Några tankar inför internationella kvinnodagen: Historiskan
På söndag är det internationella kvinnodagen och varje år så uppkommer diskussioner om dagens varande eller icke varande. Det brukar också komma frågor om varför det inte finns en internationell mansdag (det gör det! 19:e november firas den).
Vi på Add Gender tänkte denna vecka ge er några tankar inför internationella kvinnodagen. Vi börjar med en ny tidning: Historiskan. Den startades som en reaktion på att kvinnor ofta glöms eller faller bort när det är dags att skriva historia. På hemsidan står att läsa: ”Undrar du också var alla kvinnor tagit vägen? Nu kommer Sveriges första tidning med fokus på kvinnorna i historien! Den 2 april utkommer Historiskan, Sveriges första och enda kvinnohistoriska tidskrift.” Jag tycker att det är ett spännande komplement till befintliga historiska tidskrifter. Även tidigare har insatser gjort för att skriva ner och sprida kvinnors historier och balansera upp vår historieskrivning, sök till exempel på herstory för exempel.
Nyligen läste du kanske också om hur kvinnor systematiskt fattas i läroböcker i skolan? Om inte kan du läsa bland annat här i DN om hur deras granskning visar att det finns fler namngivna nazister än kvinnor – 31 nazister och 21 kvinnor i en historiebok för årskurs 8. Det kanske ännu mer förvånande är att granskningen också visade att det blir färre kvinnor i kapitlen om 1900-talet…
Det är viktigt att tänka på hur dessa urval och avgränsningar i den historia som skrivs ner påverkar oss. Jag har till exempel skrivit en uppsats på universitetet om statyer i Stockholm, den visar samma sak. Mycket fler män än kvinnor. Männen avbildades dessutom ofta större än naturlig storlek medan kvinnor snarare tenderar att vara mindre än naturlig storlek. Om man tänker på att statyer är en utdöende hyllningsform kommer även bilden av vem som gjort viktiga saker konserveras. Detta är värt att tänka på.
Inför internationella kvinnodagen i år kan du räkna kvinnor och män i närmsta dagstidning eller nyhetssändning. Detta säger inte allt men det säger något om ett samhälle. Vill du fördjupa din analys kan du även fundera på sammanhang och vem som är aktiv och vem som är passiv. Vem får agera expert?
Stämde mönstret med din föreställning om hur det skulle se ut? Diskutera med dina medmänniskor.
Statyer, representation och jämställdhet
I Stockholm fanns det för några år sedan när jag skrev en uppsats på universitetet betydligt fler statyer som föreställde män är kvinnor. Så är det fortfarande men det kan hända att siffrorna inte längre är aktuella. Med statyer avses endast avbilder av människor som funnits och har ett namn. Alla de skulpturer av nakna kvinnor som fyller stadens parker räknas alltså inte hit. När jag började räkna trodde jag inte att det skulle vara så stor skillnad som det faktiskt var. Det kan tyckas att detta inte är något att tjata om, spelar verkligen statyer någon roll för jämställdheten? Jag kan till viss del hålla med, det är inte den viktigaste jämställdhetsfrågan. Men samtidigt så ger statyer en bild av vilka som är viktiga i vårt samhälle och i vår historia. Samma diskussioner har pågått om våra svenska sedlar, varför är det kvinnor på de två lägsta valörerna? Det kommer att förändras nu när vi ska byta sedlar och då blir det intressant att se hur valörer fördelas mellan kön. Även när det kommer till trafikskyltar har diskussioner förts, kanske mest om Herr Gåman och om det inte vore på sin plats att även ha kvinnor som går över vägen på skyltarna (vilket det också finns på flera ställen nu).
Men tillbaka till statyerna. Spelar det någon roll att vi avbildat fler män? Påverkar det unga människors syn på vem som gör/gjort viktiga saker? Eller är det mest i huvudet på oss som dagligen arbetar med mönster och orättvisor?
Som krydda kan tilläggas att de kvinnor som förärats med en staty ofta är avbildade i naturlig storlek eller mindre medan många av männen som förevigats i metall är betydligt större än naturlig storlek.
