Även små saker kan spela stor roll
På Add Gender har vi en etisk kod som vi arbetar efter, en av punkterna på den lyder: att alltid göra det yttersta för att arbeta på ett snällt sätt mot vår planet. Därför delar jag med mig av ett viktigt meddelande nu i juletider. När ni återvinner värmeljuskoppen, peta loss veken! Det är en liten handling som gör stor skillnad. På samma sätt fungerar jämställdhet och jämlikhet, att inte dra det där sexistiska skämtet med släkten på jul kan göra stor skillnad för den det skulle ha drabbat. Att säga ifrån när någon yttrar sig rasistiskt kanske får personen att tänka en gång till nästa gång. Att ifrågasätta tillgängligheten på årets julbord även om du inte själv är rullstolsburen gör stor skillnad för de som är beroende av en ramp.
Det kan verka förnumstigt och redigt, men att göra dessa små skillnader i vardagen är inte en så stor uppoffring och det är så vi förändrar kulturen och på så sätt världen. Oftast blir det dessutom trevligare även för dig som befinner sig nära normen om du drar gränser för vad du tycker är okej att prata och skoja om. Det inkluderar fler och underlättar också för sista punkten på vår etiska kod som lyder: att ha fantastiskt roligt och skratta mycket.
Elmia wood verkar för ett jämställt skogsbruk
En av sponsorerna till Add Genders barnbok Styrkan sitter inuti – Anna kör skogsmaskin, Elmia wood kommer under hösten att dela ut boken kostnadsfritt till förskolor i Jönköpingstrakten där Elmia är belägna. Läs om det i bland annat i Jmini.se.
De var snabba på att bli en av sponsorerna till boken och har tidigare haft jämställdhetstema på sin andra skogsmässa SkogsElmia där Add Gender deltog 2011 med en monter. Boken syftar till att inspirera barn och unga att välja en karriär i skogsbranschen och på så sätt stimulera rekryteringen. Boken har även ett syfte att visa på vilka talanger och egenskaper som är viktiga i skogen och att det är ett intressant arbeta både för kvinnor och män. Att Anna dessutom har en funktionsnedsättning är inget det läggs fokus på men det breddar ändå bilden av skogsarbetaren.
Add Gender är mycket glada över att ha en sponsor som Elmia wood som dels tar frågan på största allvar och också är ambassadörer för boken och arbetar konkret för ett jämtällt skogsbruk. Vi hoppas att barnen i Jönköping får fina läsupplevelser och att vi får in fler beställningar inför julen och på så sätt kan stötta fler organisationer för barn med dolda handikapp.
Beställer och läser mer om boken gör du här.
Anna och Jenny i Add Genders monter på SkogsElmia 2011
Hur bemöter man vardagsrasism?
I morse strax innan åtta samlades en skara människor för att försiktig ta kaffe och smörgås och hitta någon att sitta med i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm. Vi hade kommit för att ta del av en föreläsning med Jonathan Leman, journalist, researcher och föreläsare på Tidningen EXPO. Ämnet var vardagsrasism och titeln ”Hur bemöter vi främlingsfientlighet i vår yrkesroll?”. Jonathan berättar att det egentligen inte finns något som tyder på att svenskar idag är mer rasistiska idag jämfört med några år sedan, det som hänt är snarare att den organiserade rasismen har större muskler idag. Det har också skett en utveckling av argumenten inom dessa organisationer där fler rör sig ifrån att tala om ras och mot att istället tala om kultur.
Man kan ibland bli trött och nedstämd när folk slänger ur sig oförsiktiga saker som kränker eller gör andra ledsna, men det kan vara svårt att veta hur man ska tackla situationen, så känner jag ofta. Jag känner att jag fick med mig några användbara tips som jag tänkte dela med mig av. Detta är min tolkning och inte ordagrant något som Jonathan sa. Hoppas det kan hjälpa dig nästa gång skrattet fastnar i halsen eller någon säger något som du inte ställer upp på.
Några tips för att motverka främlingfientlighet och vardagsrasism:
☞ Bemöt sakfrågorna, ofta argumenteras med ofullständig statistik eller lösryckta fakta, men bemöt sakfrågorna och dras inte med i smutskastning och personangrepp.
☞ Be om lösningar istället för att bara fastställa problem. Hur skulle en lösning på ”problemet” kunna se ut?
☞ Bekräfta personen i det du kan hålla med om, det bjuder in till dialog. Rasism förkläds ofta i snack om MR, kvinnors frigörelse och liknande.
☞ Dialog är ett bättre förändringsverktyg än att klippa kontakten.
☞ Det är mycket mer effektivt att utmana och nyansera än att peka ut intoleranta personer.
☞ Humor är nästan alltid en nyckel i kniviga situationer.
Årets julklapp är en bok om skogen!
Hej alla julfirande, jag vill göra ett inlägg i debatten om årets julklapp. Varje år läggs sanslösa summor på julklappar i Sverige och barn har idag så mycket leksaker och prylar att jag upplever att de har svårt att knyta an till dem. Jag vill berätta en historia för er. Den handlar om Anna.
Anna älskar maskiner och har provat många olika motorsporter och har bland annat tävlat i rally. Hon hade länge närt en dröm att köra skogsmaskin när drömmen blev verklig för ett antal år sedan. Idag arbetar hon tillsammans med sin pappa i deras egna skotare, en skogsmaskin som samlar ihop det fällda timret och sorterar i olika högar för timmerbilarna att hämta.
Anna har en sjukdom som inte syns utanpå men som gör hennes kropp svag. Anna är dock en av de mest positiva personer jag mött och hon är en av de starkaste personer jag vet – på insidan.
Därför valde vi titeln ”Styrkan sitter inuti – Anna kör skogsmaskin” på vår gemensamma bok med syfte att locka barn och unga till en karriär i skogsbranschen. Rekrytering är ett av branschens utmaningar nu och vi ville ge en bild av hur det är att arbeta i skogen och vilka kvalitéer och talanger som är viktiga. Eftersom skogsbranschen är medvetna om utmaningen med att hitta ny arbetskraft sponsrade några bolag oss och vi har därför möjlighet att ge vinsten till barn med dolda handikapp. Vi har redan skänkt 10.000 kronor till Hjärtebarnen.
Om du planerar att köpa julklappar i år och känner någon som är yngre än 10 år eller är intresserad av maskiner eller älskar skogen, lägg dina pengar på vår bok (den kostar 50 kronor). Du hjälper till att stärka Sveriges skogsbransch, du sprider förebilden Anna och du stöttar organisationer som i sin tur stöttar barn med dolda handikapp. Win -win-win.
Läs mer om boken och våra sponsorer på www.facebook.com/annaskogsmaskin och skicka din beställning till jenny.claesson@addgender.se
I’m not a robot!
I dagarna två pågick en konferens i Vilnius arrangerad av EIGE, European Institute for Gender Equality om hur vi kan göra jämställdhetsutbildningar mer effektiva. Konferensen innehöll många bra poänger även om jag som praktiker upplevde den väl teoretisk och på lite fel nivå. Att tala om i vilka fördrag jämställdhetsintegrering föreslogs och spikades känns lite fel för en publik som arbetar med jämställdhet, fokusera hellre på konkreta exempel.
Jag mötte massor av spännande människor och fick mycket nya tankar. Som vanligt var det mycket fokus på utmaningar och mindre på möjligheter, jag är övertygad om att om man endast diskuterar jämställdhet och jämställdhetsintegrering som ett problem så blir det också uppfatta som ett problem. Jag ser hellre att man diskuterar det som en möjlighet, särskilt när man ser på tillväxtpotentialen i jämställdhet och på de fina siffror som jämställda företag levererar. De konkurrerar ut branschgenomsnittet inom alla områden, det spelar alltså ingen roll om det är tjänsteföretag eller tung industri, med ett aktivt jämställdhetsarbete tjänar du mer pengar.
Trots mycket bra möten, nya tankar och nya vänner lämnar jag konferensen nedstämd. Detta på grund av en händelse på konferensmiddagen där jag talar med en ung person som utbildar sig inom genus och jämställdhet och som undersöker möjligheterna till praktik. En av personerna vid vårt bord erbjuder sig att fråga runt. Så långt allt väl. Det är när studenten börjar berätta om sig själv som det blir väldigt dålig stämning vid bordet. Studenten talar flera språk, har tydliga mål och är mycket ambitiös, jag blir inspirerad och berättar om Add Genders mål att bli Sveriges bästa leverantörer av jämställdhet till 2015 och Europas bästa till 2025 och vi förenas i våra framtidsutsikter.
Här tappar vi dock vår bordsgranne, som stirrar på oss och menar på att vi är stöddiga som skryter så mycket. Han är en medelålders man och vi är två unga kvinnor. Han säger att vi inte är kvinnor vi är robotar! Unga ambitiösa människor är tydligen väldigt provocerande (vi har lyssnat till hans berättelser om val han gjort i sin karriär). Studenten säger tydligt ifrån att det inte är skryt, hon har en framtidsplan och att det känns tråkigt att bli förlöjligad över den just på en sådan här konferens. Mannen lyssnar inte längre, upprepar bara att vi är robotar. Kanske läser jag in för mycket genusproblematik i situationen men jag känner igen den så väl. Det finns tusen sätt att tysta ambitiösa kvinnor. Förlöjliga dem, förtala dem, avfärda dem som ”duktiga flickor” eller förringa värdet på deras kompetens. Självklart är härskartekniker aldrig okej, mot någon människa, men just det här mönstret har jag sett en gång för mycket.
De två robotarna tackar för sig och går och lägger sig.
Lyssnartips för utsatta: I AM NOT A ROBOT!
P.S I hissen gratulerar vi varandra till målsättningarna och önskar varandra lycka till. D.S
