÄjÀmstÀlldhetsindex 2013

Publicerad den 26 april, 2013 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer
© 2024 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten