Förebilden Behzad Dariusson, fritidsgården Southside
Hej, vad heter du och vad jobbar du med?
Jag heter Behzad Dariusson och jobbar som biträdande chef på Folkets hus samt föreståndare på fritidsgården Southside i Tumba.
Varför tror du att du har blivit utvald till förebild av Jämställdhetsexperten.se?
Jag deltog i en panel och presenterade en checklista för jämställdhetsarbete mellan unga besökare på fritidsgårdar.
På vilket sätt skulle du säga att du är en förebild inom jämställdhet?
Jag tror på demokrati och allas lika värde. Både flickor och pojkar föds lika men uppfostras olika. Det betyder inte att någon är bättre än andra. Vi är alla lika skyldiga inför lagen och borde ha lika rättigheter i samhället.
Hur kommer det sig att du engagerade dig i detta?
Min starka tro att vi alla är lika värda och föds lika. Jag tror på mänskliga rättigheter. Jag har två döttrar och vill inte att de behandlas annorlunda än pojkar i vårt samhälle.
Kan du ge några exempel på vilka resultat ni har sett?
Vi arbetar i personalgruppen för att alla ska behandlas likvärdigt. Lönefrågor behandlas enligt fackets rekommendation och vi tränar ständigt på att se varandra som personer före kön. Man ser att unga besökare påverkas av vårt likabehandlingsarbete på gården.
Vad fick du för reaktion när du berättade om din idé?
Jag är född i Iran och är född som muslim, många reagerar på hur det kommer sig att jag arbetar på gården för ett jämställt möte mellan flickor och pojkar.
Vad betyder jämställdhet för dig?
Jämställdhet betyder demokrati för mig. Allas röster ska höras. Vi ska lyssna på människan och inte på kön eller status.
Har du några råd till andra som har idéer på jämställdhetsförbättringar?
I mötet eller samtal med andra:
Försök se människan och inte könen.
Fokusera inte på hudfärgen eller hårfärgen.
Lyssna på vad folk säger och inte hur de säger det.
Det är lätt att bli blind eller döv i möte med andra människor om man lägger fokus på färg, kön, ålder etc.
Berätta om någon konkret idé som du har lagt fram och genomfört inom området?
Jag tog fram en likabehandlingspolicy som bearbetas med tiden. Vi har även tagit fram en checklista som vi följer upp. Till exempel har vi på senaste tiden bestämt att vi inte ska säga din pappa eller mamma till barnen. Vi ska använda ordet förälder respektive föräldrar. Du vet inte om någon har pappa eller mamma. Alla bor inte med både pappa och mamma och någon har kanske två pappor eller två mammor.
Tack Behzad Dariusson!
Vill du komma i kontakt med Behzad Dariusson kan du maila honom på behzad@southside.nu eller ringa på 073-5010125
Förebilden Hanna-Karin Grensman Grensman & Grensmans AB
Hej, vad heter du och vad jobbar du med?
Hanna-Karin Grensman, jag arbetar som VD på företaget Grensman & Grensmans AB. Vid sidan om det är jag publicerad författare och verksam som frilansjournalist. Jag har också en välbesökt sida där jag publicerar diverse texter. Dessutom håller jag föreläsningar och workshops samt sitter med i paneler och modererar event och samtal.
Varför tror du att du har blivit utvald till förebild av Jämställdhetsexperten.se?
Oj, vilken svår fråga. Jag tror att det kan ha att göra med min engagemang som säkert skiner igenom i allt från vardagliga inlägg på twitter till de texter som jag skrivit med genusperspektiv (till exempel Så undviker du våldtäkt i sommar) till de uppsatser jag skrivit om kön och sexualitet. Kanske det stora engagemang som vi lade på Pride 2013 för att lyfta några av dessa frågor?
På vilket sätt skulle du säga att du är en förebild inom jämställdhet?
Jag tror mycket på det personliga ansvaret. Att göra det man kan göra och ta ett personligt ansvar för det samhälle som man lever i, likväl som sin egen situation.
Jag har haft tur på många vis – hemifrån har jag till exempel fått med mig att stå för det som jag anser vara rätt och riktigt även om ingen håller med mig. Något båda mina föräldrar (på gott och ont) alltid har gjort. De är orubbliga hur fel de än har. (Något jag hoppas att jag inte är).
Jag har också haft tur eftersom jag fötts med en förmåga att klara mig bra rent akademiskt och jag har dessutom alltid tyckt att det har varit roligt att läsa, skriva och tänka. Det är en bra grund för att kunna få ut sitt budskap, förstå sammanhang och helt enkelt bidra. Trots att jag är beteendevetare (fil. mag. socialpsykologi) så vet jag inte hur det kommer sig att jag aldrig är rädd för att ta diskussionen eller konflikten. Det känns bara som något jag måste göra. I min värld är det självklart att alla har samma värde och det är lika främmande för mig att dela in personer efter kön som det är att dela in dem efter hudfärg (något som jag anser har stort stöd i forskningen). När jag då har alla förutsättningar för att påverka, så har jag också ett ansvar att göra det.
Att välja att ta det personliga ansvaret tänker jag är en del av att vara en förebild. Att jag, som fått så mycket, kan påverka och skapa en förändring för de som inte orkar, kan eller vågar är en fantastisk möjlighet. Och det får mig att må bra. Det spelar ingen roll om det handlar om att peppa en okänd människa på twitter, hjälpa en ung tjej att våga anmäla ett övergrepp, vara handledare åt unga människor eller att skriva en artikel som belyser en samhällelig problematik. Det handlar om att se människan – och ge det man kan för att de ska kunna realisera sina potential.
Hur kommer det sig att du engagerade dig i detta?
Jag har delvis besvarat det, men det handlar om två grundläggande tankar: Alla människor ska ha möjlighet att realisera sin potential, att få välja fritt respektive det personliga ansvaret både för mitt eget liv, men också för det samhälle som jag lever i. Samhället blir vad vi gör det till och jag vill ha ett samhälle där människor faktiskt kan välja fritt. Som inte blir hindrade av fördomar, normer eller andra faktorer som inte borde spela någon roll. Jag står inte ut med att se orättvisor eller dumhet – oavsett vem det riktas mot.
Så svaret blir väl att jag alltid har varit engagerad i dessa frågor. Jag har tagit dessa konflikter sedan jag gick på dagis (även om jag knappast hade samma vokabulär och maktanalys då).
Kan du ge några exempel på vilka resultat ni har sett?
De flesta resultat jag ser är ganska små – men stora för mig. Det är människor som tackar för ett föredrag man hållit, en text man har skrivit, en konflikt man har tagit. Människor som har upplevt sig sedda, styrkta eller inspirerade. Som ur någon aspekt upplevt att de inte står ensamma och kanske framförallt att deras möjligheter att agera har ökat. Att man faktiskt får göra som man vill. Att man har rättigheter och att man inte måste följa den trånga mall som tillskrivs en.
Vad fick du för reaktion när du berättade om din idé?
Det har inte direkt varit någon stor, specifik idé. Det handlar snarare om ett enträget arbete på daglig basis där jag försöker använda mina egna och företagets resurser för att främja jämställdhet. Det kan vara allt från hur vi skriver om personer i social media, hur vi väljer ut samarbetspartners, att vi har en jämställdhetspolicy och plan fast vi ännu inte ”måste”, att vi pratar mycket om moral och etik. Att vi försöker hjälpa till lite extra när vi kan, till exempel för ideella föreningar. Att ta ett ansvar för alla de situationer som man befinner sig i och inte se bort när någon behandlas illa. Att delta i Pride House för att sprida viktiga tankar och kunskaper. Helt enkelt – leva i det och försöka vara en föredöme. Under Pride gick jag omkring med en knapp som det stod ”Poly” på. Det är en typisk sak jag kan göra – det handlar inte om huruvida jag är det eller inte – utan för att det är många som inte vågar och jag vågar alltid (på gott och ont) och det blir då ett enkelt sätt för mig att visa stöd och solidaritet med dessa. Om jag inte är rädd kanske jag kan inspirera någon att också våga?
Vad betyder jämställdhet för dig?
Att alla människor ska ha samma möjligheter. Irrelevanta saker så som kön, hudfärg, sexualitet och så vidare ska inte hindra eller styra de val som en person upplever att hen kan göra.
Har du några råd till andra som har idéer på jämställdhetsförbättringar?
Att hjälpa till efter egen förmåga. Man måste inte rädda hela världen om man inte kan. Men man kan göra små saker – peppa någon på twitter, säga emot ett sexistiskt skämt. Allt räknas. Allt påverkar.
Vara öppen för nya idéer och tankar. Våga prata med meningsmotståndare. Arbeta med sig själv; bli trygg i sina egna åsikter och bli stark själv. Reflektera över vilka val du själv gör och varför du gör just dessa. Bli en förebild!
Och försöka bli förbannad i stället för rädd när hoten kommer. För det är en mer korrekt reaktion.
Tack Hanna-Karin!
Vill du snacka vidare med Hanna-Karin eller följa henne på twitter hittar du kontaktuppgifter här:
E-post: hanna-karin@grensmans.se
Twitter: @hk_grensman
————————————————-
Mer info:
Saker jag inte förstår och människor jag inte tycker om (samlade texter): hgrensman.blogspot.se
Min privata webbsida: www.hanna-karin.se
Företagets webbsida: www.grensmans.se
På Facebook: https://www.facebook.com/hkgrensman
På LinkedIn: se.linkedin.com/in/grensman/
Förebilden: Jessica Söderqvist ”Bilder av Kristina”
Vi på Add Gender AB och Jämställdhetsexperten.se frågade Jessica Söderqvist från Projektkontoret på Livrustkammaren och Skoklosters Slott med Stiftelsen Hallwylska museet om deras fantastiska utställning Bilder av Kristina.
Vad var tanken bakom utställningen?
Projektet syftar till att ge några bilder/tolkningar av Kristina och därigenom skapa ytterligare intresse och diskussion runt hennes person och den historiska epok hon verkade i. Utställningen ger inte en heltäckande bild över Kristinas liv, utan gör nedslag i olika delar av hennes liv och historia fram till idag. Tanken var att en klassisk museiinstitution som Livrustkammaren nu skulle få agera fond till frågor kring könsroller, maktstrukturer och religion som lyfts fram med hjälp av ny forskning i utställningen.
Hur fick ni in ett genusperspektiv i utställningen?
Utställningen berättar om en kvinnlig regent som väckte stor uppmärksamhet i sin samtid, och som fortfarande än idag skapar diskussion med sitt ifrågasättande av gällande normer och konventioner. Åsikterna om hennes person var lika många då som nu! Frågorna är många och besökaren tvingas själv reflektera över sina värderingar och ställningstaganden, bland annat genom det interaktiva spelet Normfångaren. Det gör oss extra stolta och glada att få medverka med en mindre, mer komprimerad version av Bilder av Kristina i Article 1:s vandringsutställning. Där har vi valt ut tre av utställningens tolkningar: Kung Kristina, Queer Queen och Dödens Majestät.
Hur arbetade ni med jämställdhet i projekt-/utställningsarbetet?
Myndigheten LSH (Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet) har en handlingsplan för mångfald och jämställdhet som har använts i projektet med syfte att skapa ett projektgruppsarbete som präglas av jämställdhet och öppenhet och i en utställning som förmedlar kunskap och upplevelser kring kultur och historia som kännetecknas av nyanserat och mångfacetterat historiebruk.
Hur såg produktionen av utställningen ut?
Myndigheten LSH är i dagsläget en kvinnodominerad arbetsplats, men i projektgruppen var det viktigt att verka för en jämn fördelning av män och kvinnor. Målgruppen var också ganska allmän och utställningen riktar sig till en vuxen publik utan särskilda förkunskaper. Vid arbetet med målgruppen valde vi dock att lyfta ut och rikta information mot vissa grupper bland annat HBTQ-personer.
Hur arbetar ni med jämställdhet på Livrustkammaren?
Myndigheten LSH har en utarbetad handlingsplan för mångfald och jämställdhet som syftar till att ge alla lika värde och samma möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, sexuell läggning eller funktionsförmåga. Genom ökad medvetenhet och mångfald i arbetsgruppen har vi bättre förutsättningar att möta de behov som våra besökare har. Mångfaldsarbete görs med engagemang dagligen och vår förhoppning är att våra museiverksamheter utgör en viktig del i ett demokratiskt samhälle.
Förebilden: Ann Dolling SLU
Hej, vad heter du och vad jobbar du med?
Ann Dolling. Jag är universitetslektor på institutionen för skogens ekologi och skötsel och har fram tills nyligen varit vice dekan och ansvarig för utbildningen på fakulteten för skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Varför tror du att du har blivit utvald till förebild av Jämställdhetsexperten.se?
För att jag har varit med och implementerat genus och jämställdhet i våra utbildningar och drivit jämställdhetsarbetet vid den mansdominerade fakulteten.
På vilket sätt skulle du säga att du är en förebild inom jämställdhet?
Jag jobbar för att våra utbildningar och vår arbetsplats ska vara jämställda miljöer där både kvinnor och män har lika värde. Om detta gör mig till en förebild vet jag inte. I så fall är vi många förebilder påfakulteten, både studenter, lärare och annan personal.
Hur kommer det sig att du engagerade dig i detta?
Vi började med att försöka rekrytera fler kvinnor till våra mansdominerade utbildningar men insåg efter ett tag att det är ”ojust” att locka fler kvinnor til en tämligen ojämställd miljö. Hur lyckliga blir de kvinnliga studenterna när de upptäcker att de inte har samma förutsättningar som sina manliga studiekamrater? Det var uppenbart att vi behövde arbeta med att göra jäg- och skogsmästarprogrammen till jämställda utbildningar. Då gick det inte att bara arbeta med själva utbildningen, utan då behövde vi arbeta för en jämställd och genusintegrerad fakultet där lärare, forskare och ledning har kunskap om genus och jämtälldhet.
Kan du ge några exempel på vilka resultat ni har sett?
Numera finns det ett flertal jämställdhets- och genusinslag inlagda i den ordinarie utbildningen på skogs- och jägmästarprogrammen. Fakultetens lärare erbjuds årligen att delta i ett kompetensutvecklingsseminarium om genus- och jämställdhet. En seminarieserie om ledningsstyrt förändringsarbete för jämställdhet har genomförts med fakultetens ledning. Det har gjorts en genomlysning av studentkårernas förståelse för genusintegrering och jämställdhetsarbete. En vetenskaplig studie om genus och skogsbruk i högre utbildning har genomförts och ska publiceras i en vetenskaplig tidskrift för att sedan användas i utbildningen. Arbete med en föräldrapolicy för studenter, doktorander och anställda har initierats. Jämställdhetsarbetet är långsiktigt och det är svårt att få fram mätbara resultat och se större förändringar på så här kort tid. Men vi följer upp resultatet av samtliga satsningar och kommer på lite längre sikt förhoppningsvis att kunna visa upp konkreta resultat.
Vad fick du för reaktion när du berättade om din idé?
Alla har tyckt att det är viktigt med jämställdhet. Men när vi har ifrågasatt normer och rubbat invanda mönster så har det skapat en del osäkerhet. När det kommer till handling är det inte alla som har prioriterat jämställhetsfrågan. Så bitvis har det varit en trög process. Då gäller det att stå på sig och att jobba vidare.
Vad betyder jämställdhet för dig?
Jämställdhet för mig betyder att alla har samma rättigheter och möjligheter, oavsett kön. En jämställd miljö är en kreativ miljö som attraherar alla. Det handlar alltså om att kvinnor ska ha samma inflytande och makt som män, att alla lyssnar lika mycket på män och kvinnor och ger både kvinnor och män lika mycket utrymme.
Har du några råd till andra som har idéer på jämställdhetsförbättringar?
Satsa på jämställdhetsförbättringar och låt droppen urholka stenen! Ge inte upp! Det tar tid när en person, en organisation eller ett helt samhälle ska tänka om. Varje liten jämställhetsförbättring är ett steg åt rätt håll.
Här kan du läsa mer om SLU:s jämställdhetsarbete och vill du kontakta Ann kan du maila henne på ann.dolling@slu.se eller ringa henne på: 070-699 74 52
Förebilden Marianne Nilsson Region Värmland
Hej, vad heter du och vad jobbar du med?
Jag heter Marianne Nilsson och arbetar som genusutvecklare och projektledare för Resurscentrum för jämställd tillväxt på Region Värmland.
Varför tror du att du har blivit utvald till förebild av Jämställdhetsexperten.se?
Eftersom det finns så många kompetenta personer som arbetar med jämställdhet i olika former känner jag mig oerhört hedrad av att bli utvald som förebild! Jag har arbetat med jämställdhetsfrågor under många år inom olika verksamheter, men något som fått positiv uppmärksamhet just nu är redaktionsarbetet med magasinet Livsstil Värmland #3. Det är ett magasin som ges ut av Attraktiva Värmland på Region Värmland en gång om året med syfte att visa upp ett urval av vad Värmland erbjuder den som vill turista här eller funderar på att flytta hit. Redaktionen ville göra ett modernt magasin där jämställdhet och mångfald skulle vara naturligt och alla läsare känna sig tilltalade av och nyfikna på. Därför har jag och Tanja Ekegren från Länsstyrelsen varit en del av redaktionen från första brainstormingsmötet till det färdiga magasinet och gett synpunkter och kommentarer på texter, bilder samt vilka reportage som ska göras. Tanja med specialområde mänskliga rättigheter och mångfald, jag med fokus på jämställdhet och genus. De fotografer och journalister som anlitades för att skriva och fota till Livsstil Värmland fick även en föreläsning om genusmedvetet foto av Genusfotografen, Tomas Gunnarsson. Detta för att det material som sedan lämnades in till redaktionen skulle vara så bra som möjligt. Arbetet med Livsstil Värmland har även lyfts på en konferens av Tillväxtverket som ett gott exempel på genomförda aktiviteter inom Resurscentraprogrammet.
På vilket sätt skulle du säga att du är en förebild inom jämställdhet?
Det borde väl andra svara på egentligen, men vad jag hört är att jag visar stort engagemang och har ett sätt som får människor att förstå vad det handlar om utan att komma med pekpinnar.
Hur kommer det sig att du engagerade dig i detta?
I mina arbetsuppgifter ingår att ge stöd till en del av de verksamheter och projekt som Region Värmland finansierar. Därför har jag kunna engagera mig i Attraktiva Värmland som ger ut Livsstil Värmland.
Kan du ge några exempel på vilka resultat ni har sett?
För att kunna flytta fram positioner inom jämställdhetsområdet krävs kunskap. Vi har satsat på att bygga kunskap genom kompetensutveckling av personal och genom att ta fram en genusanalys, statistik med mera av läget i Värmland. Med kunskap kommer insikt och med det en vilja att gå till handling. På Region Värmland har vi de senaste åren höjt kunskapsnivån i alla delar av organisationen samtidigt som Resurscentrum varit ett stöd för en del av de projekt som Region Värmland finansierar. Resultat av kunskapshöjningen är bland annat att jämställdhetsperspektivet nu framtäder tydligt i strategier och dokument, i den kommande regionala utvecklingsstrategien som påverkar hela Värmland de närmsta åren och i magasinet Livsstil Värmland.
Vad fick du för reaktion när du berättade om din idé?
Jag blev inbjuden av redaktionen som själva hade sett ett behov och de har lyssnat med öppna öron på mina förslag till ändring.
Vad betyder jämställdhet för dig?
Jämställdhet för mig betyder frihet från stereotypa föreställningar om kön och de begränsningar det ger oss i vardagen, i arbetet, med familj och vänner samt i övriga delar av samhället. Att män och kvinnor får likvärdiga möjligheter och lika stor makt både som grupp och i sitt eget liv.
Har du några råd till andra som har idéer på jämställdhetsförbättringar?
Leta rätt på fler personer som vill förbättra och förändra! Ensam är sällan stark! Egenskaper som är bra att ha är envishet, humor och en teflonskyddshinna för de gånger idéerna möter på motstånd!
Berätta om någon konkret idé som du har lagt fram och genomfört inom området?
Exempel på ändringar i Livsstilsmagasinet:
I en text om musikgruppen Vidar berättas det om deras framgång och att de bland annat spelat för Paul Simon på efterfesten vid utdelningen av Polarpriset 2012. En mening innan min genomgång av texten löd: ”Karlstadtjejerna ler åt minnet.” Det här är ett reportage om tre musiker, inte ett reportage om tre tjejer. Den nya meningen blev då : ”Karlstadmusikerna ler åt minnet.” Det är lätt att vi pratar om tjejband, klappar lite på huvudet och förminskar dem till tjejer i stället för yrkesutövande musiker.
Magasinet hittar du här. Vill du snacka med Marianne Nilsson så når du henne på telefon på 054 701 1054, eller så mailar du henne på: marianne.nilsson@regionvarmland.se
