Arkiv ’Historia’

Alla har rätt till frack!?

”Könsidentitet eller könsuttryck” blev en ny diskrimineringsgrund år 2009. Ikväll på Nobelfesten tar Sverige och jämlikheten ett kliv framåt då en kvinna som är marsalk för första gången fått tillstånd att bära frack.

Läs mer på Expressen här om fracken på Nobelfesten.

Det som är lite komiskt är att när jag tittar så inleds klippet med en reklamsnutt: ”Alla kvinnor har rätt till ideal hud.” Konstaterar en smekande kvinnoröst i reklamen. Två världar som möts? En glimt av framtiden med en gammeldags inledning? Nästa gång jag tittar är det en annan reklamsnutt… Ibland spelar ödet en ett spratt.

Frackbäraren funderar också kring om det skulle ha godkänts om en man hade velat bära klänning? Nej tror hon. Det är ju det där med statustrappan igen. Uppåt är okej? Eller vad tycker du?

Från DO:s hemsida

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Könsidentitet eller könsuttryck

I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppenkönsidentitet eller könsuttryck. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menar Diskrimineringsombudsmannen en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön.

Publicerad den 10 december, 2012 av Pernilla Alexandersson
3 kommentarer

Världens första programmerare

Jag har tidigare skrivit om Ada Lovelace på denna blogg och därför vill jag inte missa att skriva om henne idag. På hennes självaste födelsedag – om hon hade levat hade hon nämligen idag blivit 197 år.

Ada Lovelace är känd som världens första programmerare och det finns till och med ett programmeringsspråk som är döpt efter henne. Idag har också Google gjort en sådan fin doodle till hennes ära. Klicka på bilden för att se den live.

Grattis Ada – allt började med dig!

 

Läs mer om vad jag gjorde på Ada Lovelace-dagen i år.

Publicerad den 10 december, 2012 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer

Rasstereotyper i barnkultur

Bild från Varning för ras

I torsdags förra veckan besökte jag Mångkulturellt Centrum för att gå på en föreläsning. Det var en föreläsning som var mer som ett samtal och temat var rasstereotyper i barnkulturen.

Det uttalande som fastnade mest hos mig kom från en av paneldeltagarna som arbetar inom förskolan. Hon menade att det antirasistiska agerandet måste sitta i ryggmärgen hos personalen i förskolan. Hon drog även paralleller till ”genustänket” inom förskolan och menade att på det området har förskolan kommit långt, men när det kommer till rasstereotyper är det en lång väg kvar att gå. Hon menade vidare att vi fortfarande reproducerar rasstereotyper i olika typer av media. I utställningen Varning för ras  (båda bilderna ovan är tagna från utställningen) såg jag tidigare under kvällen exempel från inredningstidningar från 2012 som på ett oerhört exotifierande sätt visade upp ”vild och djurisk inredning” från den afrikanska kontinenten. Tyvärr kan jag inte länka till reportaget då det togs bort, vilket säger en del. Även Stina Wirséns nu stoppade bok om Lilla Hjärtat var med som exempel från idag. Det var inte bara exempel på afrikanska rasstereotyper, men det dominerade helt klart.

Samtalet fortsatte under kvällen och även om de var för mig var otroligt givande och intressant, så kunde jag inte låta bli att tänka på alla som borde tagit del av det här samtalet. För, det går inte att sticka under stol med att de flesta som tagit sig tiden att komma ut till Mångkulturellt Centrum denna kväll redan var dels relativt insatta i problemet med rasstereotyper i barnkulturen, dels relativt insatta i rasistiska teorier och dels mer eller mindre vana att röra sig i liknande sammanhang (jag menar då debatter, samtal och diskussioner om antirasism).

Jag menar att inte att seminariet på något sätt var bortkastat för oss som var där, tvärtom. Men om vi ska komma närmare att det antirasisistiska agerandet  eller i det här fallet kanske medvetna agerandet, behöver det här nå ut till fler. Jag har inga barn själv, men har både syskonbarn, kusiner och vänner som har barn. Jag har precis som de flesta varit på otaliga barnkalas inför detta besökt någon bokhandel för att köpa en present. Och det är svårt, riktigt svårt att hitta  böcker  som inte handlar om vita/västerländska barn. Och då ska det nämnas att jag inte är en jäktande småbarnsförälder.  Jag har inte huvudet fullt av hämtning, lämning och packning av jumpapåsar. Jag har tvärt emot huvudet fullt av idéer kring vad jag skulle vilja att exempelvis mina syskonbarn ska läsa för böcker och ändå är det svårt.

Så jag tänkte bidra med några exempel på mer vettig barnlitteratur som kom upp under torsdagens samtal!

Det var bland annat paneldeltagaren Oivvio Polite som tipsade om några av nedanstående böcker. Några andra är förslag från övriga deltagare i publiken och några är mina egna förslag.

Pija Lindenbaums böcker om Gittan. Har inte själv läst denna men efter lite surfande så får jag reda på att boken tar upp ämnen som hur killar och tjejer förväntas vara, hur man hanterar att skämmas för något med mera.

Gunilla bergströms bok om Alfons ÅbergKlassikern om den lilla killen som lever med sin pappa och växer upp i stadsmiljö håller fortfarande.

Eva Sussos böcker. På hennes hemsida går att läsa följande citat: ”Dessutom upptäckte jag den stora bristen på böcker om alla svenska barn som inte är födda av svennar. Jag kommer att fortsätta skriva om dem. Jag är också en”.

Johanna Rubin Drengers böcker om Nell. Nell är en tuff och självsäker tjej som funkar bra som förebild både för tjejer och killar.

Anna Andersson Utter & Jenny Claessons Styrkan sitter inuti- Anna kör skogsmaskin. Boken är Add Genders första barnbok och den utmanar bilden av vem som kan och ska vara ute och jobba med tunga maskiner i skogen.

Nu vet vi vad vi tar med oss på nästa barnkalas, eller hur?

Publicerad den 27 november, 2012 av Sara Ek
3 kommentarer

Vad är kvinnligt? Funderingar i Stockholm 1913

KvinnSam på Göteborgs Universitet har en fantastisk skattkista för historieintresserade jämställdhetsexperter – och självklart för andra intresserade. De har nämligen scannat in så kallade fruntimmerstidningar eller kvinnotidsskrifter från 1700- till tidigt 1900-tal. Här till vänster ser du ett urdrag ut tidningen ”Rösträtt för kvinnor” nummer 3, februari 1913, utgiven i Stockholm. Ett urdrag ur en artikel som resonerar om vad som egentligen är kvinnligt. Hela tidningen finns att läsa här.

Vilken fantastisk samling, som ögonblicksbilder för oss alla att förundras över. Både i dess olikhet till dagens samtal, men också i dess likhet. Vi är samma människor då som nu. Ett mänskligt samtal om gränsen mellan poltik och det privata och den eviga längtan efter att få vara en hel människa. Rekommenderas varmt för dig som älskar att känna hur historiens vingslag sveper över din blotta existens. Och det viktigaste: En känsla av att det är vi, var och en och gemensamt, som skapar framtiden.

 

Publicerad den 5 september, 2012 av Pernilla Alexandersson
1 kommentar
© 2024 Jämställdhetsexperten