Inlägg taggade med ’media’

NÄgra tankar inför internationella kvinnodagen: Var Àr brudarna?

Jag har en dröm, för den 8:e mars. Jag tror att den uppkom efter det att jag först sĂ„g Add Genders initiativ ”Stötta manligt företagande”. Tillsammans med Genusfotografen vĂ€nder vi helt sonika pĂ„ perspektiven och skapar en motbild till vad vi Ă€r vana vid gĂ€llande kvinnor och mĂ€n som Ă€r  entreprenörer. Samma frĂ„gor som kvinnor brukar fĂ„ stĂ€lls nu till mĂ€nnen. Med detta enkla grepp kĂ€nns frĂ„gorna plötsligt oseriösa och tidigare sanningar kĂ€nns konstiga.

DÀrför Àr min dröm att medier; tidningar, radio och tv, den 8:e mars skulle vÀnda pÄ mediasteken. Antalet artiklar som brukar handla om mÀn skulle nu handla om kvinnor och tvÀrt om. Artiklar och debattinlÀgg skrivna av kvinnor respektive mÀn skulle fÄ byta antal. Vilka bilder som publiceras, med och av vem, det skulle ocksÄ fÄ byta plats pÄ denna dag.

Varför önskar jag nĂ„got sĂ„dant? För att pĂ„ ett effektivt sĂ€tt fĂ„ folk att se hur, vad och vem som syns i medierna, bĂ„de bakom och framför. Medierna mĂ„lar den vĂ€rldsbild som vi ska förhĂ„lla oss till och den Ă€r inte jĂ€mstĂ€lld. The Gobal Media Monitoring Project jobbar bland annat med att belysa kvinnor i media. Deras forskning visar att kvinnliga reportrar oftare utmanar stereotyper Ă€n mĂ€n. För egen del tror jag inte det har att göra med att den ena skulle vara bĂ€ttre Ă€n den andre, utan snarare att reportrarna som Ă€r kvinnor i större utstrĂ€ckning har sett vad det innebĂ€r att skildras stereotypt och Ă€r mer benĂ€gna att bryta det mönstret. Ett sĂ„dant exempel Ă€r bland annat att kvinnor globalt portrĂ€tteras som offer dubbelt sĂ„ ofta som mĂ€n. Den globala statistiken visar ocksĂ„ att av de som syns, hörs eller skrivs om var bara 24 procent kvinnor Ă„r 2010 (bild finns hĂ€r). I Sverige var den siffran 32 procent och lĂ„g dĂ„ pĂ„ samma nivĂ„ som Norge och Filippinerna men sĂ€mre Ă€n bland annat Peru. Även om kvinnor och mĂ€n deltar i produktionen av medier i samma utstrĂ€ckning i Sverige sĂ„ ges mĂ€n traditionellt större utrymme i de olika medierna (lĂ€s artikel hĂ€r eller rapporten hĂ€r)

Mer om detta med Megan Kamerick i en tio-minuter lÄng förelÀsning pÄ Ted.com om jÀmstÀlldhet och alternativa, mer jÀmstÀllda, sÀtt att rapportera om vÄra vanliga och ovanliga nyheter.

Om svenska medier hoppar pÄ mitt experiment fÄr vi se, men jag hoppas kanske Ànnu mer att det inte kommer att behövas. Tills dess kan du sÀtta pÄ dig dina genusglasögon nÀr du följer med i nyheterna framöver.

Publicerad den 6 mars, 2015 av Jessica Areborn
Inga kommentarer

Homosexuella pingviner och nÀstan-kÀrlek i Big Brother

För ett par veckor var den stora nyheten i sociala medier att homosexuella pingviner i Bergen, Norge, hade blivit förĂ€ldrar. Det Ă€r ju alltid kul att folk gillar ovĂ€ntade familjekonstellationer, men retoriken svensk media anvĂ€nder kring det hela ger mig en sur eftersmak. Jag skulle nĂ€mligen vilja hĂ€vda att Herman Piele och Pondus inte alls Ă€r homosexuella pingviner. Jag skulle sĂ€ga att de Ă€r tvĂ„ pingvinhannar som lever tillsammans – och uppfostrar ett barn.

För att klargöra detta mÄste vi titta lite pÄ begreppet homosexuell. Begreppet uppstÄr sent 1800-tal i Ungern, och blir en förklaringsmodell av samkönat begÀr. Innan fanns Pederastin i antika Grekland, synden Sodomi och sÄ det lite Älderdomliga ordet homofil. Skillnaden Àr att homosexuell (homo = samma, sex, infinitiv sexus= kön) Àr att det inte Àr endast ett begrepp för samkönat begÀr, eller en samkönad praktik för den delen, utan Àr kulturell betingat och kommer med identitetsmarkörer. Med andra ord, du kan som man vara sexuellt attraherad, romantiskt intresserad eller utöva en sexuell praktik med mÀn utan att nödvÀndigtvis vara homosexuell.

Min andra invÀndning Àr den disneyfiering som djurriket fÄr dras med, en moderniserad version av fablernas vÀrld dÀr förses med mÀnskliga beteenden och begrepp. AlltsÄ, homosexualitet Àr ett kulturell betingat begrepp för mÀnniskor. Herman Piele och Pondus Àr pingviner, visserligen boendes i en av mÀnniskan skapad djurpark men likafullt Àr de djur. Djur Àr inte homosexuella, de har en samkönad praktik.

UngefĂ€r samtidigt kom nyheten om Zankie, en sĂ„ kallad ”showmance” (en romans i en show) i den amerikanska versionen av Big Brother, i engelsksprĂ„kiga medier. Zankie bestĂ„r av den heterosexuella Zach Rance och den homosexuella Frankie Grande. Zach sĂ€ger att han betraktar Frankie som sin pojkvĂ€n, eftersom bandet mellan dem Ă€r sĂ„ pass djupt och Ă€rligt, trots att Zach Ă€r noga med att poĂ€ngtera att han Ă€r hetero. Zankie kan ses laga mat, gosa och lyfta vikter tillsammans och ha en extrem nĂ€rhet till varandra, utan att det för den skull blir sexuellt. Detta utmanar en hel del förestĂ€llningar om relationer mellan mĂ€n, och mellan homosexuella och heterosexuella sĂ„dana speciellt.

Med retoriken som anvĂ€ndes av svenska medier kring Herman Piele och Pondus Ă€r jag rĂ€dd för hur de skulle skriva om Zankie. Rubriker som ”gayromans i Big Brother-huset” Ă€r inte lĂ„ngt borta. PĂ„ samma sĂ€tt som tidningar kan skriva homopingviner, gaybröllop eller homofrĂ„gor skulle de kunna göra en oklara slutsatsen att Zankie skulle vara en frĂ„ga om en homosexuell romans istĂ€llet för att se det för vad det Ă€r, ett queert förhĂ„llande som bryter grĂ€nser för vad vi förvĂ€ntar oss.

Det Àr viktigt att förstÄ skillnaden mellan ords olika betydelse. Eftersom den som anvÀnder ord har makt. Ord Àr normerande och genom att slarvigt anvÀnda fel sorts begrepp utifrÄn normativa förestÀllningar sprids detta vidare. Det Àr dags nu, 2014, att svensk media blir normmedvetna och lÀr sig anvÀnda begreppen rÀtt.

Publicerad den 27 juli, 2014 av Emil Akero
1 kommentar

Genialisk ögonöppnare

HÀr kan ni se den mest genialiska presentationen av en uppsats jag har sett: Att skapa ett problem och sÀlja en lösning, av Therese Thomasdotter och Johanna Rosberg pÄ Malmö Högskola. Det hÀr handlar deras uppsats om:

”Konstruktionen av femininitet i modemagasinet ELLE – En kombinerad diskurs- och bildanalys.

Studiens syfte Ă€r att undersöka och belysa de normer kring femininitet som modemagasinet ELLE förmedlar genom text och bild. Genom kritisk diskursanalys av text och semiotisk bildanalys av annonser Ă€mnar vi belysa hur tidningen konstruerar kön ur ett genusperspektiv. Vi har anvĂ€nt oss av tre metoder för att studera detta, kvantitativ innehĂ„llsanalys, kritisk diskursanalys och semiotisk bildanalys.”

Titta pÄ bilderna, lÀs uppsatsen. Bli klokare!

Publicerad den 2 juni, 2013 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer
© 2018 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten