Inlägg taggade med ’transperson’

Det vÄras för transinkludering!

Nu i dagarna kan vi runtom i Sverige se reklam för ÅhlĂ©ns nya kampanj VĂ„rmod. Den presenteras med orden: ”VĂ„ren tillhör de som vĂ„gar prova nya mönster och bryta gamla. Nu finns massor av nya sĂ€tt att möta den pĂ„. Hitta ditt!” 

Lea T frĂ„n ÅhlĂ©ns kampanj VĂ„rmod.

I den hĂ€r kampanjen arbetar ÅhlĂ©ns tillsammans med en modell som i allra högsta grad representerar mod och styrka att bryta gamla mönster – den italienska toppmodellen Lea T.

Lea T Àr en internationellt kÀnd och eftertraktad toppmodell, född i Brasilien och uppvuxen i Italien. Hon slog igenom som Givenchys ansikte 2010 och har blivit fotograferad för ett antal stora magasin, bland annat Vogue. Sedan 2014 frontar hon Redkens hÄrvÄrdskampanjer. Tidningen Forbes har utnÀmnt henne till en av de tio mest inflytelserika kvinnorna inom den italienska modeindustrin.

Och inflytelserik Àr hon, pÄ mer Àn ett sÀtt. Genom sin enorma framgÄng inom modeindustrin bidrar hon till att förÀndra inte bara vÄr attityd kring stora brokiga mönster men ocksÄ kring hur vi förhÄller oss till köns- och cisnormer. Lea T Àr nÀmligen transkvinna.

Hon Ă€r inte heller ensam normbrytare i branschen. Vi börjar se allt fler modeller som utmanar de traditionella köns- och genusuttrycken inom modeindustrin. Exempelvis Ă€r modellen Casey Legler synnerligen aktuell i sammanhanget – hon har signats till Ford Models uteslutande för att visa herrklĂ€der. Hon Ă€r dĂ€rmed den första kvinnan nĂ„gonsin som Ă€r signad som en internationell manlig modell.

Casey Legler som modell för Diesel.

ÅhlĂ©ns Ă€r heller inte enda svenska klĂ€dföretaget som vĂ€ljer att arbeta med normbrytande modeller och uttryck. Svenska JC hade i Crocker-kollektionen frĂ„n 2014 en och samma modell för bĂ„de herr- och damjeans. Modellen Erika Linder stylas stereotypt manligt och stereotypt kvinnligt för de respektive könade kollektionerna.

Erika Linder Àr modell för bÄde herr- och damkollektionen i JC:s Crocker-kampanj frÄn 2014.

Det kan kanske tyckas ytligt, men att modeindustrin Àr med och sÀtter upp ramar för vad som gÄr och inte gÄr an enligt köns- och cisnormer Àr knappast nyheter. DÀrför Àr det ocksÄ glÀdjande att se att fler och fler modeaktörer tar sitt ansvar och tÀnker utanför boxen.

Transpersoner vÀrlden över Àr en mycket utsatt grupp, och Àr Àven starkt överrepresenterade nÀr det gÀller sÄvÀl psykisk ohÀlsa, sjÀlvskador, hot, hatbrott, vÄld och sjÀlvmord. Lea T:s mod att vara öppen med sin transerfarenhet och hennes och andra normbrytares framgÄngar inom modevÀrlden kan förhoppningsvis medverka till att luckra upp cis- och könsnormer och normalisera transpersoners existens i offentligheten en smula, och dÀrigenom bÄde verka uppmuntrande för andra transpersoner men ocksÄ minska de fördomar som uppkommer i tystnad och brist pÄ möten.

Vi följer med stort intresse den normbrytande utveckling som nu sker inom den internationella modeindustrin!

Det vÄras för transinkludering!

Publicerad den 26 mars, 2015 av Frida Stjernholm
1 kommentar

Modernisera idén om jÀmstÀlldhet nu!

Nyligen vann Saga Becker pris för bÀsta kvinnliga huvudroll pÄ Guldbaggegalan. Det gjorde mig vÀldigt glad, inte enbart för hennes fantastiska insats som skÄdespelare i NÄnting mÄste gÄ sönder, utan Àven för att historia skrevs nÀr hon mottog detta pris.

Saga Becker Ă€r nĂ€mligen den första transidentifierade personen som nĂ„gonsin vunnit, eller ens blivit nominerad till, en Guldbagge. I och med detta har transpersoner pĂ„ allvar tagit plats i det offentliga rummet – inte som nĂ„gra det skĂ€mtas kring eller som förlöjligas, utan som kompetenta, drivna mĂ€nniskor som hyllas för sin yrkesroll. Detta Ă€r viktigt ur flera aspekter. Förhoppningsvis kan det exempelvis stĂ€rka sjĂ€lvförtroendet hos mĂ„nga som inte vĂ„gar vara öppna med sin transidentitet och som mĂ„r psykiskt dĂ„ligt pĂ„ grund av stigmatiseringen av denna grupp (Ă€ven om jag hĂ€r skriver om transpersoner som en grupp vill jag poĂ€ngtera att transperson Ă€r ett paraplybegrepp för flera olika transidentiteter).

Det Ă€r vĂ€ldigt bra att transpersoner nu Ă€ntligen pĂ„ detta sĂ€tt synliggörs i det offentliga rummet – men det Ă€r i organisationers grundlĂ€ggande jĂ€mstĂ€lldhetsarbete som det stora jobbet behöver göras. Det Ă€r dĂ€r den verkliga attitydförĂ€ndringen kring kön kan, och bör, ske. I mitt arbete som jĂ€mstĂ€lldhetskonsult mĂ€rker jag att mycket jĂ€mstĂ€lldhetsarbete frĂ€mst Ă€r binĂ€rt. Vi delar in mĂ€nniskor i tvĂ„ kön – kvinnor och mĂ€n – och utför kvantitativa och kvalitativa analyser efter dessa premisser. Men pĂ„ vilka grunder faststĂ€ller vi att vi enbart ska utföra vĂ„ra analyser utifrĂ„n tvĂ„ kön? Det beror troligtvis pĂ„ att det i Sverige idag enbart finns tvĂ„ juridiska kön (kvinna och man) – men detta Ă€r ju enbart en aspekt av vĂ„r könsidentitet.

Idag delas begreppet kön nĂ€mligen ofta upp i fyra olika kategorier: biologiskt (Ă€ven kallat tilldelat kön), juridiskt, mentalt och socialt. Alla dessa könskategorier borde ingĂ„ i begreppet jĂ€mstĂ€lldhet – och dĂ„ gĂ„r det inte lĂ€ngre att anvĂ€nda sig utav en tvĂ„könsmodell. En definition av jĂ€mstĂ€lldhet lyder: ”Ett politiskt begrepp som definierar jĂ€mlikhet mellan könen.” Denna definition kan inkludera fler könspremisser Ă€n de tvĂ„ juridiska könen, exempelvis transpersoner som inte definierar sig som nĂ„got av dessa.

Vad hĂ€nder om vi som jobbar med jĂ€mstĂ€lldhet fortsĂ€tter att exkludera transpersoner i vĂ„ra kvantitativa och kvalitativa genusanalyser? Det innebĂ€r att personer som inte kĂ€nner att de passar in i nĂ„gon av grupperna man och kvinna, dvs icke-binĂ€ra transpersoner, faller utanför – och vi bidrar dĂ€rmed till stigmatiseringen och den psykiska ohĂ€lsa som Ă€r alarmerande hög hos transpersoner.

Det Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga hur mĂ„nga mĂ€nniskor som innehar nĂ„gon form av transidentitet, men Transföreningen FPES skriver sĂ„hĂ€r pĂ„ sin hemsida: “Hur vanligt det Ă€r med transpersoner finns det ingen exakt kunskap om. VĂ„r erfarenhet Ă€r att det Ă€r sĂ„ pass vanligt att det Ă€r troligt att de flesta kĂ€nner en eller flera transpersoner, kanske utan att veta om det.”

Det krĂ€vs en förĂ€ndring i hur vi tĂ€nker kring begreppet jĂ€mstĂ€lldhet. JĂ€mstĂ€lldhet handlar inte enbart om kvinnor och mĂ€n – det handlar om oss alla! Det Ă€r dĂ€rför hög tid att modernisera jĂ€mstĂ€lldhetsarbetet och hela idĂ©n om vad jĂ€mstĂ€lldhet innebĂ€r!

Jag tÀnker börja med mig sjÀlv bland annat genom att konsekvent utmana det binÀra jÀmstÀlldhetstÀnkandet i mitt eget arbete samt lyfta denna exkludering i mina förelÀsningar och i det vardagliga samtalet.

Hur tÀnker du göra?

Publicerad den 9 februari, 2015 av Frida Stjernholm
Inga kommentarer
© 2019 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten