Jämställdhetsbarometern 2013
Med fokus på ledarskap sammanställer Ledarna statistik från SCB i en rapport de kallar Jämställdhetsbarometern. Enligt deras uträkning kommer vi har representativ jämställdhet på chefspositioner år 2031 och det är fortfarande stora skillnader mellan branscher. På Motivation.se skriver Einar Wiman under rubriken Lång väg kvar till jämställdhet om rapporten:
”En närmare titt på könsfördelningen bland Sveriges chefer visar att det också finns stora skillnader mellan olika sektorer och branscher. Redan idag är över hälften av cheferna i offentlig sektor kvinnor. Samtidigt är männen kraftigt överrepresenterade bland chefer i privat sektor.”
Jag känner igen det han skriver i om i artikeln och jag kan också tycka att det ibland går långsamt och att vägen till jämställdhet är lång. Men funderar ändå om det inte går lättare och blir roligare om man istället fokuserar på de framsteg som görs? Lyft fram organisationer som är duktiga, lyft fram de företag som står ut i sin bransch och ge förebilder utrymme i media. Fokusera på framgångsfaktorer och gör därmed jämställdhet till något eftersträvansvärt och positivt.
Som jämställdhetsexpert är jag trött på att jämställdhet ofta blir den där frågan som många ser som ett plågsamt skoskav, när det gång på gång visar sig att efter en dialog så tycker vi inte så olika, vi är faktiskt överens. Jag tror att många tror att jämställdhet är besvärligt och svårt för att vi talar om det som ett problem och inte en möjlighet. En fantastisk idé.
Skifta tanken och se hur frågan förändras. Om inte annat för att det är mer motiverande.
Mångfald – för att framtiden varit här ett tag
Ibland kan jag haka upp mig lite på det här med mångfald. Inte mångfalden i sig, den gillar jag. Men däremot hur det pratas om mångfald. I mitt yrke som konsult på Add Gender är mångfald verkligen ett begrepp som vi stöter och blöter i alla tänkbara sammanhang, särskilt när det kommer till etnisk och kulturell mångfald. Frågor som ”hur leder man en arbetsgrupp präglad av mångfald?” eller ”mångfald är lönsamhet” är exempel på frågor som ofta kommer upp. Inget illa med det kanske. Problemet som jag ser det är dock att många företag har ett visionärt skimmer framför ögonen när de pratar om mångfald, som att det är något som väntar oss i framtiden. En framtid som inte är här och som vi har tid på oss att förbereda och liksom vänja oss vid.
Så är det inte. Verkligen inte. Om vi pratar om mångfald ur ett etniskt perspektiv, så har Sveriges befolkning sedan länge bestått att en blandning av människor från världens olika hörn, inget nytt under solen där. Om vi ska titta på Sveriges befolkning ur det här perspektivet så är det ca 16 procent som är födda i ett annat land än Sverige. När det kommer till personer med utländsk bakgrund, vilket alltså rent statistiskt innebär att man har två föräldrar födda utanför Sverige, är det i vissa delar av landet 55 procent enligt SCB.
Så, vad är det jag vill säga med det här? Jo, att mångfalden redan är här!
