Inlägg taggade med ’Historia’

Jag finns inte i spel

Förra veckan var det vÀrldsdagen för datorspel. Jag tÀnkte dÀrför nu diskutera lite om HBTQ-personer i datorspel.

Richard Dyer skriver i sin bok The Culture of Queers ”Works of art expresses, define and mould experience and ideas, and in the progress makes them visible and available. They thus enable people to recognize experience as shared and to confront definitions of that experience. This represents the starting point for a forging of identity grounded in where people are situated in society, in whatever strata. This sense of social identity, of belonging to a group, in a prerequisite for any political activity proper, even when the identity is not recognized as political. This role for culture has perhaps a special relevance for gay people, because we are ‘hidden’ and ‘invisible’. For many of us, reading about, say, David and Jonathan, or seeing The killing of Sister George, is one of the few ways to identifying other homosexuality inclined persons. Without that moment of identification, no other political practice is possible.” Boken Ă€r tolv Ă„r gammal, skriven 2002, men trots sin datering Ă€r den fortfarande sylvass i sin analys. Vi behöver kunna spegla oss sjĂ€lva i kulturen för att kunna förstĂ„ vilka vi Ă€r och att inte kĂ€nna att vi Ă€r ensamma I vĂ€rlden. Det gĂ€ller oavsett vilken grupp du tillhör men blir tydligare nĂ€r din grupptillhörighet inte grundar sig pĂ„ yttre attribut utan pĂ„ ett begĂ€r och en praktik. Och den marginaliserade grupp som transpersoner utgör, dĂ€r kroppen Ă€r det som genomgĂ„r en förĂ€ndring, Ă€r inte en grupp som Ă€r bortskĂ€mda med rĂ€ttvisande kulturella gestaltningar.

Vikten av att kunna spegla sig Àr sÀrskilt viktig skulle jag sÀga vad det gÀller populÀrkulturen, och ett sÄdant exempel Àr datorspel och den allt mer framvÀxande e-sporten. I datorspel Àr du pÄ olika sÀtt med och pÄverkar och bygger historien utifrÄn givna mekanismer, med mer eller mindre frihet i att bygga upp din egen vÀrld. Denna vÀrld kan vara allt frÄn utopi till dystopi och allt dÀremellan, gemensamt Àr hur fantasin Àr det som lÀgger en grundbult, du kan fÄ leva ut sÄdant du inte kan eller vÄgar i verkligheten. Men möjligheten till detta Àr i mÄnga fall begrÀnsad, och möjligheten till sjÀlvreflektion och spegling Ànnu svÄrare nÀr det du möts av Àr stereotyper och bagatelliserade alibin som en stor grupp inom spelkulturen dessutom hÄnar och anvÀnder nedsÀttande jargong kring bÄde figurer och spelare.

I rapporten Jag finns inte i spel som RFSL Ungdom (ungdomförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rÀttigheter) och Sverok (ett av Sveriges största ungdomsförbund, samlar den svenska spelhobbyn) publicerade tidigare i Är pekar pÄ just detta. En stor del av respondenterna dÀr svarar att de inte kan identifiera sig med karaktÀrerna som spelutvecklarna har gett dem utan att de behöver ta till olika strategier för att skapa queera lÀsningar. Queera lÀsningar Àr inte bara vanligt inom queerteori utan Àven inom hbtq-kulturen. Det Àr i de queera lÀsningar som en del av fan-fiction kulturen tagit sin utgÄngspunkt. I fanfiction skriver du berÀttelser dÀr du utgÄr frÄn fiktiva figurer i en kulturell skapelse.  HÀr tar helt enkelt fansen utgÄngspunkt i smÄ glimtar av homoerotik och bygger utifrÄn sin fantasi sina texter kring detta. de queera lÀsningarna Àr dock viktigt att förstÄ som mer Àn önsketÀnkande, det Àr en strategi för att hitta nÄgot att identifiera sig med. Om det Àr nÄgot som endast antyds, om en har tur, fÄr en helt enkelt ta tag i det med egna hÀnder. I spelvÀrlden finns dock modifikationer och fusk som kan laddas ner och förÀndra spelet med, för att nÄ en lite mer balanserad vÀrld utifrÄn sina behov.

Datorspelandet Ă€r en inte bara en verklighetsflykt utan ocksĂ„ en möjlighet att skapa en trygg miljö dĂ€r grĂ€nser som finns i den verkliga vĂ€rlden kan övertrĂ€das och du som individ kan leva ut kĂ€nslor du inte vĂ„gar annars, eller pröva en identitet som Ă€r könsöverskridande eller en som du inte har utanför spelet. NĂ€r spel som Battlefield 3 anvĂ€nder begrepp som kuksugare (cocksucker) eller referenser till att vara den mottagande partern vid analsex (”I’m getting fucked up the ass over here!”) vid en i spelet prekĂ€r och utsatt situation, underförstĂ„tt att det Ă€r nĂ„got negativt, blir den trygga miljön inte lika sĂ€ker lĂ€ngre. NĂ€r spelare som spelar via nĂ€tet i grupp konstellationer anvĂ€nder ett homo- och transfobiskt sprĂ„kbruk blir det tydligt vad som premieras. Det Ă€r den vita, heterosexuella, mannen som Ă€r spelets mĂ„lgrupp och alias, det Ă€r han som Ă€r standardfiguren och i de fall det finns att vĂ€lja pĂ„ man eller kvinna att spela, Ă€r det mannen som syns pĂ„ omslaget och i reklamen. Oftast Ă€r han dessutom mer lĂ€mpligt klĂ€dd för att slĂ„s.

I samband med lanseringen av Dragon age: Inquisition har en rÀtt udda diskussion uppstÄtt mellan spelets fans. Den tredje delen i Dragon Age serien, har lanserat tvÄ helt homosexuella spelbara karaktÀrer. Detta i kombination med bisexuella alternativ, gör att de samkönade alternativen Àr fler Àn de olikkönade, vilket har fÄtt ett antal av fansen (heterosexuella mÀn företrÀdesvis) att fullstÀndigt tappa konceptet och argumentera att detta Àr orÀttvist. Eftersom de Àr flest ska de tydligen ha flest alternativ. Ett kanske nÄgot magstarkt argument i en spelvÀrld dÀr de samkönade kÀrleksrelationerna Àr en bristvara. Detta alltsÄ i spel som i första hand handlar om att bekÀmpa ondskan, dÀr möjligheten till relationer Àr en valbar del i spelets mekanik. Bioware, företaget bakom Dragon Age, har en historia av att ha samkönade relationer och bisexuella karaktÀrer med i sina spel. Tidigare har de haft samkönade romanser bland annat i den senaste delen av serien Mass Effect, Dragon Age och Jade Empire. Dessa, framförallt i Mass Effect, har i de flesta fall varit bifigurer, i ordets dubbla betydelse. Bioware har öppet sagt att om de fÄr möjlighet att lÀgga in samkönade relationer som fungerar i historien kommer de att göra det, eftersom det Àr just en sÄdan brist.

Det Ă€r Ă€ndĂ„ lite lustigt, i en vĂ€rld dĂ€r det finns drakar och magi som Dragon Age eller med robotar och rymdvarelser som i Mass Effect, ja egentligen dĂ€r i princip vad som helst kan hĂ€nda eftersom det Ă€r en form av fantasy och science fiction, borde inte en samkönad kĂ€rlekshistoria vara nĂ„got som upprör nĂ„gon. Om vi ska prata fantasy sĂ„ förekommer det samkönade relationer till och med i Game of Thrones, dĂ€r det Ă€ven finns bĂ„de drakar, prostituerade och korpar med tre ögon. Vi kan istĂ€llet vara upprörda över att den transperson som syns i spelet Dragon Age II (och hittills den enda transperson som synts i spelserien) Ă€r en prostituerad alv. SĂ„ att hĂ€vda att du endast speglar verkligheten Ă€r kanske ett argument som fungerar om du gör just ett spel som ska spegla sin samtid. Men kultur har en normerande effekt som vi behöver ta med oss, kulturen Ă€r inte bara ett sĂ€tt för oss spegla oss sjĂ€lva, det Ă€r ocksĂ„ nĂ„got som skapar vĂ„r verklighet. Normer, förvĂ€ntningar och osynliga regler uppstĂ„r inte av sig sjĂ€lvt, de Ă€r skapad i relation och kommunikation mellan mĂ€nniskor. AlltsĂ„ Ă€r de förĂ€nderliga och hĂ€r kan kulturen pĂ„verka. NĂ€r datorspelsskapare öppet deklarerar att deras mĂ„l Ă€r att göra relationer som Ă€r som vilken som helst, som bara rĂ„kar vara samkönade och som fĂ„r sluta lyckligt visar de att datorspels-studior kan jobba för en mer inkluderande vĂ€rld med rĂ€tt smĂ„ medel om de bara vill. Men det Ă€r vĂ€l dĂ€r problemet ligger, att den köpstarka heterosexuella mansgruppen Ă€r för viktig. Resultatet blir en kultur som lĂ„ser normer och positioner dĂ€r de Ă€r, istĂ€llet för att försöka rucka pĂ„ dem och utmana sina konsumenters tankesĂ€tt och förestĂ€llningar ens i det lilla. Eller som Dusty Everman, designer pĂ„ Bioware som medverkat i produktionen av Mass Effect 3 sĂ€ger ” I believe that by the 22nd century, declaring your gender preference will be about as profound as saying, “I like blondes.” It will just be an accepted part of who we are. So I tried to write a meaningful human relationship that just happens to be between two men.”

I Jag finns inte i spel nĂ€mns just Bioware och The sims som positiva exempel, ett av nĂ„gra fĂ„. Datorspel kan, som The sims, skapa verktygen för att spelaren kan skapa en vĂ€rld som den skulle kunna vara. Men oftast fastnar skaparna i att vilja Ă„terskapa en bild av den vĂ€rld som omger dem och majoriteten av spelarna, eller om man ska vara cynisk, en vĂ€rld som Ă€r mer som de vill att den ska vara – sexistisk och transfob dĂ€r kvinnor Ă€r horor, homosexuella inte Ă€r riktiga mĂ€n och transpersoner nĂ„got att skratta Ă„t. Det Ă€r synd att det Ă€r en bestĂ€md form av vĂ€rld som Ă„terskapas gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng, en vĂ€rld som utesluter sĂ„ mĂ„nga och skapar tydliga bilder av vem som Ă€r vĂ€lkommen eller inte.

Publicerad den 16 september, 2015 av Emil Akero
1 kommentar

NÄgra tankar inför internationella kvinnodagen: Historiskan

PÄ söndag Àr det internationella kvinnodagen och varje Är sÄ uppkommer diskussioner om dagens varande eller icke varande. Det brukar ocksÄ komma frÄgor om varför det inte finns en internationell mansdag (det gör det! 19:e november firas den).

Vi pĂ„ Add Gender tĂ€nkte denna vecka ge er nĂ„gra tankar inför internationella kvinnodagen. Vi börjar med en ny tidning: Historiskan. Den startades som en reaktion pĂ„ att kvinnor ofta glöms eller faller bort nĂ€r det Ă€r dags att skriva historia. PĂ„ hemsidan stĂ„r att lĂ€sa: ”Undrar du ocksĂ„ var alla kvinnor tagit vĂ€gen? Nu kommer Sveriges första tidning med fokus pĂ„ kvinnorna i historien! Den 2 april utkommer Historiskan, Sveriges första och enda kvinnohistoriska tidskrift.” Jag tycker att det Ă€r ett spĂ€nnande komplement till befintliga historiska tidskrifter. Även tidigare har insatser gjort för att skriva ner och sprida kvinnors historier och balansera upp vĂ„r historieskrivning, sök till exempel pĂ„ herstory för exempel.

Nyligen lĂ€ste du kanske ocksĂ„ om hur kvinnor systematiskt fattas i lĂ€roböcker i skolan? Om inte kan du lĂ€sa bland annat hĂ€r i DN om hur deras granskning visar att det finns fler namngivna nazister Ă€n kvinnor – 31 nazister och 21 kvinnor i en historiebok för Ă„rskurs 8. Det kanske Ă€nnu mer förvĂ„nande Ă€r att granskningen ocksĂ„ visade att det blir fĂ€rre kvinnor i kapitlen om 1900-talet…

Det Àr viktigt att tÀnka pÄ hur dessa urval och avgrÀnsningar i den historia som skrivs ner pÄverkar oss. Jag har till exempel skrivit en uppsats pÄ universitetet om statyer i Stockholm, den visar samma sak. Mycket fler mÀn Àn kvinnor. MÀnnen avbildades dessutom ofta större Àn naturlig storlek medan kvinnor snarare tenderar att vara mindre Àn naturlig storlek. Om man tÀnker pÄ att statyer Àr en utdöende hyllningsform kommer Àven bilden av vem som gjort viktiga saker konserveras. Detta Àr vÀrt att tÀnka pÄ.

Inför internationella kvinnodagen i Är kan du rÀkna kvinnor och mÀn i nÀrmsta dagstidning eller nyhetssÀndning. Detta sÀger inte allt men det sÀger nÄgot om ett samhÀlle. Vill du fördjupa din analys kan du Àven fundera pÄ sammanhang och vem som Àr aktiv och vem som Àr passiv. Vem fÄr agera expert?

StÀmde mönstret med din förestÀllning om hur det skulle se ut? Diskutera med dina medmÀnniskor.

 

 

Publicerad den 2 mars, 2015 av Jenny Claesson
Inga kommentarer

Intensiv utveckling behövs – mĂ„ngfald pĂ„ museer.

I slutet av november medverkade jag och Karin Bogren frÄn Get to Work pÄ Gotland och pÄ RiksutstÀllningars konferens Intensivdagarna dÀr vi pratade om mÄngfald och rekrytering. Karin har summerat vÄr insats hÀr. Jag skulle istÀllet vilja diskutera anledningen till att vi var dÀr och innehÄllet i rapporten Museerna och mÄngfalden. Karin, som Àr HR-konsult, anvÀnde nedanstÄende citat i sin förelÀsning, hÀmtat frÄn rapporten.

”De interna normerna kommer att Ă„terspeglas i det externa resultatet. Prerena Reddy pĂ„ Queens Museum tar Ă€ven upp vikten av att samhĂ€llet kan se sig speglat i organisationen och tillĂ€gger att ju fler icke-vita personer som finns i organisationen desto fler kommer vara intresserade av att jobba dĂ€r. De som finns dĂ€r kommer nĂ€mligen inte kĂ€nna sig tvungna att alltid representera en grupp eller vara alibin för nĂ„got. Flera internationella museer intygar ocksĂ„ att det behövs en ”kritisk massa” av oliktĂ€nkande mĂ€nniskor för att fĂ„ till en verklig förĂ€ndring. En nyrekryterad individ Ă€ts snabbt upp av rĂ„dande kulturer och normer, anpassar sig, tystnar eller slutar. Prerena Reddy Ă€r en av flera av de vi djupintervjuat som vittnar om hur personalens mĂ„ngfald öppnat upp för nya kompetenser, perspektiv, kontakter och nĂ€tverk, sprĂ„k, publikgrupper och partnerskap med mera.” (sida 35). Rapportens slutsats Ă€r att mĂ„nga museer har problem med mĂ„ngfalden, det Ă€r en viss form av historia som Ă„terberĂ€ttas hela tiden och den pĂ„verkar Ă€ven personalsammansĂ€ttningen.

Under mina Är som konsult som jobbat mot museer och kulturinstitutioner har jag ofta sett hur viljan finns till förÀndring, men inte redskapen. Det finns en genuin ambition men det blir lÀtt insatser i form av projekt som tar slut och inte följs upp, tillfÀlliga utstÀllningar som drar förbi som en vind över rÄgÄkern i juni och andra kosmetiska förÀndringar som inte fÄr en riktig tyngd att bottna. Det hÀr Àr en bild som delades med vÄr uppdragsgivare, Museer för mÄngfald, och en anledning till vÄra programpunkter. PÄ den workshop jag höll i pratade jag om vikten av att museet Àr en angelÀgenhet för alla. Museer behöver spegla sina samlingar och se vilka historier det Àr som berÀttas, och vilka historier som framförallt inte berÀttas. PÄ ett museum med en basutstÀllning finns det rÀtt ordentligt bra förutsÀttningar för att fÄ in nya perspektiv i sin verksamhet. Det handlar inte om att stapla diskrimineringsgrunder pÄ varandra, det Àr en frÄga om att granska och anvÀnda olika perspektiv i sitt berÀttande.

Ett exempel pÄ detta Àr Flygvapenmuseum som jag har utvecklat koncept Ät och dÀr jag utbildat personalen i normmedvetenhet. Sedan dess har de gÄtt vidare och gjort egna koncept som blandt annat anvÀnds i samband med Linköpings RegnbÄgsvecka men Àven mot bokade grupper pÄ konferenser. Annars kan man göra som Historiska Museet, och inkludera ett historiskt normmedvetet förhÄllningssÀtt i sina basutstÀllningar.

Vi pÄ Add Gender har ett Museipaket dÀr vi erbjuder en genomlysning av samlingar utifrÄn ett mÄngfaldsperspektiv med genusbudgetering och Add Genders egen metod Queerbudgetering dÀr vi tittar pÄ samlingar, utstÀllningar och annan verksamhet ur ett brett, intersektionellt, perspektiv med fokus pÄ hur museet kan berÀtta andra historier eller lyfta fram perspektiv i sin verksamhet som kanske inte syns sÄ bra idag. Detta följs av en utbildning i normmedvetenhet och hur detta appliceras pÄ museer.

Vi kan inte lösa allt Ät dig, men skapa förutsÀttningarna för ditt arbete. För att framtiden Àr jÀmstÀlld.

 

Publicerad den 10 december, 2014 av Emil Akero
Inga kommentarer

Förebilden: Jessica Söderqvist ”Bilder av Kristina”

Vi pÄ Add Gender AB och JÀmstÀlldhetsexperten.se frÄgade Jessica Söderqvist frÄn Projektkontoret pÄ Livrustkammaren och Skoklosters Slott med Stiftelsen Hallwylska museet om deras fantastiska utstÀllning Bilder av Kristina.

Vad var tanken bakom utstÀllningen?
Projektet syftar till att ge nÄgra bilder/tolkningar av Kristina och dÀrigenom skapa ytterligare intresse och diskussion runt hennes person och den historiska epok hon verkade i. UtstÀllningen ger inte en heltÀckande bild över Kristinas liv, utan gör nedslag i olika delar av hennes liv och historia fram till idag. Tanken var att en klassisk museiinstitution som Livrustkammaren nu skulle fÄ agera fond till frÄgor kring könsroller, maktstrukturer och religion som lyfts fram med hjÀlp av ny forskning i utstÀllningen.

Hur fick ni in ett genusperspektiv i utstÀllningen?
UtstĂ€llningen berĂ€ttar om en kvinnlig regent som vĂ€ckte stor uppmĂ€rksamhet i sin samtid, och som fortfarande Ă€n idag skapar diskussion med sitt ifrĂ„gasĂ€ttande av gĂ€llande normer och konventioner. Åsikterna om hennes person var lika mĂ„nga dĂ„ som nu! FrĂ„gorna Ă€r mĂ„nga och besökaren tvingas sjĂ€lv reflektera över sina vĂ€rderingar och stĂ€llningstaganden, bland annat genom det interaktiva spelet NormfĂ„ngaren. Det gör oss extra stolta och glada att fĂ„ medverka med en mindre, mer komprimerad version av Bilder av Kristina i Article 1:s vandringsutstĂ€llning. DĂ€r har vi valt ut tre av utstĂ€llningens tolkningar: Kung Kristina, Queer Queen och Dödens MajestĂ€t. 

Hur arbetade ni med jÀmstÀlldhet i projekt-/utstÀllningsarbetet?
Myndigheten LSH (Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet) har en handlingsplan för mÄngfald och jÀmstÀlldhet som har anvÀnts i projektet med syfte att skapa ett projektgruppsarbete som prÀglas av jÀmstÀlldhet och öppenhet och i en utstÀllning som förmedlar kunskap och upplevelser kring kultur och historia som kÀnnetecknas av nyanserat och mÄngfacetterat historiebruk.

Hur sÄg produktionen av utstÀllningen ut?
Myndigheten LSH Àr i dagslÀget en kvinnodominerad arbetsplats, men i projektgruppen var det viktigt att verka för en jÀmn fördelning av mÀn och kvinnor. MÄlgruppen var ocksÄ ganska allmÀn och utstÀllningen riktar sig till en vuxen publik utan sÀrskilda förkunskaper. Vid arbetet med mÄlgruppen valde vi dock att lyfta ut och rikta information mot vissa grupper bland annat HBTQ-personer.

Hur arbetar ni med jÀmstÀlldhet pÄ Livrustkammaren?
Myndigheten LSH har en utarbetad handlingsplan för mÄngfald och jÀmstÀlldhet som syftar till att ge alla lika vÀrde och samma möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, Älder, sexuell lÀggning eller funktionsförmÄga. Genom ökad medvetenhet och mÄngfald i arbetsgruppen har vi bÀttre förutsÀttningar att möta de behov som vÄra besökare har. MÄngfaldsarbete görs med engagemang dagligen och vÄr förhoppning Àr att vÄra museiverksamheter utgör en viktig del i ett demokratiskt samhÀlle.

Publicerad den 14 juni, 2013 av Förebilden
Inga kommentarer

En jÀmstÀlld pÄsk!

Kan man önska nĂ„gon en ”jĂ€mstĂ€lld pĂ„sk”? Man kan vĂ€l göra lite vad man vill – luften Ă€r fri!? Hursom sĂ„ tycker vi att man nĂ€stan kan frĂ„ga vilken jĂ€mstĂ€lldhetsinriktad frĂ„ga som helst för att fĂ„ svar pĂ„ hur jĂ€mstĂ€lldhetsdiskussionen gĂ„r i Sverige just nu. Hur stĂ€dar man jĂ€mstĂ€llt? Hur sover man jĂ€mstĂ€llt? Hur smakar jĂ€mstĂ€lldhet? SĂ„ vi frĂ„gade vĂ„ra följare pĂ„ Facebook och Twitter hur en jĂ€mstĂ€lld pĂ„sk Ă€r och vi fick nĂ„gra tĂ€nkvĂ€rda svar.

Frederick skojade till det med svaret: ”En Ă€ggstra bra pĂ„sk, kanske…”
Och ja varför inte? En pÄsk som har det dÀr lilla extra helt enkelt, med skratt och glÀdje för alla.

Delbert svarade med mer allvar i rösten: ”En pĂ„sk dĂ„ alla fĂ„r vara med bĂ„de sin pappa och mamma…”
Detta Ă€r en het jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„ga i Sverige just nu. FörsĂ€ldraskap, vĂ„rdnad och tillgĂ„ng till barnen. LĂ„t oss sĂ€tta det i en historisk kontext sĂ„ förstĂ„r vi kanske bĂ€ttre varför det finns mĂ„nga stereotypa förestĂ€llningar om vem som ska ta hand om barnen och vem som inte ska det. TCO:s senaste Pappaindex nu i veckan visar att pappornas uttag ökar. DĂ€r fĂ„r vi sĂ€ga grattis till Jönköpings lĂ€n och Degerfors kommun – som utsetts till Ă„rets raketer. Det gĂ„r lĂ„ngsamt framĂ„t men alldeles för lĂ„ngsamt. SĂ„ visst, ni som Ă€r förĂ€ldrar, heterosexuella par som homosexuella, makalösa som i en relation, frĂ„ga era barn hur de vill ha sin pĂ„sk och anstrĂ€ng er lite extra för att barnen ska fĂ„ vara med i firandet. Det Ă€r vĂ€l Ă€ndĂ„ en av pĂ„skens storheter, att det finns sĂ„ mycket att göra tillsammans – vuxna och barn.

Anna spekulerar: ”DĂ„ borde ju inte bara hĂ€xor vara kvinnor som Ă„ker till blĂ„kulla eller? Hmmmm…”
Javisst Ă€r detta en intressant tanke. Är inte pĂ„sken en tradition med extra mycket… förvirring? Vi blandar den kristna pĂ„sken, den judiska pĂ„sken och hedniska inslag av fruktsamhet och folktro pĂ„ hĂ€xor och blĂ„kulla. Hur vi genomför vĂ„rt pĂ„skfirande sĂ€ger mycket om hur vi ser och har sett pĂ„ kvinnor och mĂ€n. FĂ„r pojkar klĂ€ sig till pĂ„skkĂ€rringar eller ska de hĂ„lla sig till den mer (i min mening) trĂ„kigare varianten av pĂ„skgubbe? FĂ„r mĂ€n följa med till BlĂ„kulla? Det fina Ă€r vĂ€l att det Ă€r du som bestĂ€mmer! Vi skapar vĂ„ra traditioner med smĂ„, smĂ„ förskjutningar varje Ă„r. SĂ„ man Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n maktlös! SĂ„ alla hĂ€xor dĂ€r ute, varför inte ta med en slipsbĂ€rare till BlĂ„kulla i Ă„r?!

Frida slĂ€ngde in: ”Att tupparna ocksĂ„ borde lĂ€gga Ă€gg!”
i debatten och nu börjar vi ju tassa in pÄ det dÀr med biologi som man tÀnker Àr lite svÄrare att förÀndra Àn genus och traditioner.
Jag testar resonemanget (skulle detta vara möjligt redan till pĂ„sk) och googlar dĂ€rför ”mĂ€n föder barn”. Jag hittar ett experiment dĂ€r mĂ€n har fĂ„tt testa att lĂ€gga ”mĂ€nskliga Ă€gg” sĂ„ att sĂ€ga. Lite förlöjligande verkar nyheten fokusera pĂ„ att de helt enkelt inte pallade trycket och började grĂ„ta. Eh… De glömde kanske faktumet att man förbereder sig i nio mĂ„nader ocksĂ„, men visst.

Men hursomhelst, i dagens moderna samhĂ€lle sĂ„ flyttar vi grĂ€nser inte bara för det socialt konstruerade könet, genus, utan ocksĂ„ för det biologiska. En man födde ju faktiskt Ă„r 2008 ett barn. Och detta stĂ€mmer ju överens med hur man ser pĂ„ förhĂ„llandet genus-kön: det gĂ„r inte att dra nĂ„gra exakta grĂ€nser för vad som Ă€r miljö och vad som Ă€r biologiskt, och det Ă€r kanske i slutĂ€ndan inte heller det viktigaste, det enda vi behöver vara överens om Ă€r att kön inte Ă€r orubbligt i relation till miljön runtikring. Eller som Simone de Beauvoir sĂ„ klokt skrev redan 1949: ”man föds inte till kvinna, man blir det”.

Och slutordet frĂ„n oss pĂ„ Add Gender blir: ”Att hönorna inte behöver lĂ€ga Ă€gg om de inte vill!”
Vilket gör att vi landar i att sÀga inte bara glad pÄsk till dig som lÀser utan ocksÄ grattis till RFSU som fyller 80 Är i Är!

Fantastiska bilder och filmklipp finner du pÄ RFSU:s hemsida.

Publicerad den 28 mars, 2013 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer
© 2024 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten