Jämställd semester eller semester från jämställdhet?

En bekant till mig firar semester på ett hotell i Spanien. Hon delar med sig av sina erfarenheter på Facebook om sina iakttagelser under en veckas tid. Hon berättar om mammor som hämtar mat, ser till att barnen sitter ned och äter. Om mammor som tar hand om barnens tjafs, gnäll och protester.

Papporna glider in efter sin träning, pratar om roligheterna: ”Idag ska vi bada, vi ska ha roligt!” Papporna förser sig själva med det de vill ha, ser till att de egna behoven är tillfredsställda först. Min bekant har inte en enda gång sett dessa fäder ta initiativet till att hämta mat till barnen, torka kladdiga barn eller se till att barnen äter. Sedan är papporna lekfarbröder med sina barn tills det inte är roligt längre; ”Nu får du vara med mamma. Pappa ska vila.”

Ungefär samtidigt sitter jag på tunnelbanan på väg till T-Centralen i Stockholm. En bit ifrån sitter det tre kvinnor, med sammanlagt fem barn omkring sig på sätena. Ett barn vill ha en tofs, en mamma fixar. Ett annat barn är uttråkat; ”Inte långt kvar nu” tröstar en annan mamma. En mamma ser till att det smörjs på lite extra solskydd. ”Åh, jag glömde…” börjar ett barn. Hennes mamma lyfter upp något ur sin handväska; ”Såg den och tog med den.” ”Åh, tack!”

När vi är framme vid T-centralen reser sig tre män som suttit och pratat med varandra hela resan: ”Kom igen nu brudar, nu ska vi av!”

Ingenting under den cirka 20 minuter långa resan har avslöjat att de här männen och kvinnorna med barn hör ihop, att de är tre familjer på väg in till city tillsammans. Jag förvånas över att det fortfarande kan se ut så här en sommardag i Stockholm år 2014!

Varför ser uppdelningen ut så? Vad är er upplevelse av semester och resor med familjen?

PS.

Det finns en underhållande bok i ämnet om familjens projektledare.

Sydsvenskan om jämställdhet i familjen.

Tags: ,
Publicerad den 31 juli, 2014 av Frederick Lidman
2 kommentarer
Genuskonsult och samarbetspartner till Add Gender med inriktning på maskuliniteter. Tittar på normer, värderingar, attityder och förväntningar på manlighet. "Ska vi nå framgång inom jämställdhet är detta en fråga för båda könen."

2 svar

  1. Marie Nilsson skriver:

    Detta är ju i grund och botten hysteriskt illa. Det är fruktansvärt sorgligt det du beskriver. Tur är ju att det finns familjer där båda föräldrarna tar ansvar.

    • Frederick Lidman Frederick Lidman skriver:

      Hej Marie! Kul att du har hittat hit och läser vår blogg! Ja, det är tråkigt att det är så här. Och enligt Sydsvenskans artikel så verkar vi ha en bit kvar till jämställdhet inom familjen. Det finns mer jämställda familjer och de blir fler. I min närhet finns det dock för få.

Kommentera

© 2018 Jämställdhetsexperten