Inlägg taggade med ’Italien’

JÀmlikhetsrapport frÄn medelhavet

NĂ€r vi pratar jĂ€mstĂ€lldhet pratar vi oftast om jĂ€mstĂ€lldhet inom Sveriges grĂ€nser. Kanske gör vi en jĂ€mförelse med ett annat nordiskt land men att göra en jĂ€mförelse med ett land som Italien kĂ€nns lĂ„ngt borta. Kanske Ă€r detta pĂ„ grund av det mediebrus, som likt en surrande fluga, kommer dĂ€rifrĂ„n. Vi hör om Berlusconis fadĂ€ser, om ”Ciao bella” som ropas pĂ„ gatorna och machokulturen med fotboll och avklĂ€dda kvinnor i TV. Jag tycker dock inte att en alltid behöver göra jĂ€mförelser mellan lĂ€nder, ibland kan det vara intressant att se pĂ„ (och förstĂ„) företeelser i sin kulturella kontext.

Italien Àr ett land prÀglat av romartidens ideal om kejsare i form av Àregiriga, hemvÀndande militÀrer som tillsammans med sina underordnade soldater utför pÄtryckningar och statskupper. Maffian Àr ett resultat av denna blodiga historia som landet tillskrivs, likasÄ den svÄgerpolitik som hÀrskar Ànda in i varenda vrÄ. Ett antikt minne. Det finns dock ljusglimtar i detta kontrastrika, korrumperade land men kanske Àr det inte ofta just detta som nÄr vÄra frostbitna, medvetna öron i nord. Förutom en hel del modiga mÀnniskor, varmhjÀrtade och kÀrleksfulla som jag sjÀlv trÀffat pÄ under mina resor och vistelser i Italien, sker det Àven framsteg i folks och beslutsfattares engagemang i viktiga frÄgor. En av dessa frÄgor Àr HBTQ-rÀttigheter och tanken kring jÀmstÀlldhet men Àven Vatikanens nya öppenhet.

I somras gick den tjugonde Prideparaden av stapeln i Rom, ett antikens och konstens nĂ€ste. I Ă„r deltog över 200 000 personer i manifestationen och jag lĂ€ste reportage om paraden samtidigt som den pĂ„gick över mitt morgonkaffe i Toscana, i en oberoende, sjĂ€lvstĂ€ndig tidning. Paraden vĂ€xer stĂ€ndigt och nĂ€sta Ă„r har de satt datumet parallellt med huvudstaden Belgrad, pĂ„ sĂ„ sĂ€tt firar de tillsammans över bĂ„de nationella och kulturella grĂ€nser. Även i Milano sker en stor Pridefestival varje Ă„r och min önskan Ă€r att det fortsĂ€tter vĂ€xa och spridas runt om i landet samt att de blir hörda.

I mitten av Toscana finns det en stad som heter Grosseto, en ganska liten och trÄkig stad fast nÀra hav och olivlundar. I staden finns en kvinnorörelse som vÀxt frÄn att ha varit en grupp pensionerade, irriterade lÀrarinnor till att en bokhandel med bara kvinnliga författare har öppnats samt till att ett parti med jÀmstÀlldhetsfrÄgor i fokus grundats. Liknande rörelser finns Àven i Bologna, Florens och i Milano.

Italien Àr Àven ett katolskt land. I dess mitt hÀgrar Vatikanstaten med överhuvudet pÄven, en av de mest inflytelserika personerna i hela vÀrlden. Den nuvarande Franciscus (Jorge Mario Bergoglio) Àr mer liberal och öppen i sitt Àmbete Àn vad nÄgon nÄgonsin varit tidigare. Det diskuteras och problematiseras kring pedofili bland katolska prÀster, om vem som Àr vÀlkommen till kyrkan (alla Àr nu uttalat vÀlkomna, oavsett sexuell lÀggning) och att vi mÄste hjÀlpa vÄra romer, inte kasta ut dem till vidare fattigdom pÄ en ny plats. Vad fÄr detta för resultat, inte bara i Italien men vÀrlden över?

Det sker saker i faggorna, i bakgrunden och mitt framför oss turistande svenskar som köar för att glo pÄ taket i Sixtinska kapellet. Jag hoppas det Àr fler som intresserar sig för hur jÀmstÀlldhet och rÀttvisa utvecklas i andra lÀnder. Detta sker över hela vÀrlden men kanske i en annan fart och med helt andra förutsÀttningar Àn vad vi har hÀr i Sverige, men det gör det inte mindre intressant, mindre viktigt eller mindre vÀrt för det.

Publicerad den 24 november, 2014 av Hanna Bengtsson
Inga kommentarer
© 2024 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten