Inlägg taggade med ’Mamma’

En mamma med skÀgg och en utan

Min dotter yttrade nyligen nĂ„gra ord som fick mig att fundera över könade ord och begrepp. Hon sa sĂ„hĂ€r till sin bonuspappa: ”N.N., du Ă€r som en mamma
med skĂ€gg.”

Barnet ifrĂ„ga vĂ€xer upp med mig som ensam vĂ„rdnadshavare och med en relativt frĂ„nvarande biologisk pappa. Utöver detta finns en mĂ€nniska i hennes liv som en gĂ„ng var min sambo men som fortfarande har rollen som min dotters bonuspappa, dĂ€r hon bor varannan helg och vissa lovdagar. Hon har alltid haft ett problematiskt förhĂ„llande till begreppet pappa – en pappa för henne Ă€r en frĂ„nvarande person. Hon har inte riktigt velat kalla sin bonuspappa vid denna titel utan har fortsatt anvĂ€nda hans förnamn. Nu har hon dock konstruerat en passande titel för honom – mamma.

Detta upplever jag vara en intressant aspekt. För min dotter Àr orden mamma och pappa inte i första hand könade utan kopplade till emotionell nÀrhet, dÀr en mamma Àr en nÀrmare och mer primÀrt omhÀndertagande person Àn en pappa. För att uttrycka sin kÀrlek och tillit till sin icke-biologiska förÀlder omtalar hon honom som mamma. Detta Àr en förhandling och utveckling av sprÄket för att kunna anvÀnda sprÄkliga begrepp sÄ att de passar in i hennes subjektiva kontext.

Jag ser likheter i detta sĂ€tt att betrakta förĂ€ldrabegreppen med andra frĂ„n början könade ord, som efterhand blivit könsneutrala – som exempelvis sjuksköterska och tjĂ€nsteman. Jag tror att alternativa familjekonstellationer Ă€n kĂ€rnfamiljen kan fĂ„ barn att utmana synen pĂ„ förĂ€ldraskap och pĂ„ titlarna pappa och mamma, till exempel genom att minska ordens köande betydelse och istĂ€llet ge dem olika betydelse för nĂ€rhet och tillit – som i fallet med min dotter.

Är min dotters uppfattning och förhandling med sprĂ„ket och förĂ€ldrabegreppen nĂ„got som fler Ă€n jag har snappat upp? GĂ„r vi mot mindre könade begrepp kring förĂ€ldraskap och mer nĂ€rhetsinriktade? Hur viktiga Ă€r egentligen begreppen mamma och pappa? Vad innebĂ€r detta för synen pĂ„ familj? Det ska bli spĂ€nnande att se forskning utvecklas kring sprĂ„kliga förĂ€ldrabegrepp och alternativa familjekonstellationer. Tills vidare kĂ€nner jag att det Ă€r en intressant aspekt att uppmĂ€rksamma och prata kring. SprĂ„k Ă€r inte nĂ„got statiskt – det Ă€r i allra högsta grad dynamiskt och under konstant utveckling. Detta kan alltsĂ„ bland annat visa sig i att ett en gĂ„ng könat uttryck kan utvecklas till nĂ„got könsöverskridande – helt enkelt mĂ€nskligt.

 

Publicerad den 17 februari, 2014 av Frida Stjernholm
Inga kommentarer

Jul, jul, signade jul

Sista veckan innan jul och de flesta i vÄr nÀrhet stressar för att hinna med julklappsköp, julmat, pynt, skolavslutningar, luciatÄg och allt det som hör till vÄr jul. Men vad Àr det egentligen med julen som gör att vi slÀpper allt som vi annars vÀrderar sÄ högt? Som ett jÀmstÀllt hemmaliv, en fridfull vardag, vÄra försök att hÄlla nere konsumtionshetsen, ja allt sÄdant verkar lÀggas Ät sidan för att vi istÀllet krampaktigt ska hÄlla fast vid gamla traditioner. Helt plötsligt ska det Àtas 1800-talsmat, all slÀkt som inte trÀffats under Äret ska klÀmmas in pÄ tre dagar, mamma stÀdar och pyntar och allt ska vara precis som vanligt. Som vi sett i medier de senaste dagarna sÄ vÀcker till och med tecknade filmer otroligt starka kÀnslor, för det gÄr inte att Àndra pÄ julen hur som helst!

SjĂ€lv var jag pĂ„ besök i England förra helgen och sĂ„g julreklamen för en av deras stora livsmedelskedjor. Deras slogan var ”Christmas doesn’t just happen by magic. Behind every Christmas there’s mum”.

Ja vad sÀger ni? HÀrligt att det Àr 2012?

Publicerad den 18 december, 2012 av Karin Bogren
2 kommentarer
© 2020 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten