Just nu rullar kampanjen #osminkad bland sociala medier. Kampanjen är ett initiativ från Aftonbladet och syftar till att visa att kända tv-profiler som är kvinnor, och normalt sett stajlade till tänderna, inte alltid ser ut just så. Genom att visa en osminkad bild bredvid en sminkad bild, vill Aftonbladet stötta sina läsare att inte alltid visa en polerad och perfekt sida av sig själva. Läsarna uppmuntras även att delta i kampanjen genom att lägga upp bilder på sig själva utan smink.

Jag önskar att jag kände ett oproblematiskt litet ”hurra” i magropen när jag såg kampanjen. För visst tror jag att den här typen av resonemang är viktiga att föra och jag tvivlar inte en sekund på att tanken bakom kampanjen är genomgod. Ändå är det något i den som lämnar en besk eftersmak i alla fall hos mig. För det är det här med att tala om för tjejer och kvinnor, ännu en gång, hur viktiga våra utseenden är.

Jag tycker att kampanjen i sig antyder att kvinnor som sminkar sig på något vis är slavar under sminket och att det krävs stort mod att visa sig utan. Att sminka sig är i allra högsta grad ett eget val, precis som val av kläder och andra saker vi använder för att uttrycka vår stil. Att smink kopplas ihop med kvinnor, är det förklaringen till att det ligger så mycket värdering i det? Kanske.

Jag upplever vår samtid, media, människorna – ja kanske hela samhället, som ambivalent gällande smink. Å ena sidan möter vi idel retuscherade/sminkade kvinnor i media, vi blir konstant upplysta om de senaste nyheterna inom sminkbranschen och smink och stylingprodukter finns tillgängliga mer eller mindre för alla oavsett storlek på plånboken. Å andra sidan uppmanas vi att våga bryta av, våga gå utan smink och ”vara oss själva”. Det ska vara naturligt.  För översminkad, det får man inte vara heller!  Är det enda rätta egentligen att vara (och känna sig) j*vligt snygg utan smink?

Det som jag ser som problematiskt med kampanjen är egentligen inte de osminkade eller sminkade nunorna. Problemet är att det här tas upp som en grej. Att det tar plats på nyhetssidor.  Att det är viktigt överhuvudtaget. För när vi människor går ut genom dörren på morgonen så är det inte mängden av rouge (eller avsaknaden av den samma) som spelar roll. Det är människan som spelar roll. Jag är inte intresserad av vad kända eller okända män eller kvinnor väljer att applicera i sitt ansikte. Jag är mer intresserad av vad de säger, gör och känner.