Inlägg taggade med ’FörĂ€ldraskap’

Snart börjar OS, dÄ kommer pappa hem

Den 26 juni 2012 publicerades en artikel pÄ DN.se som handlar om hur den svenska papparollen nu exporteras. I artikeln gÄr det att lÀsa hur Sergej Zacharov kom i kontakt med en av de första pappagrupperna i S:t Petersburg för cirka fyra Är sedan.

Dagen efter publicerades ytterligare en artikel pÄ temat om svensk papparoll pÄ export. Vidar Atterfalk, psykolog och internationell projektledare i riksorganisationen MÀn för jÀmstÀlldhet, berÀttar om sitt arbete dÀr han, pÄ uppdrag av SIDA, har startat pappa­grupper i bland annat Ryssland och Vietnam.

Ett bra initiativ kan tyckas. Den machokultur som finns i Ryssland, och som förstÀrks av Vladimir Putins marknadsföring av sig sjÀlv, behöver alternativa uttryck, tycker jag. SÄ nya influenser till en ny mansroll i form av en import av den svenska papparollen kan vara positiv.

Men det hÀr Àr inte helt oproblematiskt. I en kommentar i den första artikeln sÀger Sergej:

”Den samhĂ€llsekonomiska situationen gör att pappor inte vĂ„gar ta ledigt. Arbetsgivarna har ingen förstĂ„else.”

Och hÀr finns en av stötestenarna. Det finns fler Àn en nybliven pappa i Sverige som har haft svÄrt att ta ut sin förÀldraledighet pÄ grund av oförstÄende arbetsgivare.

Vidar berÀttar i den andra artikeln att han brukar ligga lÄgt med hur den svenska förÀldraförsÀkringen ser ut. Eftersom att förestÀllningen om att förÀndringar kommer först med Àndrade regler, har en tendens att kullkasta hans arbete.

Ӏven om man inte kan vara förĂ€ldraledig, kan man ta vara pĂ„ tiden genom att vĂ€lja att gĂ„ hem till familjen efter jobbet och inte till puben eller innebandytrĂ€ningen.”

Och det Àr unikt för Ryssland? Jag menar att det inte Àr helt olikt vÄra förhÄllanden hÀr i Sverige. Det Àr faktiskt vÀldigt likt, utan övriga jÀmförelser mellan Sverige och Ryssland.

Vi har en av vĂ€rldens mest progressiva lagstiftningar nĂ€r det gĂ€ller jĂ€mstĂ€lldhet och förĂ€ldraledighet. Men trots det sĂ„ tar kvinnor ut merparten av förĂ€ldraledigheten. 2010 var det 78 % kvinnor som var förĂ€ldralediga och fortfarande Ă€r det sĂ„ att mĂ€n – till större delen – tar ut sin förĂ€ldraledighet under sommaren. Och nĂ€r det Ă€r EM i fotboll eller Olympiska Spel sĂ„ ökar mĂ€ns uttag ytterligare nĂ„got.

Och som Maria Wendt skriver i ”Politiken som spektakel”, den svenska jĂ€mstĂ€lldheten – med den fantastiska förĂ€ldraförsĂ€kringen, de fantastiskt ansvarstagande papporna och de nĂ€rvarande kvinnorna – har blivit en del av varumĂ€rket ”Sverige”. Och nĂ€r vi exporterar denna bild sĂ„ riskerar det att bli vĂ„r egen cementerade sjĂ€lvbild. Vi Ă€r vĂ€rldsbĂ€st och alltsĂ„ behöver vi inte göra nĂ„got mer; vi Ă€r klara!

Exporten av papparollen riskerar att invagga oss i nÄgon slags kÀnsla av att vi Àr klara hÀr. Vi Àr lÄngt ifrÄn klara. Faktum Àr att vi precis har börjat. Och Àven om vi Àr bÀst i klassen(?) sÄ finns det massor att göra.

MissförstÄ mig inte; jag tycker det Àr bra att man försöker göra nÄgot Ät den destruktiva mansrollen. Men det behöver göras sÄ oÀndligt mycket mer, hÀr i Sverige.

Publicerad den 24 juli, 2012 av Frederick Lidman
10 kommentarer

KarriÀr, ledarskap och förÀldraskap

Katrine Kielos skriver intressant i Aftonbladet idag om den svenska jĂ€mstĂ€lldheten som en medelklassfrĂ„ga – eller snarare den svenska familjepolitiken med mĂ„let jĂ€mstĂ€lldhet som en medelklassfrĂ„ga. JĂ€mstĂ€lldhet Ă€r ju sĂ„ mycket mer Ă€n familjepolitik och karriĂ€r, men sjĂ€lvklart Ă€r det en stor del! Mina tankar? FörĂ€ldraledighet mĂ„ste med som en del i karriĂ€rsstegen, inte ses som en ”paus”. Vi mĂ„ste börja se det som förĂ€ldrakompetens ♄ problemlösning och stresshantering.

FrĂ„gan behandlades hĂ€romdagen av Klara Adolphson och Tomas Oskarsson frĂ„n Ledarna genom vinkeln att delad förĂ€ldraförsĂ€kring krĂ€vs för jĂ€mstĂ€lldhet bland chefer. Kanske bekrĂ€ftar detta Katrine Kielos tankar om att den jĂ€mstĂ€llda familjepolitiken har blivit en medelklassfrĂ„ga? KarriĂ€r, chefskap, ledarskap… Jag hĂ„ller med Katrine om att de lĂ„gavlönade, ensamstĂ„ende mammorna (eller papporna) inte Ă€r delaktiga i jĂ€mstĂ€lldheten. FrĂ„gan Ă€r om de högavlönade ensamstĂ„ende mammorna (eller papporna) Ă€r delaktiga Ă„ andra sidan?

HÀr ser vi en tydlig familjenorm, en heteronorm och en jÀmstÀlldhetsnorm dÀr det alltid ska vara 50-50 mellan kvinnor och mÀn. Det gör mig trött. JÀmstÀlldhet Àr sÄ mycket mer Àn hÀlften hÀlften. Dessutom en intressant grej, alla kvinnor och alla familjer fÄr inte alltid barn.

NÀr jag, barnlös och manlös, upptÀckte att jag hade lÀgre lön efter fyra Är Àn vad min manliga kollega hade som ingÄngslön (för lika arbete) och min chef sa att det var ju för att han hade en familj att försörja, ja dÄ kÀnde jag att det Àr inte barnen som Àr problemet i kvinnors karriÀr; Det Àr ledarnas okunskap.

Publicerad den 15 juli, 2012 av Pernilla Alexandersson
Inga kommentarer
© 2018 JĂ€mstĂ€lldhetsexperten