Inlägg taggade med ’kampanjer’

”#Stoppamachokulturen” – nĂ„r inte Ă€ndra fram

Byggnads och Byggcheferna har sin kampanj #stoppamachokulturen just nu. Den har mött stark kritik tidigare, till och med anklagats för att vara sexistisk – trots att det Ă€r det den ska motverka. Jag har ocksĂ„ kritik att framföra.

För det första: Ett normkritiskt fokus som inte rĂ€cker hela vĂ€gen Ă€r mycket riskabelt. Det Ă€r mycket bra att deras kampanj inte handlar om att kvinnor ska Ă€ndra pĂ„ sig för att passa in. Den hade lika gĂ€rna kunnat göra det eftersom sĂ„ ser det ofta ut. MĂ„nga företag satsar pĂ„ kvinnliga nĂ€tverk – dĂ€r man skickar kvinnorna pĂ„ lĂ€ger sĂ„ att de ska lĂ€ra sig mer för att passa in. (Resultatet kan till och med bli att de sticker till en annan organisation men det Ă€r en annan historia.) SĂ„ de fokuserar Ă€ndĂ„ pĂ„ normen inom branschen: ”en grabbig jargong”. De vill att den ska stoppas, denna machokultur. Men det blir ju tyvĂ€rr sĂ„ att de fokuserar pĂ„ normen men klarar inte av att hela vĂ€gen uppbringa det kritiska förhĂ„llningssĂ€ttet. Ett mer framgĂ„ngsrikt normkritiskt förhĂ„llningssĂ€tt hade varit att ifrĂ„gasĂ€tta bilden av byggarbetaren och branschen som ”macho”. Nu förstĂ€rker de istĂ€llet den bilden genom en pĂ„kostad kampanj. Alla bĂ„de killar, tjejer och trans som inte identifierar sig som macho, eller för den delen tolkar ”grabbig jargong” som rĂ„ men hjĂ€rtlig, ser dessa affischer och tĂ€nker: ”oj dĂ„ det dĂ€r verkar jobbigt, kanske ska vĂ€lja en annan karriĂ€r Ă€ndĂ„?” Var det verkligen sĂ„ de ville att det skulle bli?

För det andra: Bakgrundsfaktan Àr underligt insamlad. Undersökningen som kampanjen bygger pÄ Àr gjord av TNS Sifo. Jag tar ut de frÄgor som redovisas i den debattartikel som i DN lanserade kampanjen:

”TvĂ„ undersökningar har gjorts bland sammanlagt 2100 respondenter i bygg- och fastighetsbranschen. Parallellt har TNS Sifo stĂ€llt följande frĂ„gor till 1167 deltids- och heltidsarbetande svenskar:

‱ Tycker du att du arbetar pĂ„ en jĂ€mstĂ€lld arbetsplats, det vill sĂ€ga att kvinnor och mĂ€n behandlas i huvudsak lika?

‱ Förekommer det sexistiskt eller könsdiskriminerande sprĂ„k pĂ„ din arbetsplats?”

Ur de tvÄ utvalda frÄgorna kan man utlÀsa följande:

a. De vet inte vad jĂ€mstĂ€lldhet Ă€r, att kvinnor och mĂ€n ska behandlas lika Ă€r en underlig definition pĂ„ jĂ€mstĂ€lldhet. Om frĂ„gan hade varit stĂ€lld sĂ„ hĂ€r: ”vad betyder jĂ€mstĂ€lldhet för dig” antingen med val eller med öppna alternativ. DĂ„ kan man fĂ„ en bild av vad jĂ€mstĂ€lldhet betyder för de som svarar och sedan arbeta vidare med de andra svaren. Det allra bĂ€sta dock Ă€r att frĂ„ga: ”Anser du att mĂ€n och kvinnor i följande situationer behandlas likvĂ€rdigt:” för att sedan rada upp olika branschspecifika exempel. Lektion ett som jĂ€mstĂ€lldhetsexpert Ă€r att om du inte ger exempel sĂ„ kan du inte lita pĂ„ svaren för nĂ€r man sĂ€ger saker som ”lika” eller ”jĂ€mstĂ€lldhet” finns det en tolkning för varje svarande. Lektion tvĂ„ handlar om att inte frĂ„ga folk om kvinnor och mĂ€n behandlas lika i en kontext dĂ€r vittnesmĂ„l och befintlig statistik sĂ„ uppenbart visar att sĂ„ inte Ă€r fallet. Byggnads har inte gĂ„tt sina lektioner.

b. De tror att ”sexistiskt” Ă€r detsamma som ”sexuellt”. Det Ă€r ganska vanligt att man blandar ihop detta pĂ„ grund av att ”sexism” innehĂ„ller ordet ”sex” (dĂ„lig översĂ€ttning frĂ„n början). Om de inte trodde det skulle de inte ha ”sexistisk” OCH ”könsdiskriminerande sprĂ„k” i en och samma frĂ„ga. Det Ă€r som att frĂ„ga: ”Förekommer det trappor och trappsteg i  ditt tvĂ„vĂ„ningshus?”. SĂ„ jag tolkar det som att de egentligen vill frĂ„ga om det förekommer sexuellt och könsstereotypt (dvs sexistiskt) sprĂ„k?

NĂ€r jag startade och drev jĂ€mstĂ€lldhetsgruppen pĂ„ mitt  gymnasium var vĂ„r första insikt: skriver vi en frĂ„ga i en enkĂ€t dĂ€r vi frĂ„gar ”har du utsatts för sexuella trakasserier” svarade i stort sett alla nej. FrĂ„gade vi istĂ€llet: ”har du upplevt nĂ„gon av följande hĂ€ndelser under din tid som elev pĂ„ denna skola?” För att sedan radda upp konkreta exempel pĂ„ bĂ„de sexistiskt agerande (det vill sĂ€ga könsstereotypt agerande sĂ„som om vi tar ett exempel man kan stĂ€lla inom byggbranschen ”att du som yrkesperson har blivit ombedd att bytas ut mot en kollega av motsatt kön baserat pĂ„ förestĂ€llningar om vad du klarar av i relation till din könstillhörighet?”) och pĂ„ sexuella trakasserier (det vill sĂ€ga branschrelaterat: ”har nĂ„gon av dina kollegor ovĂ€lkommen anspelat pĂ„ sexuellt umgĂ€nge i era samtal” eller liknande) sĂ„ upptĂ€ckte vi genast de exempel som vi faktiskt ville komma Ă„t. Och som i sin tur skadade flickor och pojkars arbetsmiljö varje dag pĂ„ skolan.

Att anvĂ€nda ”könsdiskriminerande” Ă€r ocksĂ„ en svĂ„r vĂ€xel att lĂ€gga i för det tunnar ut betydelsen av just könsdiskriminering – dĂ€r kön Ă€r en av diskrimineringsgrunderna i Sverige, medan sexistisk jargong kan och ska tolkas mycket bredare.

För det tredje: JĂ€mstĂ€lldhet blir lĂ€tt könsbinĂ€rt och heterosexuellt. Även om de i kampanjen nĂ€mner HBTQ sĂ„ lyckas den inte leverera hela vĂ€gen gĂ€llande att inkludera transpersoner och stjĂ€rnfamiljer.

Med andra ord sĂ„ nĂ„r Byggnads och Byggchefernas kampanj #stoppamachokulturen inte hela vĂ€gen. Mest Ă€r jag missnöjd för att nĂ€r en undersökning har sĂ„dana kunskapsluckor sĂ„ gör det att den förlorar trovĂ€rdighet. De kallar sin fakta-sida för ”hĂ„rda fakta” vilket sĂ€kert kommer av krav pĂ„ ”svart pĂ„ vitt” som mĂ„nga efterfrĂ„gar för att ”gĂ„ med pĂ„ att förĂ€ndra sig”. Men allt det tragiska som att branschens könsrepresentation Ă€r 92 % mĂ€n och 8 % kvinnor – en extremt könssegregerad miljö, att 99 % av Byggnads medlemmar Ă€r mĂ€n, att 9 av 10 anger att de sett andra mĂ„ dĂ„ligt av kulturen som finns idag… allt det ifrĂ„gasĂ€tts lĂ€tt om de andra frĂ„gorna Ă€r underligt formulerade. DĂ„ blir det inte hĂ„rda fakta: det riskerar istĂ€llet att blir en hĂ„rd ton mot de som driver frĂ„gan om förĂ€ndring. Exempelvis sĂ„ Ă€r har kampanjen blivit omdebatterat pĂ„ den antifeministiska sidan Genusdebatten (som jag med viss ovilja lĂ€nkar till eftersom det Ă€r lite som att lĂ€nka till Darth Vader för en genusvetare – men okej dĂ„).

Grunden till kampanjen Àr enormt viktig. Jag kan inte nog understryka detta. LÀs bland annat om vittnesmÄlen frÄn branschen i den senaste artikeln om kampanjen i DN. Natalie Westmark Àr branschaktiv och intervjuas i artikeln:

”– TyvĂ€rr Ă€r det ocksĂ„ vĂ€ldigt sĂ€llan de manliga kollegerna stĂ„r upp för oss och sĂ€ger ifrĂ„n. MĂ„nga unga killar som frĂ„n början Ă€r schysta formas pĂ„ ett negativt sĂ€tt av Ă€ldre manliga arbetskamrater. Dessutom vĂ„gar mĂ„nga unga inte prata om det hĂ€r, av rĂ€dsla för att uppfattas som jobbiga och fĂ„ dĂ„liga referenser.”

HĂ€r har vi en nyckel till hur kampanjen hade kunnat bli det dĂ€r lilla extra. Normkritik hade varit att inkludera de som har upplevelser av diskriminering (bĂ„de kvinnor, mĂ€n och transpersoner) och de som kĂ€mpar för förĂ€ndring, samt att lĂ„ta dem fĂ„ tolkningsföretrĂ€de – utan att krĂ€va av dem att det Ă€r deras ansvar att stoppa nĂ„got eller berĂ€tta sin historia. Kanske en kampanj mer i riktning mot: #vĂ„gavĂ€gramacho hade varit ett bĂ€ttre alternativ? DĂ„ tror jag att den dĂ€r som stĂ„r pĂ„ perrongen, lĂ€ser kampanjens budskap, och inte orkar stoppa nĂ„gon machostĂ€mning i resten av sin karriĂ€r mer hade tĂ€nkt: ”Vad spĂ€nnande, det hĂ€nder saker inom bygg, jag kanske ska vĂ€lja den karriĂ€ren Ă€ndĂ„, och vara delaktig i denna förĂ€ndring? Jag kan definitivt vĂ„ga vĂ€gra macho!”

FörÀndring handlar om att ge kraft Ät de som har bestÀmt sig för att förÀndra, det som de har makten att förÀndra. Det Àr svÄrt att stoppa nÄgot som man sjÀlv inte Àr delaktig i. Det Àr lÀttare att vÄga nÄgot som man inte vÄgar om inte andra stöttar en. LÄt oss hylla dem inom byggbranschen, av alla kön, som idag vÄgar vÀgra macho!

Publicerad den 5 juni, 2015 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer

Varje dag: sexism

PĂ„ www.everydaysexism.com kan du lĂ€sa mer om ”The Everyday Sexism Project” som startats i England och spritt sig över vĂ€rlden. HĂ€r katalogiseras olika fall av sexism som kvinnor upplever pĂ„ en daglig basis. De kan vara allvarliga eller mindre allvarliga, djupt krĂ€nkande eller en iakttagelse som pĂ„verkar din vardag negativt. PoĂ€ngen med projektet Ă€r att detta, litet som stort, normaliseras som du inte ens kĂ€nner att du kan protestera.

Uppmaningen frĂ„n projektstartaren Laura Ă€r: ”SĂ€g sĂ„ mycket eller sĂ„ lite du vill, anvĂ€nd ditt riktiga namn eller en pseudonym – det Ă€r upp till dig. Genom att dela din berĂ€ttelse du visar vĂ€rlden att sexism existerar, det drabbar kvinnor varje dag och det Ă€r ett giltigt problem att diskutera.”

Detta gör du via hemsidan eller genom att Twittra till: @EverydaySexism eller #EverydaySexism. PÄ svenska finns detta pÄ: @vardagssexismen eller #vardagssexism.

HÀr kan du se en film om projektet och hÀr kan du donera.

NĂ€r vi Ă€ndĂ„ talar om kampanjer sĂ„ skulle jag vilja slĂ„ ett slag för Crossing Boarders och Femtastics kampanj #FATTA. HĂ€r kan du genom att surfa in pÄ crossingboarders.se/fatta. Syftet med projektet Ă€r att samla in mĂ€nniskors berĂ€ttelser om sex som inte skett pĂ„ deras egna villkor. Kampanjen har tvĂ„ syften. ”Det första Ă€r att fĂ„ mĂ€nniskor att fundera över och fatta att sex handlar om samtycke. Det andra Ă€r att fĂ„ politiker att fatta beslut och lagstifta sĂ„ att ingen som vĂ„ldtar gĂ„r fri.”

Du hittar ocksÄ mer info pÄ facebook om #FATTA.

En annan medvetandegörande kampanj om sexism har under en lĂ€ngre tid varit spelindustrins #1reasonwhy. Den har den senaste veckan vaknat till liv igen efter att flera börjat twittra i samband med spelmĂ€ssan E3. HĂ€r kan du lĂ€sa speljournalisten Tina Aminis artikel om mĂ€ssan: ”The Creepy Side of E3″

”You might not have heard about the security guard that groped a journalist at this year’s E3. Or the writer who gave a PR woman his business card by slipping it in her dress. Or the women presumed to be booth babes simply because of the way they looked.” skriver Amini och kommentarerna haglar in.

Sammanfattningsvis: Sociala media gör nĂ„got magiskt med jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„gan. De tvĂ„ problem jag kan se Ă€r att 1. min upplevelse Ă€r att det Ă€r svĂ„rare att fĂ„ positiva kampanjer att rulla Ă€n sĂ„dana dĂ€r man lyfter fram den mörka sidan av mĂ„nen, sĂ„ att sĂ€ga. Inte för att det inte behövs talas om all sexism och de sexualbrott som sker alldeles för ofta men jag Ă€r ibland orolig för att jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„gan blir en frĂ„ga om symptom och inte diagnos. Utan att tala om diagnosen och Ă€ven uppmĂ€rksamma det friska sĂ„ blir det lĂ€tt sĂ„ att de som verkligen behöver lyssna (för att skapa förĂ€ndring) distansierar sig. Problem 2. Ă€r att det i mĂ„nga fall riktar sig till ”alla” eller till ”kvinnor och tjejer” men aldrig riktigt till mĂ€n… Eller? Har du nĂ„got exempel? Det vore givande att se och höra kampanjer som kompletterar med mĂ€ns berĂ€ttelser om sexism och att de ocksĂ„ fĂ„r tala ut om frĂ„gan.

Men nu slutar jag oroa mig ett tag och lutar mig in i berÀttandet av mina egna historier, samt lÀser om dÄ andra har upplevt sexism. Det Àr ÀndÄ sÄ att ibland behöver man verkligen prata av sig, och som Laura sÀger pÄ #EverydaySexism att om vi inte talar om det sÄ normaliseras det. SÄ lÄt oss #prataomdet.

Publicerad den 20 juni, 2013 av Pernilla Alexandersson
3 kommentarer
© 2024 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten